Rikspolischef Dan Eliasson bär inte sin blå uniform med gradbetckningar, som när han representerar verket i tevenyheterna. I kostym och slips kommer han från morgonens chefsmöten på Rättscentrum i Malmö.

Mer direkt: från en lunch med Petra Stenkula, chef för regionala avdelningen mot grova brott och Stefan Sinteus, chef över den hårt ansatta Malmöpolisen. Inte riktigt ett rutinbesök, även om Eliasson reser runt bland landets polismyndigheter varje vecka. Det här är Malmö, staden som drabbats av fjorton mord de senaste tolv månaderna, minst hälften av dem med tydlig gangsterprägel.

– Jag har varit och lyssnat och tagit del av alla utredningar som pågår och hur man är mannade, säger Eliasson.

– Situationen är av en sådan karaktär att jag vill informera mig om hur framgångsrika man verkligen är. Och om sambanden mellan den grova brottsligheten här i stan och i övriga landet.

– Nej, jag vill inte gå in på operativa detaljer. Men det finns tydliga kopplingar till övriga landet.

– Jag ser annars en uppenbar förändring till det bättre i utredningsläget bara de senaste månaderna. Till exempel var det inte så illa som har påståtts i utredningen av mordet på den sextonårige pojken. Där kom organisationen igång snabbt, med tjugo man som arbetade de första dagarna.

Rikspolischefen menar att polisen gjort vad man kan i den mordutredningen, även om ingen misstänkt är gripen ännu. Däremot vidgår han brister i utredningen av mordet den 8 december på en tandläkarstudent, där för få poliser kopplades in under de viktiga första dagarna. Helt enkelt på grund av personalbrist.

Redan i höstas började utredningsorganisationen kring de många morden gå på knäna, med mindre än hälften av det föreskrivna antalet poliser per brott - ett tiotal i stället för uppemot trettio. Men det har skett en snabb förändring, enligt Dan Eliasson.

En tydlig vändpunkt kom när han sparkade regionpolischef Annika Stenberg för drygt två veckor sedan. I stället trädde Klas Friberg in, tillfälligt. Mordutredningarna och den grövsta brottsligheten fick högsta prioritet.

Och från centralt håll kom ytterligare personal. Närmare 150 poliser arbetar nu med att försöka lösa morden.

– Stefan [Sinteus] säger till mig att man nu har fått i stort sett alla de specialistfunktioner man har begärt, säger Eliasson.

Det som fortfarande saknas är så kallade operativa analytiker, specialister på att hantera, analysera och bryta ner de gigantiska mängder data som samlas in i varje mordutredning. Som listor över mobil- och datortrafik, pengatransaktioner, eller för den delen geografiska data.

– Men det är en generell brist i hela landet, som vi måste försöka åtgärda, säger han.

Eliasson markerar flera gånger under intervjun med Sydsvenskan mot att den tidigare regionledningen inte såg eller erkände organisations- och personalbristerna. Trots de anställdas alltmer högljudda rop på hjälp tog det tid innan ledningen begärde förstärkningar från centralt håll.

– Det har funnits en vilja att sköta saker på egen hand. Men vi har faktiskt en stor nationell operativ avdelning som är en resurs för alla. Lär er använda den, uppmanar Eliasson.

– Skillnaden är att övriga polissverige hade mer kapacitet att dela med sig av under operation Alfred [insatsen under mordvågen 2011/2012] och när Peter Mangs sköt här nere.

– I dag är situationen i Göteborg och Stockholm liknande den i Malmö. De är också under hårt tryck. Men vi har fått fram en regional förstärkning till Malmö. Och, säger jag med ett leende på läpparna, det kanske kommer mer.

– Man ska kanske inte berätta i förväg om allt som ska göras.

En möjlighet vore att ta aktionsgrupperna i anspråk. Det rör sig om särskilt avdelade poliser som enbart sysslar med grov organiserad brottslighet och som kontrolleras via den myndighetsgemensamma organisatoinen Operativa Rådet i Stockholm.

Dan Eliasson vill inte rakt upp och ner bekräfta några sådana planer. Ändå säger han:

– Aktionsgrupperna jobbar redan med otroligt allvarlig brottslighet. Men vad är det som säger att de inte kommer att jobba närmare brottslighet i Malmö. Det sker efter samtal mellan Malmö[-polisen] och NOA[Nationella operativa avdelningen, gamla rikskriminalen].

Så långt själva resursfrågan. Men Dan Eliasson vill också peka på problem med polisens verktyg. Särskilt ett av dem har trubbats av - det går inte längre att kartlägga telefoner och samtal för att exempelvis lokalisera vittnen och misstänkta vid ett brott.

Det här är ett problem som flera mordutredare lyft fram under den senaste mordvågen. Med stöd i EU:s datalagringsdirektiv låter telefonoperatörer bli att lagra data på sina abonnenter.

– Det är en av de tveklöst viktigaste punkterna att få operatörerna att lagra uppgifter igen. Med viss syrlighet konstaterar jag att en del operatörer verkar värna brottslingars integritet mer än brottsoffrens.

Eliasson efterlyser också en översyn av lagen mot återfallsförbrytrare - den som begår många brott, men mindre allvarliga, borde kunna ”inkapaciteras” för lång tid, tycker han.

– Jag tror att statistiken lite grovt säger att 12 000 personer står för 54 procent av brottsligheten. Livsstilskriminella som gång efter gång struntar i våra gemensamma regler. Jag menar att det behövs särskild lagstiftning för att komma åt dem.

Trots tung kritik och krav från flera håll - exempelvis från Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson - på att han ska avgå, är rikspolischefen hoppfull.

– Jag skulle för det första aldrig kunna förlika mig med tanken på att hoppa av när det blåser. Det här får man ro iland.

– Jag vill fokusera på att få bättre resultat i de utsatta områdena. Och det kommer. Om det inte sker något dramatiskt som kullkastar planerna kommer vi att göra ett bättre utredningsresultat redan under första halvåret i princip i hela landet.