Skåne

Åtta smarta produkter som hjälper dig på äldre dagar – här är nyheterna

Jo, det finns mer än kommunen eller landstingets standardrollator. Men utvecklingen går onödigt trögt, säger experter.

Locköppnare, res upp-stol och kombinerad rollator och rullstol. Hjälpmedelstekniks styrelseordförande Lars Åkerman med några av de nya produkter som utvecklats för äldre och personer med funktionsnedsättning.Bild: Peter Frennesson
Den fyller snart fyrtio år, den svenska uppfinnaren Aina Wifalks genialiska konstruktion. Sedan dess har rollatorn förändrat vardagen och livet för miljontals gamla – särskilt i sitt hemland, Sverige.
Och det pratas och forskas förstås en hel del på hur en växande äldre befolkning ska kunna bo hemma och behålla sin livskvalitet. Appar, sensorer, robotar och exoskelett kan vårda dig och din gamla mor i framtiden.
Fast där emellan? Mellan aluminiumkryckan och vårdroboten? Där har hänt en del, men inte så mycket som man kan tro eller hade hoppats på, säger Lars Åkerman, styrelseordförande i företaget Hjälpmedelsteknik.
Med sina 22 anställda är de störst i Sverige. Deras nisch är främst service av rollatorer, rullstolar och sjukhussängar – men de skulle gärna vilja sälja mer direkt till kunder.
– Den här branschen är trög, mycket på grund av landstingen. De köper in hjälpmedel i stora volymer, men för dem är det bara pris som gäller. Vilket gör att det blir dålig kvalitet – och dåligt med valmöjligheter, säger Lars Åkerman.
”Vi håller på att få en helt ny generation äldre som ställer helt andra krav. De vill ha något som är roligt, som är snyggt, som passar deras personlighet.”
Forskning visar att hjälpmedel till äldre behövs och används främst inom tre områden. Det första är kommunikation (som till exempel hörapparater), det andra förflyttning och gång (som specialstolar, förhöjningskuddar käppar och rollatorer) och det tredje personlig vård (duschstolar/pallar, toalettstolsförhöjningar med mera).
Det typiska är att den som behövt har fått ett hjälpmedel förskrivet – ett slags "recept" – och sedan kunnat hämta ut det hos sin kommun. Men det är en modell med brister, säger Lars Åkerman.
– Vi håller på att få en helt ny generation äldre som ställer helt andra krav. De vill ha något som är roligt, som är snyggt, som passar deras personlighet. En indivuduell lösning, inte något stort och klumpigt av dålig kvalitet.
Faktum är att det redan existerar lagstiftning som medger att patienten ska få välja fritt bland tillgängliga hjälpmedel, en slags "rollatorcheck". Men bara någon procent utnyttjar den.
– Dessutom är skillnaderna stora mellan landstingen och kommunerna, när det gäller vad man erbjuder, säger Lars Åkerman.
Med några vårdgivare arbetar med ett rejält utbud av modeller, begränsar sig andra till de biligaste altenrativen.
Stelheten får flera följder. En är att det så långsamt börjar uppstå en marknad där de som behöver själva köper sin käpp, elmoped eller rollator. Många saker som började som specialprodukter finns idag tillgängliga i vanliga handeln.
– Ett ökat egenansvar och neddragningarna inom hälso- och sjukvård har gjort att många saker inte förskrivs längre. Enklare hjälpmedel, som specialsaxar och knivar och liknande hjälpmedel för hushållet liksom för personlig vård, får man köpa själv idag, säger Charlotte Löfqvist, docent i arbetsterapi vid Lunds universitet.
Hon bekräftar också bilden att dagens gamla fortfarande använder främst traditionella och okomplicerade hjälpmedel.
– Vår forskning visar att käppen fortfarande är det vanligaste gånghjälpmedlet bland 80-90-åringarna, tätt följd av rollatorn.
Det finns företag som försöker nå ut med nya produkter. Ett av de mer framgångsrika är Bioservo, ett innovationsföretag i Stockholm som har utvecklat och säljer handskar med inbyggda system för extrakraft. Handskarna hjälper den som har problem med svagt grepp.
Mattias Jämtin är försäljnings- och marknadschef på bolaget, och vet mycket om hur det är att försöka nå ut till Sveriges gamla med en smart, användbar och innovativ produkt.
”En person som har ett funktionshinder kan få ett hjälpmedel bekostat om man har ett jobb, annars inte. Det är inte jämlikt.”
Det är inte så lätt, för att sammanfatta. Återigen är det landstingen som utgör en flaskhals för förnyelse.
– Problemet är att landstingen, som har ansvar för inköp av tekniska hjälpmedel, inte får tillräckligt med resurser för att kunna utvärdera vilka nya hjälpmedel som fungerar eller inte, säger Mattias Jämtin.
För att en produkt som Bioservo – som genom åren fått rikligt med stöd från riskkapitalister, statliga Vinnova och från EU – ska kunna köpas in, behövs alltså ett solitt, opartiskt faktaunderlag att luta sig emot.
– Jag förstår dem som arbetar som inköpare och ansvarar för miljoner av våra skattepengar. De behöver veta att nya hjälpmedel är till nytta för användarna och att det finns en möjlighet till effektivisering.
– Så länge de inte har resurser att göra sådana utvärderingar så är det svårt att ta beslut att föra in nya hjälpmedel i sortimentet, säger Mattias Jämtin.
Han jämför med Arbetsförmedlingen, som långt snabbare plockade in deras servohandske som ett av många hjälpmedel för att underlätta i arbetslivet.
– Vad det betyder är att en person som har ett funktionshinder kan få ett hjälpmedel bekostat om man har ett jobb, annars inte. Det är inte jämlikt, säger han.
Just nu pågår en utredning som ska se över hur nya tekniska innovationer ska kunna utvärderas och på sikt kunna tas i bruk av landstingen. Men det går trögt.
– Och det går trögt, trots att alla egentligen vill samma sak, det vill säga få bukt på det systemfel som just nu existerar. Landstingen är intresserade av nyheter och ny teknik, brukarna också.
I undersökningar är Sverige högt rankat som innovationsland.
– Vad vi behöver effektivisera är sättet vi utvärderar och för in ny teknik hos landstingen. Sverige behöver fler framgångsrika internationella företag för att fortsätta bygga vår framtida välfärd och det är viktigt att nya produktera kan testas, lanseras och distribueras på sin hemmamarknad.
– Det här är ett område där vi hade kunnat ligga längre fram, säger Mattas Jämtin.
Lars Åkerman hoppas att på några års sikt kunna utveckla Hjälpmedelsteknik till en koncern med 45 butiker, runt om i Sverige.
Trycket från de äldre själva kommer att förändra marknaden, säger han.
– Fler kommer att vara beredda att betala själva för att få de hjälpmedel de behöver, tror jag. Om man kan lägga flera tusen på ett par glasögon, tror jag nog att man kan göra det på en riktigt bra rollator, säger han.

1. Res upp-stol

Elmanövrerad, som kan gå från bekvämt tillbakalutat ända upp till stående position, har blivit billigare och tar mindre plats. "Många har problem att komma upp när de satt sig i en fåtölj. Genom att den kan höjas blir det lättare", säger Lars Åkerman.Bild: Peter Frennesson

2. Fällbar käpp från Switch Stick

"Tanken är att käppen ska bli mer av en accessoir. Man kan ha i olika färger som matchar klänningen för dagen". Tillverkas i Storbritannien. Pris cirka 500 kronor.Bild: Peter Frennesson

3. Spatserkäpp med dödskallekrycka

"Kan man göra en käpp till något lite roligare är mycket vunnet. Som med en sådan här modell, snarare än en landstingsgrå", säger Lars Åkerman. Från svenska Da Capo Silver AB, pris cirka 500 kronor.Bild: Da Capo Silver

4. Elscooter Heartway S12 Vita

"Designen här har förändrats, från något medicinskt till att närma sig en motorcykel eller liten elbil. Det här är en stor modell som kostar runt 34 000 kronor, men det finns andra. En elscooter kan betyda väldigt mycket för att man ska kunna fortsätta sitt sociala liv när man inte längre kan eller vill köra bil", säger Lars Åkerman. Kör 40 kilometer på en laddning, maxfart 15 km i timmen.Bild: Peter Frennesson

5. Elscooter Heartway S19 MiniMe

För 18 000 kronor kan man få en fällbar, kompakt elscooter. "Den går att checka in på flyget eller lägga i bakageluckan och ta med på resan". Vikt cirka 27 kilo, men går att rulla även hopfälld. Räckvidd 20 kilometer.Bild: Peter Frennesson

6. Rollz Motion, kombinerad rollator och rullstol

"Det här är en fantastisk produkt, som tyvärr inte landstingen förstår värdet av. När hemtjänsten kommer och ska ta en brukare på promenad, så frågar de ofta om man ska ta rullstolen eller rollatorn. Så säger många rullstolen, för man är rätt att bli trött och att det ska ta tid för personalen. Men det betyder att man inte får motion, att musklerna inte får träning och att risken för fallolyckor ökar. Med den här kan man växla mellan att gå och åka, precis som man vill", säger Lars Åkerman. Pris 7900 kronor, från holländska Rollz.Bild: Peter Frennesson

7. Locköppnare "Strong" från finska Priot

Finskt företag som specialiseras sig på verktyg för bättre kraft och grepp. Pris cirka 60 kronor.Bild: Peter Frennesson

8. SEM Glove från svenska Bioservo

Handske med inbyggda motorer som stärker handens grepp. Sensorer gör att greppet anpassar sig efter vilken kraft som behövs. Gör det lättare att plocka upp, bära och hålla tag i saker - till exempel om ledstänger eller en rollators handtag. Används också inom hantverk och industri.Bild: Foto: Bioservo
Gå till toppen