Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen adhd (attention deficit hyperactivity disorder) är ett resultat av fördröjd utveckling av fem olika områden i hjärnan och bör betraktas som en hjärnrubbning (brain disorder).

Det konstaterar ett flertal forskare från olika länder efter att ha genomfört den hittills största bildstudien av barn, ungdomar och vuxna med adhd.

Jessica Stigsdotter Axbergs två barn, 15-årige Victor och 10-åriga Linnéa, har båda diagnosen adhd. För dem kommer forskningsrönet inte som någon överraskning.

– När jag berättade om det här för dem så sa de "vad coolt, men det visste vi redan". Det blir en förklaring att man kan säga att nu kan man mäta det. Men jag kan tänka mig att om någon skulle säga att "du är ju rubbad, det står här att det är en hjärnrubbning", då skulle de bli ganska ledsna, säger hon.

I den aktuella studien, som presenteras i The Lancet Psychiatry, jämförde forskarna 1 713 personer med diagnosen adhd med 1 529 personer utan denna diagnos, alla mellan fyra och 63 år. Den totala hjärnvolymen mättes, samt sju olika regioner som man tidigare trott har med symtomen att göra.

Det visar sig att den totala hjärnvolymen och fem av de sju uppmätta områdena var mindre hos personer med adhd, däribland amygdala och hippocampus, jämfört med andra.

– Förändringarna är små, i storleksordningen av några få procent, så storleken på studien var helt avgörande för att vi skulle hitta dem. Liknande skillnader i hjärnvolym syns även vid andra psykiatriska rubbningar, framför allt vid svåra depressioner, säger artikelns huvudförfattare, Martine Hoogman vid Radboud University Nijmegen Medical Center i Nederländerna.

Studien visar att förändringarna var avsevärt mer tydliga hos barn och ungdomar än hos vuxna med adhd, varför forskarna föreslår att funktionsnedsättningen beror på en utvecklingsfördröjning av vissa regioner i hjärnan.

– Vår studie bekräftar att personer med adhd har förändringar av hjärnans struktur. Därför föreslår vi att adhd är en hjärnrubbning. Vi hoppas att detta ska minska stigmat, att adhd inte är en "etikett" som sätts på besvärliga barn eller att den orsakas av dåligt föräldraskap. Så är det verkligen inte och vi hoppas att detta arbete ska bidra till en ökad förståelse av denna funktionsnedsättning, säger Martine Hoogman.

Tidigare studier har visat på liknande resultat. Men på grund av att deltagarna varit för få, har forskarna inte kunnat dra några säkra resultatet från dessa undersökningar.

Hos Jessica Stigsdotter Axberg väcker upptäckten samtidigt flera olika känslor.

– Jag tänker på två saker. Ett: Gud vad skönt att det kommer vetenskapliga undersökningar som man kan hänvisa till, för jag är urtrött på skolan som ständigt säger att det är vi föräldrar som gör något fel. Två: Jag blir rädd att det ska bli en ny stigmatisering, att folk ska säger att "det är verkligen fel på din hjärna".

Adhd är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Den drabbade har svårt med koncentration och uppmärksamhet.

Gör ofta saker utan att tänka efter först, och störs lätt om det händer mycket omkring.

En del har också svårt med sociala relationer.

Andra tecken är svårt att läsa och skriva, snabba humörsvängningar och svårt att ta instruktioner.

Orsakerna till adhd är inte helt kända, men ärftlighet har stor betydelse.