Dagens kulturdebatt lider av ett flertal åkommor. En är att den ofta handlar om politik snarare än kultur. En annan är att bristen på resurser på de stora redaktionerna leder till okunnighet och positioneringar snarare än djupanalys. Tomma kalorier, ingen näring. En tredje är att den ofta utgår från Stockholms innerstadsperspektiv.

Allt detta vill gänget bakom nystartade nätkulturtidningen Opulens råda bot på. De flesta är baserade i Skåne, som redaktören Stefan Bergmark, Kristian Lundberg, Cecilia Persson och Clemens Altgård. Flera av dem har haft anknytning till ett annat nätkulturmagasin, Tidningen Kulturen, och min gissning är att de lämnar nu då redaktören Guido Zeccola går i pension. Förhoppningsvis kan Opulens ta med sig den bredd och takhöjd som rått på Tidningen Kulturen, men hålla en generellt högre kvalitet.

Efter Opulens första vecka är jag imponerad. Alla artiklar håller hög klass! Tidningen har redan hunnit med en debatt mellan Amra Bajric och Amineh Kakabaveh om kulturbegreppet, där bägge framför tankar jag inte sett dem uttrycka på annat håll. Bajric skriver att begreppet kultur gått från att vara synonymt med civilisation och framsteg, till att idag närmast betyda barbari. När någons beteende beror på "kultur" är det som att säga att personen ligger efter i utvecklingen. Tankeväckande.

Crister Enander skriver om sina minnen av Göran Palm i en essä som först irriterar mig. Att skriva ner 70-talsvänstern som privilegierad medelklass och samtidigt kokettera med "jag var den ende som hade arbetarbakgrund" har kommit att bli en klyscha. Om det var sant varje gång det sades skulle alla inom 70-talsvänstern haft arbetarbakgrund, så många som påstått sig vara den ende. Men sedan utmynnar essän i ett briljant angrepp på kulturrelativismen. Göran Palm hävdade att all mänsklig aktivitet var likvärdig - fotboll, deckare, studier i antropologi, städning och Tolstoj. Att påstå något annat var elitism. Enander skriver: "Sanningen är att det bakom Göran Palms åsikter – där han framställer 'vanligt' folks kultursträvanden som det viktiga och verkligt avgörande – döljer sig en elitism. De försökte lura mig. De ville att jag skulle hållas nere, att jag skulle stängas ute från den litterära och kulturella värld de helt klart ville ha för sig själva. Ännu idag har jag svårt att förlåta dem."