Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Den rektor som konsekvent levererar under förväntade resultat bör kunna skiljas från rektorsrollen.”

Skolan måste bli bättre på att lyfta svaga elever. Annars ökar risken för utanförskap och orättvisor. På uppdrag av Moderaternas partiledning har en reformgrupp nu formulerat sju sätt att stärka skolors möjligheter att lyfta elever. Ett sätt är att flytta på rektorn, skriver Niklas Wykman (M) och Torbjörn Tegnhammar (M).

Statliga pengar bör kunna gå till att rekrytera toppkompetens till skolor i utsatta områden. Så lyder ett av sju nya moderata skolförslag.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Sverige presterar bättre i den senaste Pisa-mätningen, vilket visar att alliansens skolpolitik börjat vända utvecklingen. Men mätningen visar även på stora skillnader mellan elever.
Risken är att sociala problem, utanförskap och orättvisor växer fram, i Malmö märks det tydligt. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. I vissa stadsdelar klarar en majoritet av eleverna inte ens att lämna med fullständiga betyg. Många nyanlända elever har ökat skolans utmaningar, och det är centralt att stärka skolans kompensatoriska uppdrag.
På den moderata partiledningens uppdrag har en särskild reformgrupp med forskare och politiker arbetat med att analysera samhällsutvecklingen och föreslå reformer.
En viktig slutsats är att skolans möjlighet att lyfta svagare elever behöver förbättras. För att åstadkomma det krävs en större verktygslåda för rektorer och lärare, samt att det blir lättare än vad det är idag att tillföra resurser till skolor med särskilda utmaningar.
Vi presenterar därför idag sju förslag som syftar till att stärka skolans kompensatoriska uppdrag:
1. Stärk professionen. Läraren betyder mest för den som har minst stöd hemifrån.
Lärarna efterlyser, enligt OECD-studier, tydligare instruktioner, utbyte och ledarskap. Studier visar också att en omprioritering av lärarnas tid, med färre lektioner i större klasser, men med mer tid för att enskilt träffa elever, prata med föräldrar och delta i vidareutbildning ger bättre kunskapsresultat.
Svenska lärare har för lite tid att förbereda lektioner. Inspiration bör hämtas från länder där lärare förbereder lektioner digitalt och delar dem med kollegor digitalt, och där de lärare som får spridning på sina lektioner också belönas lönemässigt.
Lärare bör också regelbundet delta i best practice-lektioner som hålls av framgångsrika kollegor.
2. Rekrytera toppkompetens till utsatta områden. Statliga medel bör anslås för att skolor i socialt utsatta områden ska kunna anställa doktorander som lärare.
Forskningen ska ske inom de områden som undervisningen i skolan handlar om. På så sätt kan fler få doktorandplatser i ämnen som fysik, matematik, biologi och nationalekonomi, samtidigt som skolor i socialt utsatta områden får extra undervisningsresurser.
3. Ge de kommunala socialförvaltningarna ett kunskapsuppdrag. Erfarenheten visar att socialförvaltningar som möter försörjningsstödstagare som potentiell arbetskraft minskar bidragsberoendet. Av samma skäl bör det bli obligatoriskt att ge stöd i valet av skola och hänvisa till var man kan få stöd med till exempel läxor för socialt utsatta familjer.
4. Säkra likvärdiga förväntningar. Forskning visar att lärarnas förväntningar på eleverna spelar en stor roll, och att låga förväntningar kan bli självuppfyllande. Förväntningarna på varje elev bör därför förtydligas i läroplanen och hur läraren kommunicerar förväntningar på elever bli en återkommande del av lärarnas ut- och fortbildning.
5. Centralisera rättning och betygssättning. Tydlig information är viktigast för dem med svagast nätverk i samhället. Central rättning som tydligt kopplas till betygssättning förhindrar betygsinflation och ger en tydligare bild av skolor och lärares insatser. Inspiration kan delvis hämtas från det danska systemet.
6. Öka utbytet med framgångsrika Pisa-länder. För att förbättra kvaliteten på lärarutbildningen föreslår vi att dagens utbytesmöjlighet stärks med ett krav på att ha ett visst utbyte med länderna i Pisa-toppen. Förslaget är att gradvis öka utbytesstudier i länder som Finland, Kanada, Polen, Japan, Korea och Nya Zeeland med uppemot 900 årsplatser.
7. Varje skolår ska klaras och rektors ansvar stärkas. Rektorn ska leda lärarkåren, bevaka att den vidareutbildas, men också se till så att arbetsklimatet är bra. Tyvärr ser vi ofta hur ledningen ej uppfyller dessa krav.
Rektorer bör tillsättas utifrån tidsbestämda förordnanden för ökat fokus på resultat. Samtidigt behöver politiken öka kraven på skolor och skolledningar som inte håller måttet. Den rektor som konsekvent levererar under förväntade resultat bör kunna skiljas från rektorsrollen.
Skolan behöver nu orka med reformer som ytterligare förbereder elever för en arbetsmarknad som förändras snabbt. Inom en rad skolämnen kommer det att behöva handla om att gå ifrån att träna på att lösa kända problem till att på djupet förstå koncept och samband som gör det möjligt att lösa problem som vi ännu inte känner till. Bara då kommer människor att klara alla de omställningar som ligger framför dem i det kommande yrkeslivet.
Vikten av att resultaten förbättras för elever från socioekonomiskt utsatta områden eller med utländsk bakgrund, kan inte nog betonas. Det krävs för att skapa ett samhälle fritt från segregation och med en framtid som blir bättre för alla.

Niklas Wykman

Torbjörn Tegnhammar

Niklas Wykman är riksdagsledamot (M) och ordförande i den moderata reformgruppen.
Torbjörn Tegnhammar är oppositionsråd (M) i Malmö och ledamot i den moderata reformgruppen.
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen