Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Stoppa fusket - digitalisera de nationella proven

Med digitala nationella prov som automaträttas omöjliggörs i stort sett alla varianter på fusk som vi ser idag, menar Agneta Gulz och Magnus Haake.Bild: JESSICA GOW / TT
Under det senaste decenniet har arbetet med lärande i svensk skola alltmer hamnat i bakgrunden till förmån för två andra saker: dokumentation av lärande och bedömning av lärande. I centrum för bedömningen – och kontrollen – av lärande finner vi de omtalade och uppmärksammade, för att inte säga upphaussade, nationella proven.
Varje år läggs enorma resurser på framtagande, testande, genomförande och efterbearbetning av dessa. Ibland verkar de vara skolans epicentrum och de motiveras med värdeord som likvärdighet och rättvisa.
Men Uppdrag granskning satte fingret på verkligheten kring de nationella proven. Elever fuskar. Lärare fuskar. Skolledare fuskar. På en mångfald olika sätt. Detta är högst begripligt, ja förutsägbart, när förutsättningarna och incitamenten är det de är. Så vad gör vi nu post-Uppdrag- Granskning?
1. Vi kan, i enlighet med Lars-Erik Svenssons förslag som han presenterade på Åsikter den 21 februari, satsa på en kontrollapparat och lägga ytterligare lager på detta vårt nationella-prov-system som inte gör det ska. Det är redan idag ett av världens kostsammaste system för nationella prov, så låt oss fortsätta satsa våra skattemedel. Ja, låt oss satsa ännu mer för att även kontrollera att kontrollen av lärandet fungerar.
Läs också Rädda lärarna från föräldratryck med hjälp av systematiska kontroller
2. Vi kan spärra upp ögonen och säga ”såhär är det nog ändå inte”. Vi vill ju tro att skolledare, lärare och elever nogsamt följer tillsägelser och instruktioner. Så det utgår vi ifrån, undviker besvärliga uppföljningar och hoppas att Uppdrag granskning-reportaget snart glöms bort.
3. Vi kan tänka till och tänka om på allvar. Har vi målat in oss i ett hörn? Är det Svenska systemet verkligen bäst i världen? Hur gör man i andra länder? Tyvärr är detta alternativ osannolikt i betraktande av svensk skolutveckling och svensk skolpolitik.
Ett fjärde, mer pragmatiskt, alternativ kan vara att reformera och avdramatisera vårt nuvarande system. Det finns ett sätt att minimera själva incitamenten och möjligheterna till fusk utan att lägga till en kontrollapparat.
Med digitala nationella prov som automaträttas och där de specifika proven sätts samman utifrån en stor frågebank, omöjliggörs i stort sett alla varianter på fusk som vi ser idag. Inget ”facit” kan läcka och varje uppgift finns i så många varianter i samma provomgång att det blir meningslöst att skicka frågor och svar till varandra.
Och jo, det finns ett stort antal intressanta och relevanta format på uppgifter som kan genomföras och rättas digitalt, speciellt om vi med detta fokuserar på att utvärdera de mer grundläggande kunskapsnivåerna.
På så sätt kan vi ta in ett storskaligt underlag att användas för det som kanske är mest väsentligt: att med en rimlig nivå av rättvisa och likvärdighet identifiera skolor med svag match mellan resultat på nationella prov och betygen som ges.
För de enskilda eleverna borde det vara självklart att ett enda prov varken kan eller ska vara avgörande för elevens betyg. Resultatet på det nationella provet kan aldrig vara annat än en del i den helhetsbedömning som läraren gör.

Agneta Gulz och Magnus Haake

Agneta Gulz och Magnus Haake är föräldrar till skolbarn i Lund och forskare i kognitionsvetenskap och utbildningsvetenskap vid Lunds universitet.
Läs också Vi vill ha din åsikt – så här gör du
Gå till toppen