Lund

Andreas Ekström: Hur matar man inte brottslingarna?

Jag vill gärna hjälpa till. Jag är bara osäker på hur man gör.

Andreas Ekström reporter HD SydsvenskanBild: Ingemar D Kristiansen
Inrikesminister Anders Ygeman (S) besökte Malmö i veckan.
En sak han sa väckte mycket uppmärksamhet: att vårt vardagsbeteende spelar stor roll för den organiserade brottsligheten. Den som köper osannolikt billiga varor och tjänster matar den svarta ekonomin, och hjälper därmed till med penningtvätt och göder verksamheter som vi vet exploaterar personer som jobbar för rena slavlöner. Artikelserien ”Svarta Malmö” som vi publicerade för några år sedan gav en pedagogisk exposé över detta. Den måste ha gjort vem som helst förtvivlad.
Läs mer:Det är kanske vi medelklassmänniskor som göder Malmös kriminalitet
På kultursidan i fredags invände den liberala debattören Johan Norberg: visst, en svart ekonomi har sina baksidor, men med tanke på hur högt skattetrycket är och vilka nivåer vi har på arbetsgivaravgifter och annat så blir den svarta ekonomin den enda möjliga ekonomin för många människor. Och kanske är några års svartarbete i början av arbetslivet bättre än några år i kriminalitet?
Tänkvärt, det med.
Och så går man där, som vanlig Lundabo, och funderar på vad man kan göra. Hur man ska bete sig. Kan man göra något? Jovisst, man kan ju tänka sig för – när man är i Malmö. Jag har fått bilen tvättad där nån gång, och betalat väldigt lite för det. En falafel för femton spänn har jag aldrig träffat, men väl för tjugofem eller trettio. Det är ju rätt svårt att begripa hur man klarar råvaror, lokalhyra och arbetskraft på det också.
Men här hemma i Lund då? Hur starka fästen har den organiserade brottsligheten här?
Inte så starka, säger några olika sakkunniga personer som jag pratat med. En del ställen som bara ger kvitto om du frågar. En del städare som jobbar svart. Fast så är det å andra sidan överallt. Det måste ju inte vara bevis för något annat än att det finns enskilda entreprenörer som genar lite i kurvorna.
Så finns det förstås en del krogar som inte drivs helt enligt reglerna. Vid ett par tillfällen, fast det är flera år sedan nu, har personer i krogvärlden utsatts för våld. En gång sprängdes en dörr till en restaurang på Mårtenstorget.
Men att omsätta dessa vaga närmast anekdotiska insikter i praktisk medborgerlig handling? Visst, gärna – men då behöver jag nog ännu lite tydligare råd från dem som på djupet kan frågan.
Så länge kan man väl alltid be om ett kvitto.
*
Appendix. Apropå krogar av helt annan sort: tänker verkligen Lunds kommun stå fast vid beslutet att tvinga restaurang Mediterranean att ta bort sin uteservering? För att göra gatubilden mer ”enhetlig”? Det sista jag vill ha i en levande stad är enhetlighet i gatubilden, och kanske, bara kanske, måste en kommun i dagsläget hellre fria än fälla för att ta hand om sina lokala näringsidkare, som ännu håller fortet mot externa köplador och näthandel.
Gå till toppen