Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Stor oro med långa avstånd till BB

Att resa uppemot 30 mil för att föda. Det är verkligheten för kvinnor i sex län där avstånden till förlossningsvård är stora. – Om färden är mer än 35 kilometer så börjar risken för transportförlossning att öka, säger professor Mika Gissler.

Gravida i sex län måste ibland resa långa sträckor för att föda. Arkivbild.Bild: JESSICA GOW / TT
Värmland, Dalarna och Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. De sex länen täcker två tredjedelar av Sveriges yta och tillsammans har landstingen tio sjukhus med avdelningar avsedda för förlossningsvård. Den elfte, BB i Sollefteå, är nedlagd sedan månadsskiftet.
I vart och ett av de sex länen finns orter där kvinnor måste färdas mer än 20 mil för att föda. De som bor i byarna utanför Arjeplog kan ha 35 mil till Sunderbyns sjukhus.
– Jag visste vad jag ville göra med mitt liv och en del är att få barn. När beskedet om nedläggningen kom var jag gravid och då fick vi sätta oss ner, min sambo och jag, och diskutera om vi kunde bo kvar, säger Anna Marica Ek, en av ledarna i en folklig proteströrelse som ockuperat Sollefteå lasarett för att kräva att BB öppnas på nytt.
Hon flyttade till Sollefteå för att hon fått jobb i hemstaden, men också för att det var där hon ville bo och skaffa familj. För två veckor sedan födde hon sonen Vincent, ett av de sista barn som förlöstes på sjukhuset i Sollefteå.
– Det kommer inte att vara många barn som föds i bilen, men det kommer att bli några, och de riskerar att drabbas av allvarliga skador, säger Lars Rocksén, läkare vid Örnsköldsviks sjukhus och motståndare till nedläggningen i Sollefteå.
Mika Gissler är professor vid forskningsinstitutet Institutet för hälsa och välfärd i Finland och har forskat på konsekvenserna av att lägga ner mindre förlossningsmottagningar. De senaste 25 åren har hälften av Finlands förlossningsavdelningar stängts och antalet födslar utanför sjukhus har tredubblats.
Han resonerar på samma sätt som Lars Rocksén.
– Om centraliseringarna fortsätter så kommer vi att förlora ett barn, även om man har sett att det är tryggare att föda på stora enheter, säger han.
Riskerna finns framför allt vid prematura födslar. För barn som föds för tidigt ökar dödligheten sex gånger vid förlossningar utanför sjukhus.
Det finns positiva sidor av centraliseringar, ekonomiska, men även medicinska. Kompetensen ökar när personalen genomför fler förlossningar och det blir lättare att rekrytera läkare och sjuksköterskor med specialistkunskap. Just svårigheten med bemanning har varit ett av argumenten när Landstinget Västernorrland har beslutat att lägga ner BB i Sollefteå.
På samma sätt var det i Dalarna där förlossningsavdelning i Mora stängde 2009. Bor man i Grövelsjön i västra Dalarna har man 27 mil till Falu lasarett.
– Jag var med när man stängde i Mora och jag kan säga att det var helt rätt, säger Agneta Romin, ansvarig för förlossningsvården i Dalarna.
– Det skedde mycket i Mora som var fel och som befolkningen inte kände till. De fick inte lika god vård på det lilla sjukhuset.
Enligt hennes erfarenhet är kompetensen på sjukhusen viktigare än närheten för den som ska föda. Avstånden innebär "absolut ingen risk", anser Romin.
– Det vi möter är rädsla. Risken är försumbar, men rädslan tar vi hänsyn till. Vi är generösa mot dem som har långt.
Farorna med stora avstånd till förlossningen är små vid en normal graviditet. Forskningen visar att risken för komplikationer fördubblas om en blivande moder har mer än 3,5 mil att färdas till sjukhuset, men även i de fallen är det inte fler än några enstaka fall per 1 000 förlossningar som drabbas av komplikationer.
För en ort som Sollefteå, där runt 350 barn föds varje år, blir det någon allvarlig incident var tredje år.
– Men om det råkar vara ditt barn, då är det en helt annan fråga än siffror i statistiken, säger Mika Gissler.
– En blivande mamma tänker förstås på det här. Det värsta är om man inte vågar skaffa barn för att man är orolig.
För Lars Rocksén handlar frågan om mer än bara säkerhet.
– Politikerna säger att vi har ett problem med att befolkningen blir äldre. Och så drar man in på förlossningen. Hur ska unga människor då kunna bo kvar?

Fakta: Risker med att föda utanför sjukhus

I Sverige saknas statistik över hur många barn som föds på väg till sjukhus, men i såväl Norge som Finland har det gjorts studier över riskerna med att föda utanför sjukhus.
En norsk studie från Universitetet i Bergen visar att en centralisering av förlossningsvård har inneburit ökad säkerhet vid komplicerade förlossningar, men samtidigt gett upphov till fler komplikationer vid födslar med låg risk.
Norsk forskning visar också att det är vanligare med oplanerade födslar utanför sjukhus i kommuner där kvinnor har lång väg att resa till förlossningen.
Professor Mika Gisslers studie av finsk födslodata visar att dödligheten är sex gånger högre bland för tidigt födda som blir förlösta utanför sjukhus. Han räknar med att risken för komplikationer vid en normal graviditet är ungefär dubbelt så hög för den som föder utanför sjukhus.
Källa: Institutet för hälsa och välfärd (Finland) och Universitetet i Bergen.
Gå till toppen