Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Aktuella frågor

Debattinlägg: ”M vill ge rektorer sparken – vi vill ge dem rimliga förutsättningar.”

Nästa gång ni vill utveckla er skolpolitik, kom till oss och fråga vad som behövs, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand i ett svar till Moderaterna. Hon har sju punkter – en handlar om att lärarna måste avlastas.

Gör läraryrket till ett attraktivt och välavlönat framtidsjobb. Det är en av sju punkter på Lärarförbundets önskelista över skolreformer.Bild: JESSICA GOW / TT
Moderaternas Niklas Wykman och Torbjörn Tegnhammar presenterade i måndags sju förslag som de tror skulle stärka den svenska skolan (Aktuella frågor 6/2).
Debattartikeln börjar bra med:
”En viktig slutsats är att skolans möjlighet att lyfta svagare elever behöver förbättras. För att åstadkomma det krävs en större verktygslåda för rektorer och lärare, samt att det blir lättare än vad det är idag att tillföra resurser till skolor med särskilda utmaningar.”
Författarna borde ha satt punkt där.
Sveriges politiker är skolans främsta förutsättningsgivare. Det gör det extra viktigt att politiska förslag alltid grundas på lärarprofessionens och forskningens samlade kunskap. Det gör tyvärr inte Wykmans och Tegnhammars förslag.
Moderaternas förslag handlar snarare om att vinna snabba politiska poänger och förmedlar en bild av att de saknar insikt i vilka som är den svenska skolans verkliga utmaningar.
Ett av de förslag som Moderaterna presenterade handlade om minskad anställningstrygghet för landets skolledare. Istället för att ge rektorer rimliga förutsättningar att utföra sitt uppdrag, skriver Moderaterna att de vill ge rektorer sparken om de inte uppnår önskade resultat.
Skolledare är Sveriges viktigaste chefer. De kämpar idag hårt, ofta utifrån helt orimliga villkor där resurser i form av såväl pengar som personal saknas.
Politiken måste börja med att leverera rimliga förutsättningar för landets rektorer, innan de dömer ut de skolledare som kämpar för att hålla ihop verksamheten.
Problemet är inte de lärare vi har. Det är de lärare vi inte har. Inom två år kommer det att saknas 60 000 lärare i Sverige. Redan idag står klassrum utan pedagoger och många elever undervisas av obehöriga vuxna. Det gör också att de lärare som finns får ökad arbetsbelastning och mindre tid för varje elev. Trots det nämner inte Wykman och Tegnhammar lärarbristen som en utmaning för svensk skola.
När ni ägnar er åt utveckling av skolpolitik i framtiden – vänd er till oss inom professionen som vet vad skolans utmaningar består i och vilka politiska åtgärder vi behöver. Det är bara att höra av er, så hjälper vi gärna till med både analys och handlingsförslag.
Fram till dess kommer här sju förslag som kan göra verklig skillnad för såväl skolans finansiering som för ett framgångsrikt lärar- och ledarskap:
1 Inför ett nytt kompensatoriskt finansieringssystem. Systemet med per capita-baserad skolpeng bör reformeras så att skattepengarna hamnar där de behövs som mest.
2 Inför en ny portalparagraf i skollagen om blandade elevgrupper. En lyckad integration bygger på att människor möts i vardagen.
3 Lagstifta om att varje kommun och friskoleföretag måste säkerställa att det finns tillräckliga resurser på varje skola. Lita på rektorers och lärares bedömning.
4 Garantera möjligheten för lärare att ge varje elev rätt stöd i rätt tid. Lärarna är överens om att detta är den viktigaste åtgärden för höjda kunskapsresultat.
5 Avlasta lärarna. Låt oss vara lärare – inte vaktmästare, kuratorer eller administratörer.
6 Säkra lärartillgången. Gör läraryrket till ett attraktivt och välavlönat framtidsjobb, så att fler både vill bli lärare och fortsätta att utvecklas inom yrket.
7 Säkerställ att lärare har rätt till kompetensutveckling. Det vill säga kvalitativ, kontinuerlig kompetensutveckling under hela yrkeslivet.
Skolan orkar med reformer, men bara om de är efterfrågade och motsvarar de behov som professionen identifierat.
Nästa gång ni vill utveckla er skolpolitik, börja med att fråga professionen om vad som behövs. Det är landets lärare och skolledare som är de verkliga experterna på vad den svenska skolan behöver.

Johanna Jaara Åstrand

Johanna Jaara Åstrand är sedan 2014 ordförande i Lärarförbundet.
Läs mer: ”Den rektor som konsekvent levererar under förväntade resultat bör kunna skiljas från rektorsrollen.”
Läs mer: Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen