Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

USA: Alla måste betala sitt i Nato

Stämningen var god men budskapet barskt när USA:s nya försvarsminister höll sitt första Nato-möte i Europa. Alla måste betala, betonar James Mattis i Bryssel.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, till vänster, med USA:s utrikesminister James Mattis vid sin sida.Bild: Virginia Mayo
Tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ställde sig den 66-årige nye försvarsministern vid mikrofonen framför journalisterna på plats i Nato-borgen i nordöstra Bryssel.
– Nato är fortsatt en fundamental grundsten för USA, lovade Mattis – men skrädde sedan inte orden om att USA:s nya ledare förväntar sig ett Nato där fler länder har en försvarsbudget motsvarande minst två procent av deras BNP.
– Det är helt på sin plats och ett rimligt krav att alla som har god nytta av det bästa försvaret i världen, också bär sin rättmätiga andel av de nödvändiga utgifterna för att försvara friheten, sade Mattis.
Inne på själva mötet talade han sedan ännu tydligare om bördefördelningen.
"Amerika kommer att ta sitt ansvar, men om era länder inte vill se Amerika tona ned sitt engagemang till den här alliansen så måste var och en av era huvudstäder visa stöd för vårt gemensamma försvar. Den amerikanska skattebetalaren kan inte längre ta en oproportionerlig andel för försvaret av västliga värderingar", ska försvarsministern bland annat ha sagt enligt skriftliga utdrag till journalister på plats.
"Amerikanerna kan inte bry sig mer om era barns framtida säkerhet än vad ni gör", sade Mattis, enligt utdragen.
Nato-chefen Stoltenberg uttryckte det något mer diplomatiskt på sin presskonferens efter halva mötet.
– Försvarsminister Mattis uttryckte ett väldigt starkt engagemang för Nato och den transatlantiska relationen och vikten av att stärka Nato, berättade Stoltenberg,
– Samtidigt tryckte han på behovet av rättvis bördefördelning och att de länder som inte klarar av tvåprocentsmålet behöver göra det. Och många av de länder som lägger mindre på försvaret uttryckte i sin tur att de har ambitioner att spendera mer. Nu diskuterar vi hur det ska gå till, sade Nato-chefen.
– Steg för steg rör vi oss i rätt riktning, men det är fortfarande långt kvar att gå.
Norges försvarsminister Ine Eriksen Søreide, från konservativa Høyre, var inte förvånad över Mattis krav på ökade försvarssatsningar.
– Jag upplever det som ett väldigt tydligt besked och det har varit tydligt länge. Om amerikanerna ska fortsätta att engagera sig i Nato så måste européerna också ta en större del av ansvaret. Detta är ju saker som jag också har sagt till mina europeiska allierade under lång tid eftersom vi såg en lång tid med sänkningar i budgetarna, sade hon under en paus i mötet.
TT: Hur var stämningen därinne?
– Det var en väldigt god stämning. Jag tror att många var spända på förhand, eftersom ingen visste hur han skulle lägga fram sitt budskap. Men jag tror att alla förstod vilket budskap han skulle komma med – och det gjorde han också, sade Eriksen Søreide.

Fakta: EU och Nato

Både EU och Nato har för närvarande 28 medlemsländer – även om det snart kan vara 29 i Nato, då Montenegros inträdesprocedur snart är klar, och 27 i EU, då Storbritanniens utträde blir klart.
Sex EU-länder står utanför Nato: Sverige, Finland, Österrike, Irland, Cypern och Malta.
Sex Natoländer är i sin tur inte medlemmar i EU: USA, Kanada, Turkiet, Norge, Island och Albanien.

Fakta: Nato och försvarsbudgetarna

Nato har sedan länge en målsättning om att medlemsländerna ska ha försvarsbudgetar motsvarande minst två procent av landets BNP. Efter en lång tid med minskande anslag enades stats- och regeringscheferna vid sitt toppmöte 2014 att inom tio år ha uppfyllt målet.
Fortfarande är det dock enligt Natos egen statistik endast fem länder som klarar tvåprocentskravet: USA (3,61 procent), Grekland (2,38), Storbritannien (2,21), Estland (2,16) och Polen (2,00).
Norge ligger på 1,54 procent och Danmark på 1,17. Motsvarande siffra för Sverige 2015 är 1,1 procent.
I botten av Nato-listan ligger Spanien (0,91), Belgien (0,85) och Luxemburg (0,44).
Gå till toppen