Att vara förälder är att känna sig otillräcklig. I alla fall ofta. För stressad, för arg, för inkonsekvent, för orolig, för frånvarande – eller för curlande.
Det betyder att en hel del av ett gott föräldraskap faktiskt handlar om att förlåta sig själv, och inse att man är rätt okej.
Men trots allt: det finns ändå ett par saker som med lite träning går att förändra. Det går att bli en bättre förälder.
– Ja, det tror jag absolut. Alla mänskliga problembeteenden går att ändra om man har ambitionen och viljan, säger psykologen och psykoterapeuten Liv Svirsky, som också är författare till boken "Föräldrahjälpen. Förändra livet med KBT".
Det råder numera ingen brist på fiffiga råd om föräldraskap. Tvärtom. Men ofta är avståndet mellan hur man skulle vilja hantera barnen till hur man verkligen gör stort. Det gäller inte minst vid bråk mellan syskon, något som för många föräldrar både förpestar vardagen, relationen till den andra föräldern och det sociala livet.
– Vi skulle vilja vara rationella. Problemet är att rationalitet inte lirar så bra med känslomässighet. Så våra känslor gör att vi ibland styr åt fel håll, säger Liv Svirsky.
Syskonrelationen liknar ingen annan relation i livet. Till att börja med är den oftast livet allra längsta: ännu längre än relationen till föräldrar, vänner och barn.
– Har man vuxit upp tillsammans har man delat många livsvillkor, man har den genetiska samhörigheten, man har samma föräldrar. Samtidigt kan man vara långt ifrån varandra psykiskt.
Det finns stora förväntningar på syskonrelationer: både från föräldrarna och syskon sinsemellan. Och föräldrar kan förvisso göra mycket för att främja en bra syskonrelation – och en del som faktiskt kan sabotera den på sikt.
– Ändå är ju inte syskonrelationen självvald. Och som förälder tror jag man till slut måste acceptera att barnen har ett eget ansvar för syskonrelationen, i alla fall när de börjar bli större. Den måste få utvecklas på deras egna villkor.
”Man ska stimulera barnen känslomässigt och intellektuellt, göra rätt val och samtidigt vara perfekt själv. Det är inte lätt.”
Att tänka efter och förbereda sig är nyckeln till ett bättre föräldraskap och mindre bråk, säger hon.
– Tänkt ut hur du skulle vilja ha det. Försök att förutse i vilka situationer det blir bråk, tänk efter hur du önskar att du regera.
Och fatta besluten om dina strategier för att avstyra syskonbråk vid ett tillfälle när du är lugn. I upprört tillstånd är inte tankarna som klarast.
– Om man tränar och tänker igenom i förväg kan man göra rätt även när man är stressad, säger Liv Svirsky.
I sitt arbete har hon utvecklat en nätkurs i femton steg, som särskilt riktar in sig på syskonbråk.
Tre saker är viktiga att tänka på innan man börjar anamma råden, säger hon.
– För det första ska man ge sig själv lite förståelse och inte vara så hård mot sig själv och de misstag man gör. För det andra ska man sätta rimliga mål, och för det tredje ska man bestämma vad man vill göra och göra en handlingsplan som man kan följa.
Är det svårare att vara förälder idag än tidigare i historien?
– Det har väl aldrig varit enkelt att vara förälder ... men samtidigt är kraven så höga idag, och de kommer på många nivåer samtidigt. Man ska stimulera barnen känslomässigt och intellektuellt, göra rätt val och samtidigt vara perfekt själv. Det är inte lätt.
Men gör fler goda råd verkligen nytta?
– Ja, det är ju lätt att ge folk känslan av att de inte duger. Ett problem är att så många ger råd om barn idag, fast deras enda merit är erfarenheten av att ha egna barn. Lite mer kvalifikationer kanske man ska begära av dem som ska ge råd, säger Liv Svirsky.
