Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Bröderna bankar på Europas port

Det knackar på dörren men läkaren öppnar inte. Nästa dag hittas en ung papperslös kvinna död. De inflytelserika bröderna Dardenne är tillbaka med ännu ett starkt drama med kniviga moralfrågor: "Den okända flickan".

I "Den okända flickan" spelar Adèle Haenel en nyutexaminerad läkare som känner sig medskyldig till en papperslös afrikansk kvinnas död.Bild: Tri Art Film
De belgiska filmbröderna Dardenne påminner om sina landsmän Dupondtarna i "Tintin". Storebror Jean Pierre har visserligen lite yvigare hår än Luc, men annars är de svåra att skilja åt, och de fyller dessutom gärna i varandras kommentarer.
De har dock knappast några större problem med att människor brukar bunta ihop dem, efter fyrtio års nära samarbete.
– Vi är som en och samma person när vi gör film, säger Jean-Pierre Dardenne till HD och Sydsvenskan på Cannesfestivalen.
Få verksamma filmskapare åtnjuter samma respekt som bröderna. De tillhör en liten exklusiv skara, med bland andra Francis Ford Coppola, Michael Haneke och Ken Loach, som har vunnit två Guldpalmer i Cannes.
De började som dokumentärfilmare, men växlade på 90-talet över till spelfilm och fick ett stort genombrott med "Löftet" 1996. Deras samhällskritiska och socialt brännande filmer har haft ett stort inflytande, inte minst för sin dokumentärliknande stil – ett resultat av minutiösa förberedelser och omfattande repetitioner ner till minsta kroppsgest. Paradoxalt nog en strålande metod för att uppnå högsta möjliga liv och realism.
– Vi försöker filma livet, det är vad vi alltid velat göra. Ge en känsla av livets gång, säger Luc Dardenne.
Så gott som alla brödernas filmer utspelas i den ruffiga arbetarstaden Seraing, deras egen hemstad – så även "Den okända flickan" som kretsar kring en nyutexaminerad läkare, Jenny (Adèle Haenel), som driver en mottagning i ett fattigt område. En kväll öppnar hon inte porten för en hjälpsökande och nästa dag hittas en papperslös afrikansk kvinna mördad i närheten. Jenny drabbas av samvetskval och startar en egen utredning om vem den döda kvinnan var.
– En läkare behandlar och kurerar, skyddar livet. Men Jenny gör det motsatta och känner sig skyldig. Hon vill reparera det genom att ge den döda en identitet och ett namn, säger Jean-Pierre Dardenne.
Filmen påminner om en thriller, vilket är ovanligt för er.
– Ja, och det var underhållande för oss att komma på hur en läkare med tystnadsplikt skulle agera till skillnad från en polis eller detektiv, säger Luc Dardenne.
För en svensk van vid långa telefonköer i kontakten med sjukvården är "Den okända flickan" en inblick i ett mer öppet system där vägen mellan patient och läkare är kortare. Jean-Pierre Dardenne blir lite förvånad över att skillnaden mellan Belgien och Sverige är så stora.
– Jag har ett direktnummer till min läkare och kan ringa när som helst. Vanligtvis får jag en tid redan nästa dag. Så fungerar det i Belgien.
"Den okända flickan" kan ses som en moralisk fabel om ett igenbommat Europa som inte öppnar porten för flyktingar, men bröderna Dardenne vill inte skriva någon på näsan.
– Det är upp till åskådaren. Man kan se filmen som att den handlar om vårt kollektiva ansvar, säger Luc Dardenne.
– Men framför allt är det en film om en individ som känner ansvar, och lyckas påverka folk i sin omgivning. Det är det som ger hopp.
Läs mer: Läkare på jakt efter botgöring
Bröderna Dardenne
Bröderna Jean Pierre (född 1951) och Luc (född 1954) Dardenne är belgiska filmskapare som blivit berömda för sina starkt realistiska dramer. De inledde karriären som dokumentärfilmare på 70-talet och fick ett genombrott som spelfilmsregissörer med "Löftet" 1996. Två av deras filmer har vunnit Guldpalmen i Cannes, "Rosetta" (1999) och "Barnet" (2005). Övriga spelfilmer i urval: "Sonen" (2002), "Lornas tystnad" (2008), "Pojken med cykeln" (2011) och "Två dagar, en natt" (2014).
Gå till toppen