"I morse meddelade vi Vita huset att jag inte kommer att delta i arbetsmötet som var planerat med POTUS på tisdag", skriver Peña Nieto på Twitter med syftning på Trump.

Han tillade att Mexiko fortsatt är villigt att nå överenskommelser som "gynnar båda nationerna".

Peña Nieto betonade tidigare att han inte kommer att betala för USA:s gränsmur.

– Jag beklagar och fördömer beslutet av USA att fortsätta bygget av en mur, som under flera år har delat oss i stället för att ena oss, sade han i ett tv-sänt tal på torsdagen.

Donald Trump gav därefter svar på tal i ett Twittermeddelande: "Om Mexiko inte vill betala för den högst nödvändiga muren, då vore det bäst att ställa in det kommande mötet."

Och nu har alltså Mexiko följt rådet.

Strax efter beskedet meddelade dock USA att landet ska försöka få till ett möte med Peña Nieto vid ett senare tillfälle.

– Vi kommer att hålla kommunikationskanalerna öppna, sade Vita husets presstalesperson Sean Spicer, enligt Reuters.

Därefter hävdade Trump att han enats med Enrique Peña Nieto om att ställa in det planerade mötet. Mötet skulle ha varit "fruktlöst", sade Trump vid en sammankomst med republikaner.

Presidentordern om att den kontroversiella muren ska börja byggas kom veckan innan den mexikanske presidenten skulle resa på statsbesök till USA. Men Peña Nietos beslut att ställa in besöket är en markering som inte bara handlar om muren, utan även planerna på omfattande deporteringar från USA, säger Merrick Tabor, USA-kännare och statsvetare vid Stockholms universitet.

– Det finns ett ganska starkt allmänt tryck på presidenten i Mexiko, inte minst efter den senaste tidens uttalanden från Trump, så Peña Nieto ansåg säkert att han var tvungen att agera.

Merrick Tabor tror ändå att mexikanerna är nervösa över USA:s nya president.

– Hela världen är nervös. Många amerikanska företag är också beroende av handeln med Mexiko och arbetskraften som finns på båda sidor av gränsen. Det är inte så enkelt som att produktion har flyttat över gränsen från USA.

Experter har uppskattat kostnaden för bygget till runt 200 miljarder kronor, skriver The Washington Post.

På torsdagen kom motstridiga uppgifter om hur muren ska finansieras. Vita husets presstalesperson Sean Spicer sade först att bygget kan komma att bekostas med 20-procentiga tullavgifter på varor från Mexiko. Senare kom Trumps stabschef Reince Priebus med beskedet att det finns en mängd olika möjliga åtgärder vad gäller tullar.

Redan i dag finns murar och stängsel längs stora delar av gränsen, som syftar till att stänga ute människor som försöker ta sig till USA på olaglig väg. Men USA:s nye president har bestämt att planeringen för att bygga en sammanhängande mur längs den över 300 mil långa gränsen ska börja omedelbart.

Så här sade USA:s president Donald Trump under valkampanjen om hur han tänkte finansiera muren.

• Trump planerade ett tillägg till undantagslagarna i Patriot Act, som antogs efter terrordåden mot USA:s östkust den 11 september 2001. Stycket handlar om att finansiella institutioner ska begära id-handlingar av kunder innan ett konto öppnas eller en transaktion genomförs, med Trumps tillägg ska den även innefatta bolag som sysslar med penningtransaktioner, exempelvis Western Union.

• Enligt Trump skickas årligen motsvarande över 200 miljarder kronor från papperslösa migranter i USA till Mexiko. Genom att stoppa det flödet tänkte Trump tvinga den mexikanska staten att göra en engångsbetalning på motsvarande 50–100 miljarder kronor för muren. Trump planerade även förändrade tullregler samt höjda avgifter för visum för mexikaner för att finansiera bygget.

Kostnaderna för att bygga en mur efter den drygt 300 mil långa gränsen uppskattas av experter till cirka 200 miljarder kronor. Trump har nu sagt att bygget till en början ska finansieras med amerikanska skattepengar och att han senare kommer att kräva Mexiko på pengarna.