Aktuella frågor

Debattinlägg: ”Ökningen av överdoser startade när heroin blev vanligare.”

För att få ner antalet människor som dör av narkotika krävs konkreta, riktade insatser. Det skriver Björn Johnson, Torkel Richert och Bengt Svensson som forskar om narkotikapolitik, illegalt bruk av läkemedel, överdoser och narkotikarelaterade dödsfall.

I Köpenhamn finns offentligt drivna lokaler för injicering och rökning av droger. Det är en av många effektiva metoder för att förbättra hälsa och livsvillkor för personer med narkotikaproblem som inte förekommer i Sverige, skriver Björn Johnson, Torkel Richert och Bengt Svensson.Bild: Tom Wall
Med ett narkotikafritt samhälle som mål har svensk narkotikapolitik varit inriktad på att minska utbudet av narkotika, främst genom polisiära insatser. Thomas Thomasson, sociolog och drogfri narkoman, kritiserar detta och argumenterar för ett ökat fokus på skadebegränsning, harm reduction, (Aktuella frågor 20/2). Det är en narkotikapolitisk linje som vuxit sig stark i många västeuropeiska länder under 2000-talet. Portugal och Nederländerna är två av de mest framträdande exemplen. I dessa länder har en traditionell förbudspolitik till stor del ersatts med insatser för att förbättra hälsa och livsvillkor för personer med narkotikaproblem, med goda resultat.
Nils Littorin, läkare och styrelseledamot i Riksförbundet narkotikafritt samhälle, RNS, menar att orsaken till att många dör av narkotika i Sverige är att narkotikapolitiken är för liberal (Aktuella frågor 23/2). Han anser att det är för lätt att få tag på opioider (starka smärtstillande läkemedel), särskilt via LARO-programmen som erbjuder behandling med metadon eller buprenorfin till personer med opioidberoende.
De två skribenternas skenbart oförenliga bilder av svensk narkotikapolitik har båda ett visst fog för sig. Thomas Thomasson har rätt i att många av de effektiva metoder som används i andra EU-länder, som utdelning av läkemedlet naloxon, övervakade injektionslokaler och möjligheten att få heroin på recept, inte förekommer i Sverige. Andra insatser, som sprutbytesprogram och olika typer av information om hur man kan använda droger på ett säkrare sätt, är otillräckligt utbyggda. Det är egentligen bara programmen för läkemedelsassisterad rehabilitering, LARO, som byggts ut till en anständig nivå under senare år.
Nils Littorin har rätt i att många av de narkotikarelaterade dödsfallen i Sverige beror på överdoser av opioider. Ökningen av överdoserna startade i början av 1990-talet, när heroin blev allt vanligare i Sverige. Att hävda att de många dödsfallen hänger ihop med utbyggnaden av LARO är dock att underskatta betydelsen av de förändrade missbruksmönster som denna utbyggnad var ett svar på.
Det svenska narkotikamissbruket skiljde sig länge från situationen i de flesta andra västländer. Fram till 1990-talet var amfetamin det dominerande preparatet bland dem som injicerade narkotika, inte heroin och kokain. Intravenöst amfetaminmissbruk medför omfattande skadeverkningar, men är inte förknippat med den höga överdödlighet som följer i heroinets spår.
Under 1990-talet blev heroin och andra opioider vanligare, och användes ofta i kombination med lugnande läkemedel, sömntabletter och alkohol, något som ökar risken för dödliga överdoser. Det är för denna typ av missbruk som de flesta skadebegränsande insatser är avsedda. Så länge som amfetamin dominerade dog relativt få av narkotika i Sverige.
När det opioidbaserade blandmissbruket ökade och Sverige blev mer som andra länder fick bristen på skadebegränsande insatser dramatiska, dödliga konsekvenser.
För att få ner antalet människor som dör av narkotika krävs konkreta, riktade insatser. Sverige måste lära av andra länders framgångsrika förebyggande arbete och använda metoder som har stöd i forskning. Förutom ökad tillgång till vård behövs en bred palett av insatser: sprutbytesprogram, utbildning och information för att minska överdoser samt andra åtgärder för att förbättra droganvändarnas hälsa och livssituation.
Särskilt viktigt är att införa utdelning av naloxon, som häver överdoser, till brukare, anhöriga, poliser och andra som rör sig i missbruksmiljöer. I förra veckan tog riksdagens socialutskott enhälligt ställning för naloxonutdelning och folkhälsominister Gabriel Wikström (S) lovade att snabbutreda hur åtgärden ska kunna införas.
Samstämmig forskning talar för att LARO bör erbjudas till alla som har ett heroin- eller annat opioidberoende. Självklart bör också medicinfri vård erbjudas. Förra året avskaffade Socialstyrelsen flera av de grundlösa regler som begränsade tillgången och ledde till ofrivilliga utskrivningar från LARO.
Nils Littorin hänvisar till en studie från vår forskargrupp, som visat att en majoritet av patienterna i LARO någon gång har sålt eller delat med sig av sin medicin. Han vill därför se en striktare kontroll av vårdformen, men upplyser inte om att vi har avrått från en generellt ökad kontroll, eftersom det skulle drabba de skötsamma patienterna och utestänga många från behandling. Vi förespråkar riktad kontroll av riskgrupper – framförallt dem som fortsätter att missbruka alkohol eller andra droger – i kombination med ökat stöd till dem som har svårt att klara behandlingen.
Nils Littorin framför även ospecifik kritik mot Region Skånes vårdval för LARO.
Vårdvalet infördes 2014 och en utvärdering som en av oss, Björn Johnson, medverkar i ska presenteras till sommaren. Utan att föregripa den vi vill påpeka att dödsfallen orsakade av metadon eller buprenorfin inte har ökat i Skåne under vårdvalet. Antalet patienter har däremot ökat med närmare 50 procent, och väntetiderna har halverats. De köer som fanns för några år sedan är nu ett minne blott.

Björn Johnson

Torkel Richert

Bengt Svensson

Björn Johnson är docent i socialt arbete.
Torkel Richert är fil dr i socialt arbete.
Bengt Svensson är professor i socialt arbete.
Alla tre är verksamma vid Malmö högskola.
Läs mer:”Det går inte att straffa bort narkotikamissbruket genom att kriminalisera användaren.”
Läs mer:"Sveriges narkotikapolitik är för liberal."
Läs mer:Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen