Rikssvenskan har traditionellt sett betraktats som en neutral form av svenska utan språkliga avvikelser, från början framvuxen ur högreståndsspråket i Mälardalen, och den hörs i alltifrån hissar till telefonväxlar och förseningsutrop på tågperrongen.

Det vill det statligt ägda bemannings- och rekryteringsföretaget Lernia ändra på, skriver tidningen Östra Småland. Tillsammans med språkforskaren Mikael Parkvall lanserar man en röstprototyp med ny typ av rikssvenska, framtagen utifrån de vanligaste dialekterna och brytningarna som förekommer i Sverige i dag.

Syftet är att bryta normen kring hur svenska bör låta och hitta fram till en variant som bättre speglar det språk som talas i landet 2017.

– Vi har samlat in röster utifrån olika parametrar som geografiskt område, olika åldrar, socioekonomiska bakgrund, kön och etnicitet. Vi gör inte anspråk på att den nya rikssvenskan ska vara helt representativ eller att alla ska prata på ett och samma sätt, vi är ju olika, utan vi vill belysa att kompetens inte sitter i uttalet, säger Johanna Hallander, som projektleder initiativet på Lernia, till TT.

Till en början kommer den nya rikssvenskan höras i scouternas telefonväxel och vid utrop och meddelanden på Stockholms universitetsbibliotek, men Lernia ser gärna att fler organisationer och företag ersätter sina ljudkulisser med den nya rösten.

En studie som Europakommissionen lät göra härom året visade att 72 procent av alla svenskar tror att en jobbsökandes sätt att tala är den faktor som kan vara till störst nackdel när en arbetsgivare ska välja mellan två kandidater med i övrigt samma kvalifikationer. I övriga Europa var andelen som bedömde språket som lika viktigt 36 procent.