Lund

Så här gick det till när Lund fick spårväg

Idag klockan 12.30 tas det symboliska första spadtaget till Lunds spårväg – en av de mest omdiskuterade politiska frågorna i Lund någonsin. Vi följde spåret bakåt för att minnas vad som hänt på vägen.

• 1992
En ny översiktsplan antas. I den nämns att kommunen ska försöka få till spårbunden trafik från Lund C via lasarettet och vidare österut till Dalby och eventuellt andra orter.
• 1995
Lunds kommun och dåvarande Malmöhus Trafik bildar en gemensam planeringsgrupp. Man enas om att försöka skapa Lundalänken – en bussgata från centrum mot nordöstra delen av staden som passerar de stora arbetsplatserna. Redan från början är tanken att gatan ska kunna konverteras till spårväg någon gång i framtiden.
• 1996
En kommunal förstudie förespråkar att Lundalänken ska byggas så snart som möjligt.
• 1998
Utredningen Lundamats, Miljöanpassat transportsystem i Lund, presenteras. I utredningen lyfts Lundalänken fram som betydelsefull. Staten beviljar 15 miljoner kronor till projektet.
• 1999
Region Skåne och Lunds kommun kommer överens om att bygga Lundalänken och hur sträckningen ska vara: från Lund C via sjukhuset och LTH upp till nordöstra Lund och sedan längs Utmarksvägen.
Bussvägen Lundalänken invigdes 2003.Bild: Ingemar D Kristiansen
• 2003
Lundalänken öppnar. Resandet på sträckan fördubblas på några år.
• 2007
Utredningen Lätt spårtrafik i Skåne, som bland annat regionen och kommuner i västra Skåne står bakom, genomförs och pekar ut fem projekt som särskilt intressanta att utreda vidare: Lund-Dalby, Lund C-Brunnshög, Helsingborg-Höganäs samt lokala linjer i Malmö och Helsingborg. Dessa fem prioriteras i den fortsatta planeringen för lätt spårtrafik i Skåne.
• 2010
Lunds nuvarande översiktsplan antas. Här finns spårvägar inritade till Brunnshög, till Dalby och till Staffanstorp. De är tänkta att förverkligas inom 20 år.
Samma år bildas Spårvagnar i Skåne, Spis, ett samarbete mellan de tre skånska kommunerna som planerar spårväg (Lund, Malmö och Helsingborg) samt Region Skåne.
Kommunikatören Katarina Otz och chefen Marcus Horning på Spis, Spårvagnar i Skåne. Horning är numera stadsbyggnadsdirektör i Lunds kommun.Bild: Håkan Röjder
• 2011
Spis ansöker om och beviljas EU-bidrag inom programmet Elena. Spis projektkontor placeras i stationshuset i Lund.
Förstudien till spårväg mellan Lund C och ESS på Brunnshög i Lund är klar.
• 2013
Under våren formerar sig spårvägsmotståndare i Aktion för spårvägsfritt Lund, AFSL. Deras kritik gäller bland annat att spårvägen är för dyr, att tekniken är omodern och att Lundaborna inte har tillfrågats.
Region Skåne och Lunds kommun kommer överens om att regionen ska stå för av vagnar, depå och operatörstjänster, under förutsättning att finansiering av projektet löses.
I början av sommaren pekar Trafikverket ut spårvägen mellan Lund C och ESS på Brunnshög som en "namngiven brist", men beslut om huruvida staten ska gå in med pengar skjuts på framtiden.
I slutet av året antar kommunfullmäktige den fördjupade översiktsplanen för Brunnshög, där spårvägen har en viktig roll.
Marie Henschen, Anne Landin och Sverker Oredsson i Förnyalund, partiet som föddes ur spårvägsmotståndet och lyckades komma in i kommunfullmäktige.Bild: Ingemar D Kristiansen
• 2014
I januari organiserar spårvägsmotståndarna sig i partiet Förnyalund, FNL. Sverker Oredsson, historieprofessor och en gång i tiden Folkpartiets toppnamn i Lund, får ordförandeklubban medan LTH-professorn Anne Landin axlar rollen som vice ordförande.
I april meddelar regeringen att det inte blir några statliga pengar till spårvägen. Kommunen bestämmer sig för att försöka hitta alternativ finansiering. När Sydsvenskan frågar Lundaborna om kommunen ska fortsätta med planerna svarar dock en majoritet nej.
