Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mahler med extra allt

MSO

KONSERT · KLASSISKT. Musik av Mozart och Mahler. Dir: Mei-Ann Chen. Sol: Hans Pålsson, piano. Malmö Live 26/1.
Programmet vid torsdagens symfoni­konsert sönder­föll i två delar, som snarast kompletterade varandra, Wolfgang Amadeus Mozart och Gustav Mahler.
Först en av Mozarts mindre vanliga pianokonserter, nr 24, c-moll från 1786, i händerna på Hans Pålsson – ett led i hans firande av 50 år som konsert­pianist. Fortfarande är det ett stimulerande faktum att han förmår framkalla känslan av att musiken föds i spel­ögonblicket. Som lyssnare kan man inte säkert veta vad som väntar efter nästa spänningsskapande konstpaus. Mozart är en av hans specialiteter, och han kan göra många vägval – här hade han exempelvis själv komponerat solokadensen i första satsen.
Den ovanligt inåtvända c-mollkonserten är varken elegant rokokofigurin eller titanisk stenskulptur. Pålsson valde också ett grundläge av varsam meditation, med öppningar för virtuosa inpass och framträngande känslor.
Sturm und Drang, kanske? Särskilt i finalen uppenbarade sig listiga detaljer: solisten som ädla metallers ciselör. Perfekt extranummer: mer Mozart, en av hans klaverfantasier.
Så Mahlers första symfoni, årgång 1894. Här fanns det titaniska på plats. National­romantik vid bristnings­gränsen, musik som lämnar Dvorak långt bakom sig. Toner från den habsburgska dubbel­monarkin, med folkliga danssteg från Böhmens ängar och lunder och läckerbitar från ett väl­försett wiener­konditori. Natur­stämning och dessutom storm­varning. Mahler med extra allt – det är inte att leka med, det kan bli för mycket. Men denna ”etta” är inte främst imposant utan framför allt imponerande.
Kvällens dirigent, Mei-Ann Chen, älskade uppenbarligen musiken. Hon hade partituret i huvudet och armar, handleder och händer i bästa trim. Hon förmedlade precision och engagemang och behärskade de ideliga tänjningarna i tempo. Och orkestern bjöd verkligen till och engagerade sig påtagligt även den, med specialinsatser från alla håll i den mäktiga besättningen. Akustiken lyfter prestationerna. Allt hörs (även sådant som kanske inte borde höras).
Det bjöds helt klart på en medryckande och inspirerad tolkning. Och Mei-Ann Chen gjorde härmed en vinnande debut inför den upptända Malmöpubliken.
Gå till toppen