Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

En digital tonårstid, med Snapchat i ständig beredskap

Glädje, underhållning, koll på läget och sociala relationer – för åttondeklassarna är mobilen fönstret mot omvärlden.

Silke Everlund och Alessia Corvo går båda i åttonde klass på Backaskolan i Malmö.Bild: Tom Wall
I mitten 1950-talet föddes idén om tonårstiden – en övergång mellan barn och vuxen, en tid av relationsbyggande och identitetsskapande, då individen vänder sig ut från hemmet mot en egen värld.
Så är det fortfarande. Men de senaste tio åren har den fysiska tonårsvärlden fått sällskap av en digital, en virvel av Snapchatmeddelanden, Youtube-videor och Instagrambilder.
– Hur många jag skickar per dag? Femtio kanske. Eller sjuttio, säger Nora Nielsen, som går i åttan på Backaskolan, en friskola på gamla Östra sjukhusets område i Malmö.
– Alltså, det varierar. Vissa dagar kan det säkert vara flera hundra, säger klasskompisen Alessia Corvo.
Jag träffar sex åttondeklassare under en rast i slutet av december. De tillhör en grupp där - enligt statistiken - 99 procent äger en så kallad ”smart mobil”, 94 procent använder internet i telefonen dagligen och där 63 procent av pojkarna och 81 procent av tjejerna använder meddelandetjänsten Snapchat varje dag.
Fast det finns förstås undantag.
– Jag hade Snapchat EN VECKA, sedan slutade jag, säger Markus Cederholm.
Klangen i rösten antyder att han möjligen inte är helt uppriktig. Eller retas.
– Jag trodde att jag skulle vara så hipp, men den enda vännen jag hade var min mamma.
Kompisarna skrattar och stönar.
– Men VEM snapchattar med SIN MAMMA, skrattar Nora Nielsen.
– Markus, du snackar som en pensionär!
Facebook må vara överlägset störst globalt av de sociala nätverkstjänsterna, men knappast bland åttondeklassarna i Malmö. Svensk tonårstid på nätet stavas numera Snapchat, Instagram och YouTube.
Ingen är på Facebook längre. Facebook är för typ fyrtioåringar som vill lägga upp bilder på mat! Det är så gammalt. Men vuxna fattar ju inte att det är helt ute, säger Selma Sehr.
Tonåringarnas älsklingsapp Snapchat såg dagens ljus 2011, när Evan Spiegel och Bobby Murphy studerade produktdesign på Stanforduniversitetet i Kalifornien.
Appen, som de först döpte till Picaboo hade en ny egenskap: de bilder och meddelanden som delades raderades när mottagaren tagit del av dem.
Hundra, tvåhundra, trehundra meddelanden om dagen är vardagsmat för en åttondeklassare idag. Och att sköta sin närvaro på framför allt Snapchat tar mycket tid och tankemöda, säger Nora Nielsen och Selma Sehr.Bild: Tom Wall
Det betyder att till skillnad från Instagram, Twitter och Facebook lämnar inte Snapchat något långt, potentiellt problematiskt arkiv av musik du gillade för fem år sedan, festbilder från förrförra nyårsaftonen eller en gång gulliga bilder på flirten från i somras.
Inledningsvis framställdes Snapchat nedlåtande som ett medium för oanständigheter; den perfekta tjänsten för dig som ville utbyta sexbilder utan att lämna några digitala spår.
Det finns det säkert en del som fortfarande ägnar sig åt av tjänstens 350 miljoner aktiva användare. Men vad Snapchat utvecklats till i praktiken är något helt annat.
– Redan innan Snapchat kom hade utvecklingen mot mer privata rum i sociala medier påbörjats, men det var ofta omständigt för användaren.
– Unga vill kunna kommunicera utan att behöva stå i skyltfönstret hela tiden och Snapchat mötte det behovet, säger Elza Dunkels, docent och internetforskare vid Umeå universitet.
Tonåringars sociala värld är stor. Många i klassen har 300-400 följare på Instagram och lika många Snapchatkontakter. Kretsen av vänner och vänners vänner är vid.
– Ser vi någon här i Kirseberg i vår ålder vet vi ju ju direkt vem det är, vilka de är kompisar med. Allt sprids jättefort, säger Alessia Corvo.
Tonårstiden kännetecknas av identitets- och relationsarbete. Unga har också – jämfört med vuxna – gott om tid att ägna sig åt att lära sig en ny app eller bara nätverka i största allmänhet.
– Det är väl också ganska självklart, att när människan nu fått så förfinade och förbättrade verktyg för just det här, så kommer unga också att ta det till sig, säger Elza Dunkels.
Hon berättar om ett envist rykte som förföljer just Snapchat: att dess gränssnitt avsiktligt gjorts så icke-intuitivt att vuxna, med sin begränsade tid och teknikvana, faktiskt inte ska orka sätta sig in i hur appen fungerar.
– Den skulle alltså vara krånglig med flit …vore det så vore det väldigt roligt. Och intressant, säger Elza Dunkels.
Att ”folk över fyrtio” inte har någon koll på sociala medier verkar vara en rätt okontroversiell slutsats bland Backaskolans åttondeklassare.
– Mina föräldrar säger att allt går för fort för dom, säger Alessia Corvo. Och vi är ju lite snabbare på att lära nya saker än vad de är. Det är väl därför de hänger på Facebook fast det är ute ….
När jag ber åttondeklassarna ranka vilka sociala medier de använder mest hamnar Snapchat på ohotad första plats. Därefter kommer Instagram och Youtube. Den globala dominans som Facebook har bland samtliga sociala medier-användare märks knappat – bara en elev sätter Facebook på första plats.