Samtliga partier i Lunds kommunfullmäktige har fram till detta år varit överens om att spårvägen är positiv. I början av sommaren svänger dock Sverigedemokraterna och meddelar att de nu är motståndare till projektet.
I valet i september kommer Förnyalund in i kommunfullmäktige. En annan nykomling är Feministiskt initiativ – även de spårvägsmotståndare. På bara några månader har antalet spårvägskritiska partier i fullmäktige gått från noll till tre: FNL, Fi och SD.
FNL allierar sig efter valet med den borgerliga alliansen, mot löfte om att få till en ny utredning om Lunds kollektivtrafik.
Kommunfullmäktige klubbar de sex detaljplanerna för spårvägen. Precis som väntat överklagas planerna innan de har vunnit laga kraft.
• 2015
I mars beslutar Lunds kommunstyrelse att experter ska granska spårvägen en gång till, en så kallad second opinion. Ursprunget är FNL:s förslag om en utredning av kommunens kollektivtrafik. Nästan omedelbart riktar dock både FNL och SD kritik mot hur arbetet fungerar.
Trafikverket meddelar under våren att Lund inte är aktuellt för att få statliga pengar genom de så kallade stadsmiljöavtalen 2015. Men bara några veckor senare kommer nytt besked – Lund finns då med på listan.
I juni presenterar de oberoende experterna sin utredning. Spårväg behövs om kommunen ska uppnå sina mål, konstaterar de – men tillägger att kostnaden har underskattats med 100-200 miljoner kronor och att det skulle fungera med bussar på sträckan om man tummar på kommunens mål.
Förnyalund kräver under hösten en folkomröstning om spårvägen.
Efter att samtliga rättsinstansers kvarnar malt klart vinner detaljplanerna under slutet av året laga kraft.
Den 17 december blir en intensiv – och avgörande – dag. På förmiddagen får kommunen veta att staten går in med pengar genom stadsmiljöavtalen, men inte så mycket som kommunen begärt. Febrila diskussioner mellan och inom partierna vidtar. När krutröken lagt sig på kvällens kommunfullmäktigemöte visar det sig att en majoritet av politikerna trots allt är beredda att ge igångsättningstillstånd för spårvägen. Det avgörande blir att Liberalerna, som enda borgerliga parti, säger ja.
Beslutet att bygga spårvägen överklagas emellertid omedelbart av två FNL-ledamöter.
I slutet av 2016 stängs Lundalänken för bussar.Bild: Sandra Henningsson
• 2016
FNL-motionen om en folkomröstning avslås av kommunfullmäktige i början av året.
I maj får Skanska uppdraget att bygga spårvägen. Kommunen kan dock hoppa av, om projektet visar sig blir dyrare än väntat.
Samma månad kommer statliga Sverigeförhandlingen och Lunds kommun överens om att staten ska satsa ytterligare pengar i Lunds spårväg.
Både kommunen och regionen säger ja till genomförandeavtalet för spårvägen. Avtalet reglerar ansvars- och kostnadsfördelningen mellan de två parterna.
Under hösten går Ideons stora fastighetsägare frivilligt med på att bidra till finansieringen av spårvägen.
Inför bygget av spårvägen flyttas i december bussarna från Sankt Laurentiigatan och Lundalänken.
Demonstration mot spårvägen utanför kommunhuset KristallenBild: Sandra Henningsson
• 2017
Den 18 januari godkänner tekniska nämnden att spårvägsplanerna går in i fas två – det vill säga själva bygget. Utanför Kristallen demonstrerar spårvägsmotståndare.
Den 10 februari undertecknar Lunds kommun och Sverigeförhandlingen avtalet som bland annat ger Lund 74,5 miljoner kronor till spårvägen.
Idag, den 15 februari, tas det symboliska första spadtaget för bygget.
• 2019
I början av året ska spårvägen vara färdigbyggd. Under våren provkörs spårvagnarna och eventuella justeringar görs.
I september blir det invigning. För första gången någonsin ska resenärer kunna åka spårvagn genom Lund.
Läs alla artiklar om: Spårvägen i Lund
Gå till toppen