Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Syrsor i maten är hans mål

Plastbackar från Ikea, tomma äggkartonger, ekologiska morötter eller hönsfoder. Det är allt som krävs för att starta en insektsfarm med proteinrika syrsor.
– Alla kan lära sig. Jag hoppas få se hundratals sådana här källarfarmer, säger Jakob Rukov, som driver Danmarks första insektsfarm i en tidigare industrilokal i Köpenhamns nordvästkvarter.

I en liten källarlokal driver Jakob Rukov insektsfarmen Bugging Denmark.Bild: Peter Frennesson
En milt gnisslande sång letar sig ut från några av de giftfria polypropylenbackarna, som var och en rymmer minst tusen syrsor i olika utvecklingsstadier. Från millimeterstora nykläckta till insekter i slutet på sin två månader gamla livscykel.
– När hanarna börjar sjunga, vet man att de är "vuxna" och färdiga att skörda. De har tre ljud: ett före parning, ett efteråt och ett för att markera territorium.
Läs också Nu finns det bara ett skäl att inte äta insekter
För ett par år sedan lämnade Jakob Rukov jobbet som forskare i molekylärbiologi vid Köpenhamns universitet för att ägna sig på heltid åt det han tror är framtiden: insekter som födoämne.
Hållbarhet, och nya sätt att producera det protein som en allt större del av jordens befolkning efterfrågar är nyckelbegrepp i hans berättelse om varför insektsuppfödning kommer att bli viktig.
– Det går åt 15 000 liter vatten för att få fram ett kilo nötkött, men bara åtta liter för att få fram ett kilo syrsor, påpekar Jakob Rukov.
Allt i den lilla farmen är inriktat på kretslopp. Jakob Rukov experimenterar med olika restprodukter som foder åt syrsorna. Kaffesump som redan återanvänts för att odla ostronskivling i och nu är fullt av näringsrikt svampmycel. Malt från öltillverkning. Och fruktkött från tillverkning av äppelmust.
Just äppelresterna kommer från ett musteri som även tillverkar basen till den första livsmedelsprodukten med syrsor. En äppel-ingefära-citronjuice med en liten dos nermalda syrsor. Ännu så länge gjort på importerade insekter. Jakob Rukov väntar på tillstånd från Fødevarestyrelsen för att använda sina egenproducerade.
Hans matfilosofi är att möta konsumenterna utan pekpinnar. Men att inte heller göra en ploj av att äta insekter. De färgglada små förpackningar från USA som ligger i lokalen, med hela syrsor med "bacon&cheese" eller "sourcream&onion"-smak, är inte hans melodi.
– Det finns en kulturell barriär mot att äta insekter. Vi vill inte tvinga någon att blanda ner insekter i sin bolognese-sås, vår modell är att att erbjuda konsumenterna produkter som de redan känner till och tycker om, säger han.
Som just proteinrik juice eller soppor.
Den första produkten från insektsfarmen är en äpple-ingefärsjuice som också innehåller femton malda syrsor, som proteintillskott.Bild: Peter Frennesson
Insektsfarmen har varit igång i ett år. Jakob Rukov tar emot många studiebesök, men mesta tiden går åt till att föreläsa, och att arrangera provsmakningar på matmässor och festivaler.
Ekonomiskt har läget lättat sedan företagen Bugging Denmark (försöksverksamheten med syrsorna) och Insekt KBH ( juicetillverkningen) fått bidrag från Köpenhamns kommun respektive den danska Innovationsfonden.
Insekter och mat har varit ett stort tema i matkretsar de senaste åren. Inte minst har kockarna på världskända Noma gått i spetsen för experimenterandet, och nyligen började rostade mjölbaggelarver säljas som snacks i Danmark.
Jakob Rukov tycker att han märker en klar förändring i attityderna till att äta insekter.
– Förut kunde jag tala länge för intresserade åhörare och förklara varför det är miljöriktigt och näringsriktigt. Nu behövs det knappast, folk går direkt på snacksen.
Hur juicen smakar? Jotack, mycket ingefära, lite äpple och en rund och mustig aning av syrsorna som bildar lite grus i botten.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen