Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”En satsning på drama ger mer rörelse under skoldagen – plus lugnare och tryggare elever.”

Regeringen säger nej till fler idrottstimmar i skolan. Men det finns ett utmärkt alternativ. Fördelarna med en satsning på drama i skolan är många, skriver sju akademiker i ämnet drama.

Om politikerna inte vill satsa på fler skoltimmar i idrott och hälsa är drama ett ypperligt alternativ, menar skribenterna. Bilden: Ungdomar på Fäladsgården i Lund sätter upp en teaterföreställning om könsnormer.Bild: Sandra Henningsson
Regeringen väljer att inte utöka antalet idrottstimmar från 500 till 600, trots att en majoritet av riksdagen vill detta. Istället vill regeringen få in rörelse naturligt under skoldagen och menar att kvaliteten på rörelseaktiviteten är avgörande för att även barn som inte redan rör sig på sin fritid ska delta, det räcker inte att bara tilldela fler timmar.
Vi menar att en satsning på drama i skolan skulle kunna vara ett sätt att tillgodose behovet av mer rörelse under skoldagen. Samtidigt kan det vara ett sätt att skapa dels ökad måluppfyllelse, dels tryggare och lugnare elevgrupper.
Drama är ett arbetssätt där deltagarna kommer i rörelse genom lek och fysiska övningar. I drama sker rörelseaktiviteterna utan prestation och värdering, vi är fysiskt aktiva utan att vi tänker på det som träning. Lusten till lek och samspel gör att vi lätt glömmer trötthet och motstånd.
Regeringen betonar att det viktiga är att verkligen nå de grupper som inte rör sig på fritiden, som kanske också håller sig lite utanför den ordinarie undervisningen i idrott och hälsa. Vår erfarenhet är att just dessa elever gynnas av drama.
Tack vare att utbildade dramapedagoger har specialistkompetens och effektiva verktyg för att skapa delaktighet, trygghet och motverka hierarkier i grupper, ser vi ofta att elever som annars framstår som lågpresterande eller passiva kan kliva fram och delta aktivt på nya sätt.
Drama- och teaterarbete fungerar inte utan en viss trygghet i gruppen. Inom dramapedagogiken har det således byggts upp en kunskap kring hur gruppen varsamt kan guidas förbi den ängslighet inför varandra och det maktspel som vi ofta ser i elevgrupper. Det kreativa arbete som sker under dramalektionerna kan dessutom bidra till att skapa ett gott samarbetsklimat, arbetsro och ökad motivation.
Samtidigt som drama och teater är konstformer i sig, är det ett arbetssätt som lätt kan integreras i andra ämnen för att stärka lärandet. Genom att ämnesinnehållet integreras i en fiktiv situation där eleverna blir aktivt involverade och engagerade i händelseförloppet, skapas motivation för kunskapsinhämtning och innehållet förstås på ett fördjupat sätt. Att med hjälp av drama problematisera och belysa fenomen ur olika perspektiv kan vara ett sätt att vidga elevers perspektiv på sig själva och sin omvärld.
Drama är ännu inte ett skolämne i Sverige, till skillnad från i till exempel Australien och Island. Innan det eventuellt blir så, finns det starka argument för att använda drama för att levandegöra undervisningen och förstärka det sociala samspelet i klassrummet.
Inte minst internationell forskning visar att drama stärker elevers språkutveckling. På en OECD-blogg beklagar forskare att drama och teater används i så liten utsträckning i skolan, trots de starka belägg som finns för att drama stärker elevers läsande, skrivande och textförståelse.
Finland, som ju ofta betraktas som ett föregångsland i skolfrågor, har i sin senaste läroplan för grundskolan skrivit in drama som arbetsform inom i stort sett samtliga skolämnen.
Att införa drama på schemat har alltså potential att bidra till ökad samarbetsförmåga och kreativitet, stärkt språkutveckling och fördjupat lärande inom olika ämnen – i kombination med mer rörelse under skoldagen.
Men inom dramaundervisning är det, precis som regeringen pekar på när det gäller idrott och hälsa, avgörande med hög kvalitet i undervisningen för att nå goda resultat. Därför är det positivt att utbildningsmöjligheterna för dramapedagoger och lärare inom drama och teater har utökats. Dramaforskningen i Sverige har utvecklats kraftigt de senaste åren och det har hänt mycket inom högre utbildning.
Om regeringen väljer att göra en satsning på drama och teater i skolan så står landets högre utbildning redo att utbilda och fortbilda.

Ylva Andersson

Sofia Cedervall

Julia Fries

Anna Larsdotter Johansson

Ulrika von Schantz

Elsa Szatek

Eva Österlind

Samtliga undertecknare är verksamma inom drama vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik vid Stockholms universitet.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen