Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Åsikter

Läsartext: Jag håller med Ygeman om individens ansvar

Inte så få har upprörts över Ygemans uttalande att: ”Om du handlar sprit på närlivs, åker taxi för 59 kronor eller drar en lina kokain till helgen, då är du i själva verket en del av den organiserade brottslighetens näringskedja. Då är det svårt att sedan ondgöra sig över hur våld och kriminalitet breder ut sig”.
Jag tycker för egen del att det är klockrent. Jag har inga invändningar emot budskapet att vi alla har ett ansvar i att inte bidra till den svarta sektorn genom att köpa svartsprit eller handla illegala droger eller för den delen stödja andra smutsiga branscher genom att köpa kött, bananer eller kaffe - som visserligen troligen har producerats helt lagligt, men ändå på ett sådant sätt att det överkonsumerar antibiotika, medför onödigt lidande, gör arbetare sterila eller miljön förgiftad. Eller att köpa nöjesflygresor i syfte att prioritera sina egna kortsiktiga tillfredsställelser eller att köra omkring i en överdimensionerad bil för att manifestera sitt välstånd.
Har man skäl att tro att något gynnar en svart eller på annat sätt smutsig sektor, bör man avstå ifrån sådan konsumtion. Punkt! Detta är välgrundat fullständigt oberoende av om man även anser att stat och kommun själva borde ha agerat mer resolut i endera politiska frågan. Och det var ju inte så att Ygemans besked inte även inbegrep sådant ansvar som faller på den offentliga makten i vilken han själv ingår.
Sedan när skulle det enda vi önskar av människor vara att de ska följa lagen? Inte har vi väl börjat tycka att det är okej att ryska män spöar upp sina fruar och barn blott och bart i kraft av att det numer inte är brottsligt?
Nej, vi fordrar, och bör fordra av varandra, att vi ska agera BÅDE efter vad lagen säger OCH efter vad som kan anses vara moraliskt välgrundat. Klart att vi alla ska hjälpa till! Vi är alla en del av samhället. Staten har ett ansvar, kommunen har ett ansvar och vi som individer har var och en ett personligt ansvar: allt efter var och ens omfattning av kunskap, resurser och förmåga att agera för både vår egen, vår stads och vår världs framtida utvecklings skull.
Men det är väl statens och polisens ansvar att sätta stopp för skumma taxiverksamheter och illegala drog- och spritbranscher, kanske nu någon invänder. Det är rätt. Men även i de fall man anser att staten brister i detta ansvar eller förekommande fall till och med skulle vilja hävda att det är statens agerande som bidragit till den spiral och våld och utbredd otrygghet vi ser, så har det ingenting att göra med var och ens personliga ansvar. För ett sådant resonemang leder till en självmotsägelse eftersom det skulle landa i att det personliga ansvaret att avstå den svarta sektorns utbud av billiga taxiresor, alkohol och hårklippning bara kan uppstå om någon svart sektor inte längre fanns.

Göran Hestner

gymnasielärare och ämnessamordnare för psykologi, filosofi, religion, och kommunikation på Pauliskolan i Malmö
Läs också Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen