Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Ishockey

Hälften av SHL-klubbarna går med förlust – lönsamheten äts upp av spelarlönerna

Hälften av elitklubbarna i Svenska hockeyligan går med förlust. Lönsamheten äts framför allt upp av spelarlönerna, som är klubbarnas största kostnad och hela tiden ökar, skriver Dagens Nyheter. Klubbarnas ekonomiska läge är långsiktigt ohållbart, varnar två ekonomer.

Skellefteå är ett av lagen som säsongen 2015/16 kunde rdovisa ett av de bättre ekonomiska resultaten, Malmö visade upp ett av dem sämsta.Bild: ANDERS BJURÖ
Svenska Hockeyligan ökade säsongen 2015/16 sin omsättning till nästan 1,7 miljarder kronor. Men kostnaderna ökade också. Konsult- och revisionsfirman EY:s kartläggning av SHL-klubbarnas ekonomi visar att de sammanlagda kostnaderna var högre än intäkterna. Ligan som helhet gick med nästan 40 miljoner i förlust.
– Många klubbar går med underskott och räddas av sin kommun eller av rika sponsorer som har hjärtat i klubben, säger Carlos Esterling, partner i EY.
Han och partnerkollegan Mikael Bergsten går i rapporten ”Hur mår svensk elithockey?” igenom lagen. De konstaterar att för klubbarna måste det vara bättre att verksamheten drivs utifrån en stabil ekonomi.
”Supportrarna vill att laget vinner varje match. Att få höra att man har en långsiktig strategi och inte räknar med att vinna varje match är svårt.”
– Företag låter sig inspireras av idrotten när det kommer till lagarbete och ledarskap. Sportklubbarna borde inspireras av företagen när det gäller ordning och reda i ekonomin och att bygga upp överskott för framtida behov, säger Carlos Esterling.
De säger sig samtidigt förstå hur pressad en klubb kan vara som riskerar nedflyttning och därför tar till snabba, och ofta dyra, lösningar som att sparka tränaren eller värva en ny spelare.
– Sporten har en annan logik än företagsvärlden. Supportrarna vill att laget vinner varje match. Att få höra att man har en långsiktig strategi och inte räknar med att vinna varje match är svårt, säger Mikael Bergsten.
Rögle är ett av lagen som visade upp ett eknomiskt positivt resultat för säsongen 2015/16. Här jublar Simon Ryfors.Bild: OLLE WANDE
Rapportförfattarna pekar på höga spelarlöner som ett stort bekymmer. När nya sponsoravtal sluts och intäkterna ökar går pengarna ofta direkt till spelarna, inte till att stärka klubbarnas egna kapital. Skulle en klubb någon säsong avstå från att värva nytt till spelartruppen, för att spara pengar, är risken stor att hamna i bottenskiktet av ligan om de andra klubbarna fortsätter värva.
– Och åker du ur ligan tappar du 20 procent av omsättningen. Då satsar du alla slantar du har för att stanna kvar. Det är ett spel med hög insats, säger Mikael Bergsten.
”Klubben har god ekonomi, når topplaceringar samtidigt som man satsar på ungdomshockey och får upp egna spelare. Därmed tar man även ett samhällsansvar.”
I sin rapport pekar de på Skellefteå som ett skolboksexempel på att sport och företagande ändå kan fungera.
– Klubben har god ekonomi, når topplaceringar samtidigt som man satsar på ungdomshockey och får upp egna spelare. Därmed tar man även ett samhällsansvar, säger Carlos Esterling.
Eftersom så många klubbar går med förlust föreslår Esterling och Bergsten att SHL tar mer ekonomiskt ansvar. Till exempel kan SHL öronmärka att en del av pengarna som ligan ger till klubbarna går till ungdomsverksamhet eller till att stärka finanserna.
– Vi har ingen patentlösning, men klubbarna behöver diskutera hur de kan hitta bra möjligheter, säger Mikael Bergsten.
Personalen är alltså klubbarnas största kostnad och det handlar framför allt om spelarlöner.
För toppligan som helhet stod personalen för 61 procent av kostnaderna säsongen 2015/16, en ökning med två procentenheter från säsongen innan.
Om personalkostnaden är hög jämfört med övriga näringslivet är svårt att säga, eftersom strukturerna skiljer sig åt i olika branscher. Just konsultbranschen, där EY verkar, har höga personalkostnader och därför gör man en kostnads- och intäktsanalys varje gång en ”stjärnspelare” rekryteras. Översatt till sportvärlden betyder det att en värvning måste öka intäkterna, alternativt måste kostnaderna minska för andra anställda för att finansiera nya stjärnan.
Det som går att jämföra är soliditeten, vilket är ett mått på hur ett företag klarar sina utgifter på längre sikt. I näringslivet rekommenderas så mycket eget kapital att soliditeten ligger på 30-35 procent. I SHL klarar bara enstaka klubbar den nivån, som Skellefteå. De flesta andra ligger under 20 procent i soliditet.
Jörgen Lindgren, vd SHL.Bild: ANDREAS L ERIKSSON
Det bistra ekonomiska läget för många klubbar, som beskrivs i EY-rapporten, är välbekant för Jörgen Lindgren, vd för Svenska Hockeyligan.
– Vi gör en del åt detta och har påbörjat en resa. Sedan kan man tycka att det går för långsamt eller för fort, säger han.
Enligt Jörgen Lindgren får SHL bra gehör från klubbarna och förstår att det kan ta tid att ställa om.
– Klubbarna arbetar hårt och blir i allt högre grad ekonomiskt förberedda för att kunna klara svängningar, säger han.
För att få en elitlicens och kunna spela i SHL måste en klubb ha fyra miljoner kronor i eget kapital. I EY-rapporten framför författarna att fyra miljoner är väldigt lågt när omsättningen är över 100 miljoner kronor. Jörgen Lindgren delar den uppfattningen.
– Det pågår ett arbete där vi ser över kraven. Om de ska höjas, vara av annat slag eller något annat återstår att se. På sikt kommer det förändringar, säger Jörgen Lindgren.
Översynen av elitlicensreglerna görs av Svenska ishockeyförbundet. Blir det några förändringar kommer de att presenteras i juni, bedömer Jörgen Lindgren. Sedan får klubbarna tycka till om förslagen.

SHL-klubbarnas resultat efter skatt

Säsongen 2015/2016
Karlskrona +9,2 miljoner lr
Skellefteå +4,2 miljoner kr
Rögle +2,5 miljoner kr
Frölunda +895 000 kr
Djurgården + 816 000 kr
Färjestad +59 000 kr
Växjö +29 000 kr
HV71 -607 000 kr
Linköping –1,1 miljoner kronor
Luleå -1,6 miljoner kronor
Örebro -3,5 miljoner kronor
Modo -3,8 miljoner kronor
Malmö -7,85 miljoner kronor
Brynäs -8,3 miljoner kronor
Karlskronas resultat är en följd av klubbens ombildning till aktiebolag, utan den hade resultatet varit minus fyra miljoner kronor. Fakta: DN
Läs alla artiklar om: Ishockey: SHL och ekonomin
Gå till toppen