Den fyller snart fyrtio år, den svenska uppfinnaren Aina Wifalks genialiska konstruktion. Sedan dess har rollatorn förändrat vardagen och livet för miljontals gamla – särskilt i sitt hemland, Sverige.
Och det pratas och forskas förstås en hel del på hur en växande äldre befolkning ska kunna bo hemma och behålla sin livskvalitet. Appar, sensorer, robotar och exoskelett kan vårda dig och din gamla mor i framtiden.
Fast där emellan? Mellan aluminiumkryckan och vårdroboten? Där har hänt en del, men inte så mycket som man kan tro eller hade hoppats på, säger Lars Åkerman, styrelseordförande i företaget Hjälpmedelsteknik.
Med sina 22 anställda är de störst i Sverige. Deras nisch är främst service av rollatorer, rullstolar och sjukhussängar – men de skulle gärna vilja sälja mer direkt till kunder.
– Den här branschen är trög, mycket på grund av landstingen. De köper in hjälpmedel i stora volymer, men för dem är det bara pris som gäller. Vilket gör att det blir dålig kvalitet – och dåligt med valmöjligheter, säger Lars Åkerman.
”Vi håller på att få en helt ny generation äldre som ställer helt andra krav. De vill ha något som är roligt, som är snyggt, som passar deras personlighet.”
Forskning visar att hjälpmedel till äldre behövs och används främst inom tre områden. Det första är kommunikation (som till exempel hörapparater), det andra förflyttning och gång (som specialstolar, förhöjningskuddar käppar och rollatorer) och det tredje personlig vård (duschstolar/pallar, toalettstolsförhöjningar med mera).
Det typiska är att den som behövt har fått ett hjälpmedel förskrivet – ett slags "recept" – och sedan kunnat hämta ut det hos sin kommun. Men det är en modell med brister, säger Lars Åkerman.
– Vi håller på att få en helt ny generation äldre som ställer helt andra krav. De vill ha något som är roligt, som är snyggt, som passar deras personlighet. En indivuduell lösning, inte något stort och klumpigt av dålig kvalitet.
Faktum är att det redan existerar lagstiftning som medger att patienten ska få välja fritt bland tillgängliga hjälpmedel, en slags "rollatorcheck". Men bara någon procent utnyttjar den.
– Dessutom är skillnaderna stora mellan landstingen och kommunerna, när det gäller vad man erbjuder, säger Lars Åkerman.
Med några vårdgivare arbetar med ett rejält utbud av modeller, begränsar sig andra till de biligaste altenrativen.
Stelheten får flera följder. En är att det så långsamt börjar uppstå en marknad där de som behöver själva köper sin käpp, elmoped eller rollator. Många saker som började som specialprodukter finns idag tillgängliga i vanliga handeln.
– Ett ökat egenansvar och neddragningarna inom hälso- och sjukvård har gjort att många saker inte förskrivs längre. Enklare hjälpmedel, som specialsaxar och knivar och liknande hjälpmedel för hushållet liksom för personlig vård, får man köpa själv idag, säger Charlotte Löfqvist, docent i arbetsterapi vid Lunds universitet.
Hon bekräftar också bilden att dagens gamla fortfarande använder främst traditionella och okomplicerade hjälpmedel.
– Vår forskning visar att käppen fortfarande är det vanligaste gånghjälpmedlet bland 80-90-åringarna, tätt följd av rollatorn.
Det finns företag som försöker nå ut med nya produkter. Ett av de mer framgångsrika är Bioservo, ett innovationsföretag i Stockholm som har utvecklat och säljer handskar med inbyggda system för extrakraft. Handskarna hjälper den som har problem med svagt grepp.
Mattias Jämtin är försäljnings- och marknadschef på bolaget, och vet mycket om hur det är att försöka nå ut till Sveriges gamla med en smart, användbar och innovativ produkt.
”En person som har ett funktionshinder kan få ett hjälpmedel bekostat om man har ett jobb, annars inte. Det är inte jämlikt.”
Det är inte så lätt, för att sammanfatta. Återigen är det landstingen som utgör en flaskhals för förnyelse.
– Problemet är att landstingen, som har ansvar för inköp av tekniska hjälpmedel, inte får tillräckligt med resurser för att kunna utvärdera vilka nya hjälpmedel som fungerar eller inte, säger Mattias Jämtin.
För att en produkt som Bioservo – som genom åren fått rikligt med stöd från riskkapitalister, statliga Vinnova och från EU – ska kunna köpas in, behövs alltså ett solitt, opartiskt faktaunderlag att luta sig emot.
– Jag förstår dem som arbetar som inköpare och ansvarar för miljoner av våra skattepengar. De behöver veta att nya hjälpmedel är till nytta för användarna och att det finns en möjlighet till effektivisering.
– Så länge de inte har resurser att göra sådana utvärderingar så är det svårt att ta beslut att föra in nya hjälpmedel i sortimentet, säger Mattias Jämtin.
Han jämför med Arbetsförmedlingen, som långt snabbare plockade in deras servohandske som ett av många hjälpmedel för att underlätta i arbetslivet.
– Vad det betyder är att en person som har ett funktionshinder kan få ett hjälpmedel bekostat om man har ett jobb, annars inte. Det är inte jämlikt, säger han.
Just nu pågår en utredning som ska se över hur nya tekniska innovationer ska kunna utvärderas och på sikt kunna tas i bruk av landstingen. Men det går trögt.
– Och det går trögt, trots att alla egentligen vill samma sak, det vill säga få bukt på det systemfel som just nu existerar. Landstingen är intresserade av nyheter och ny teknik, brukarna också.
I undersökningar är Sverige högt rankat som innovationsland.
– Vad vi behöver effektivisera är sättet vi utvärderar och för in ny teknik hos landstingen. Sverige behöver fler framgångsrika internationella företag för att fortsätta bygga vår framtida välfärd och det är viktigt att nya produktera kan testas, lanseras och distribueras på sin hemmamarknad.
– Det här är ett område där vi hade kunnat ligga längre fram, säger Mattas Jämtin.
Lars Åkerman hoppas att på några års sikt kunna utveckla Hjälpmedelsteknik till en koncern med 45 butiker, runt om i Sverige.
Trycket från de äldre själva kommer att förändra marknaden, säger han.
– Fler kommer att vara beredda att betala själva för att få de hjälpmedel de behöver, tror jag. Om man kan lägga flera tusen på ett par glasögon, tror jag nog att man kan göra det på en riktigt bra rollator, säger han.
1. Res upp-stol
2. Fällbar käpp från Switch Stick
3. Spatserkäpp med dödskallekrycka
4. Elscooter Heartway S12 Vita
5. Elscooter Heartway S19 MiniMe
6. Rollz Motion, kombinerad rollator och rullstol
7. Locköppnare "Strong" från finska Priot
8. SEM Glove från svenska Bioservo