Åttondeklassarna har också – förstås – solklara uppfattningar om de olika tjänsternas karaktär och användningsområden. Snapchat är den virtuella skolgården, snacket i fikarummet eller utanför kiosken.
Instagram är mer seriöst: en plattform för medvetna publiceringar, för bilder man kan tänka sig att visa upp för hundratals personer. Det märks också i användningen: de flesta i åttan lägger bara upp någon enstaka bild på Instagram i veckan.
Däremot kollar de desto mer på andras.
– Man känner nog ett visst krav på att bara lägga upp "fina" bilder. Vissa tycker att man ska ha samma filter på alla, att de ska hänga ihop, säger Selma Sehr.
– Tanken är ju att lägga ut bilder man gillar, inte att man ska jaga bekräftelse genom att få jättemånga likes, säger Nora Nielsen.
Andra tjänstersom dyker upp är 9gag, en bildtjänst där tokiga och roliga bilder och filmer delas och rankas. Memes, virala vandringsskämt, är också stort, liksom Musical.ly, en tjänst där användare mimar och dansar till populära låtar.
Fast Musical.ly är för småbarn. Elvaåringar, säger åttondeklassarna.
– Vissa gör kul danser och så. Pinsamma elvaåringar som vill vara snygga och lätsas att de är sexton. Det är bara så cringe, säger Nora Nielsen.
Nätforskaren Elza Dunkels har en i grunden positiv syn på internets betydelse för unga. Att vara femton år och bisexuell i Simrishamn är något helt, helt annat 2017 än 1987. Genom nätet ser du att du inte är ensam.
Och inte bara det: 2017 kan du ta del av framgångsrika, smarta bisexuella skådespelare, forskare eller författares liv, tankar och stil varje dag. Det gör skillnad, resonerar Elza Dunkels.
– Den här sidan av internet och unga skulle jag vilja veta mer om. Nätet spelar jättestor roll för frigörandet, för att få kunskaper. Men också för peppning och det som kallas”nätkärlek”. Sådant tar sig jättestarka uttryck på nätet, säger Elza Dunkels.
Att fråga om det finns några negativa sidor med att använda sociala medier i timmar varje dag är egentligen meningslöst, tänker jag när jag pratar med åttondeklassarna.
Begreppet är för stort, raden av aktiviteter och behov som sociala medier ramar in för skiftande.
Den som sågar Snapchat och Instagram som banalt tjafs har förmodligen glömt sin egen analoga tonårstid, med timslånga telefonsamtal, cykelhäng utanför fritidsgården planlöst bläddrande i Okej, Veckorevyn och Min Häst.
Dennie Halilovic, närmast, och klasskamrater i åttan på Backaskolan i Malmö.Bild: Tom Wall
Ändå svarar de flesta av klassens elever att de skulle vilja ägna mindre tid åt sociala medier. Några säger att mobilen stör koncentrationen i skolan, andra att den bidrar till konflikter hemma.
– Är man med sin kompis är det inte så jättekul om den sitter och tittar i mobilen hela tiden. Fast har man inget att göra kan det ju vara roligt också, att kolla på grejer tillsammans, säger Alessia Corvo.
För många vuxna är oron för nätmobbning påtaglig; att unga ska råka illa ut i den digitala offentligheten. Forskaren Elza Dunkels vill också lyfta problemet – men säger samtidigt att trakasserier på nätet i grunden inte är de sociala mediernas fel.
– Sexism och rasism existerar i hela samhället. Det är värderingarna som är problemet, säger hon.
Åttondeklassarna har klara uppfattningar om vilka grejer som är okej på nätet. Att fotografera någon som man inte känner och lägga ut är inte okej.
– Jag vet bara att i våran klass skulle det inte vara accepterat att mobba någon på nätet,säger Alessia Corvo
– Jag tror att vuxna tänker att det förekommer mycket mer nätmobbning än vad det verkligen gör. Men om jag skulle kommentera något på Selmas bild – typ skriva att hon är ful – skulle ju alla hennes följare se det. Då är ju frågan vad de skulle tycka om mig, säger Nora Nielsen.
Dennie Halilovic, Alessia Corvo, Silke Everlund, Selma Sehr, Nora Nielsen och Markus Cederholm - med mobiler.Bild: Tom Wall
En annan nackdel är att sociala medier helt enkelt tar mängder av tid. Och det är inte alltid man kan stänga av omgående. Ramlar det in en massa Snapchat-meddelanden gäller det att läsa dem omgående innan de försvinner, även om ens föräldrar ropar att det är dags att komma och äta middag.
Dessutom kan det väldigt lång tid att gå och lägga sig när man måste hålla på den digitala etiketten. Det tar tid att avsluta kommunikationen som pågår ständigt, med massor av vänner.
– Ska jag sova elva måste jag börja avrunda en halvtimme innan till alla, säger Selma Sehr.
Det digitala rummet är en offentlighet där det gäller att uppföra sig - och helst framstå som smart, generös och rolig.
– Alltså, får man många snaps måste man läsa dem. Annars ser det ut som om man läst dem men struntat i att svara. Då känner jag att jag måste kolla klart innan jag gör något annat, säger Selma Sehr.
Och det är inte bra. Det blir lätt missförstånd.
– Om jag inte skriver ett hjärta efter i ett sms kanske min kompis tror att jag är sur på henne, säger Alessia Corvo.