Fotnot. Liv Svirskys bok om syskonrelationer heter "Föräldrahjälpen : förändra familjelivet med KBT" och gavs ut 2012. Hennes kurs "Create a better siblinghood" (Skapa en bättre syskonrelation) finns att tillgå på sajten www.dailybitsof.com.
Sex råd på vägen mot en bättre syskonrelation
1. Kartlägg bråken
Barn i förskoleåldern bråkar i snitt sex gånger i timmen – det vill säga var tionde minut. Ju närmare de är i ålder desto mer bråk blir det, eftersom barnen är på samma utvecklingsnivå och har samma intressen.
Men syskonbråk är alls inte enbart något negativt. Syskon lär varandra viktiga färdigheter, också genom bråken. Det kan handla om att hantera konflikter och vänta på sin tur.
Ett sätt att börja arbeta med bråken är helt enkelt att kartlägga hur ofta – och om vilka saker – som barnen bråkar. Efter några dagars loggning ser du när och hur de jobbiga bråken uppstår och kan börja arbeta med just de situationerna.
2. Stötta de goda beteendena
Hur skulle du vilja att dina barn var mot varandra? När du ser sådana beteenden, försök att uppmärksamma och berömma.
Om de kan säga förlåt, om de klarar att lösa konflikter utan bråk, om de ber om vuxnas hjälp i konfliktfyllda lägen – allt sådant är bra mönster som du ska stötta.
3. Träna barnen i att uttrycka känslor
Har du lätt att i alla lägen tydligt veta vad du känner och ge uttryck för detta på ett bra sätt? Nej, tänkte väl det. Så är det för barn också – med det tillägget att de är ännu mer otränade och nybörjare i denna viktiga förmåga. Här spelar bekräftelse en stor roll.
Om ett barn är argt och skriker på sin lillebror är det bättre att bekräfta känslan genom att säga "Jag hör att du är jättearg, vad var det som hände som gjorde dig så arg?" istället för att ryta "Nej, så där gör man inte!".
Då lyfter du fram barnens känsla och lär det dessutom att sätta ord på hur det känns.
4. Öva på att se varandras perspektiv
Empati handlar om att förstå och kunna leva sig in i andras känslor. En fråga som "hur tror du det kändes för honom när du sa så?" kan träna barnet att faktiskt reflektera över hur andra känner.
Knepet kanske inte fungerar så bra i stridens hetta, men med lite distans till bråket kan den vara väldigt givande och viktig för barnets utvekcking.
Samma förmåga kan förstås tränas i helt andra situationer, till exempel när man läser en bok eller tittar på film. Då kan du och barnet prata om de olika figurernas perspektiv, hur de tänkte och kände i olika situationer.
5. Jämför inte dina barn
För en hel del av dem som har en dålig relation till sina syskon i vuxen ålder, finns rötterna i hur de behandlats av de gemensamma föräldrarna. Särskilt förödande är jämförelser: "varför kan du inte vara mer som din syster?", "Din bror har alltid alla rätt på proven, varför kan inte du ha det?" och liknande.
Förutom att man låser in barnen i fasta, ickeflexibla roller – som slarvig eller ordningsam – skapar det avundsjuka och bråk.
Ett annat sätt är att allt för ofta och för tydligt karakterisera – eller karikera – sina barns personlighet. Ingen är betjänt av att alltid få höra att han är "en liten vetenskapsman", "lever i sin egen lilla värld" eller är "familjens clown" och liknande. Livet kräver flexibilitet och förändring, inte fastlåsning i fack och det gäller även barn.
6. Lär dig att se skillnad mellan lek och bråk
När griper du som förälder in i syskonbråk? Så fort du själv känner obehag – eller när det verkligen behövs? Ett stöd kan vara att formulera sina egna regler för när du ska agera. Det kan vara när barnen säger elaka saker till varandra, när de börjar slåss, eller om de förstör saker.
Om båda tycker att bråket egentligen är rätt skoj, så kanske det bara handlar om en lek. Kanske kan du påminna dem om att en lek förutsätter att båda ska tycka att det som pågår är kul.