Så svarade åttorna:

Vad gör ni mest på sociala medier?
Är inne på Snapchat och skickar saker till mina kompisar. Kollar mina favorit-Youtubers.
Kollar kompisars flöde, alltså uppdateringar, samt kändisars. Läser nyheter.
Hur många meddelanden skickar du på en dag, tror du?
Femtio bilder på Snapchat, tjugo sms per dag. En Instagrambild kanske någon gång per månad.
Kanske 200-250. Eller fler, jag har aldrig räknat.
60 meddelanden på Snapchat.
Cirka 70 stycken på Snapchat, 20 sms och kanske en Instagrambild per dag.
Vad är det bästa med sociala medier?
Man kan snacka med sina vänner, dela saker, bilder som man vill att andra ska se och läsa. Man bli inspirerad av andra och kan följa t ex kända personer och se vad de gör.
Att kunna följa vad andra gör och kunna prata med kompisar lättare. Det är underhållande.
Att man kan se in i andras liv och bli inspirerad. Att man kan skaffa vänner också.
Man blir snabbt uppdaterad om vad folk gör, och om vad som händer i världen. Har kontakt med kompisar som man inte träffar så ofta.
Kolla dankmemes!
Snapchat är den dominerande tjänsten bland svenska ungdomar. Så gott som alla använder den - inklusive dess möjligheter att lägga galna filter på bilderna. De flesta har flera hundra kontakter, som knyter samman klassen, skolan, stadsdelen och kompisnätverken.Bild: Tom Wall
Och det jobbigaste?
Det händer att man kan börja bråka, eftersom man lätt missuppfattar varandra. Om jag sms:ar en kompis utan att skicka ett hjärta så tror personen kanske att jag är sur.
Att man aldrig är ledig från jobbiga kompisar. De kan alltid kontakta en, vilken tid på dygnet det än är. Det har slutat med att jag har blockerat folk. Dessutom är det beroendeframkallande med sociala medier.
Att vem som helst kan hitta dig och skicka meddelande till dig.
Om man till exempel skickar sms så kan det bli en massa missförstånd.
Att man är så beroende.
Att det känns att man måste kolla Instagram, och skicka snaps till sina kompisar för att inte förlora lajks.
Alla jämför sig med varandra.
På Instagram är det väldigt ytlligt. Folk lägger ut selfies och bilder för att få bekräftelse. Många känner nog press över sitt utseende.
Klicka för att se hela grafiken.
Tycker du att du lägger lagom mycket tid på sociala medier?
Jag tycker jag lägger för mycket tid på sociala medier. Jag skulle vilja att man släppte telefonerna och var mer sociala när man är med kompisar, till exempel.
Jag önskar att jag inte lade så mycket tid på det. Man skulle kunna göra bättre saker.
Jag lägger ner lagom mycket tid på sociala medier. Använder det oftast när jag har tråkigt.
Jag tror jag lägger för mycket tid på sociala medier. Hade önskat att jag inte var så beroende som jag är.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen