Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Samira Ariadad: Kvinnorna tar fajten

På onsdag kommer kvinnor över hela världen att gå ut i strejk. Det som började som en protest mot Donald Trump ser ut att bli en våg av internationell solidaritet och systerskap. Samira Ariadad undersöker kvinnostrejkens betydelse.

Bild: Geert Vanden Wijngaert
Det här är en kulturartikel. Analys och värderingar är skribentens egna.
”Vi vill ta tillbaka idén om det omöjliga.” Så skriver Tithi Bhattacharya och Cinzia Arruzza, två av medlemmarna i kommittén för den internationella kvinnostrejken, i en debattartikel i The Guardian. Det handlar om det länge påstått omöjliga i att kvinnor organiserar sig, går ut i strejk. Men det omöjliga, det otroliga, är redan planerat att ske. Under ryska februarirevolutionen för hundra år sedan krävde kvinnor bröd och fred, idag kräver vi också rosor. Vi vill leva, inte bara överleva, menar Bhattacharya och Arruzza.
Den 8 mars går alltså kvinnor ut i strejk i över fyrtio länder. Initiativtagarna är de som arrangerade kvinnomarschen i USA den 21 januari, som en protest mot installationen av Donald Trump som president. Nu vill de fördjupa, förlänga och sprida ut den feministiska kampen och har kallat till en dag utan kvinnor – #Daywithoutawoman – på internationella kvinnodagen.
Strejkerna som planeras kommer anta olika former, de flesta utan koppling till fackföreningar. I hemmen, på fabriker, skolor och sjukhus kommer kvinnor att lägga ner sina arbeten.
Protesterna sker inte bara på grund av Trumps patriarkala och rasistiska politik eller USA:s tillbakadragande av ekonomiskt stöd till kvinnovård och aborträtt i länder i tredje världen. Strejken planeras lika mycket mot bakgrund av attackerna på aborträtten på Irland och i Polen, mot legaliseringen av hustrumisshandel i Ryssland. De stödjer sig på massmobiliseringarna mot kvinnovåld i Argentina och Italien. Den internationella aktionen är ett sätt att lyfta den röda tråden av exploatering av kvinnor världen över och ett sätt att manifestera internationell solidaritet och systerskap.
Denna stora strejk har sin grund i den levda insikten, kroppens fullt påtagliga kunskap, miljontals kvinnors erfarenheter. Parallellt med våldet mot kvinnokroppar löper undervärderingen av kvinnors arbete. I en svensk kontext handlar ojämlikheten om att kvinnor än idag är i majoritet i offentlig sektor; kvinnodominerade yrken präglas av låga löner, slitsamt arbete, personalbrist och stressig arbetsmiljö. Kvinnor står ännu för det primära ansvaret för hem och barn, vilket förklarar både skenande löneskillnader, att fler kvinnor än män arbetar deltid och fattigdom bland äldre kvinnor till följd av lägre pensioner.
Som politiskt verktyg har strejken haft kraft att forma både jämlikhetspolitik och hela revolutioner. Det skedde i Iran under revolutionen 1979, då särskilt oljearbetarnas strejkuppmaning ledde till en omfattande generalstrejk som lamslog hela landets ekonomi och tvingade shahen på fall. Eller i Egypten 2011 där strejker blev den kraft som tillsammans med gatuprotesterna störtade Hosni Mubarak efter 30 år vid makten. 1975 gick 90 procent av isländska kvinnor ut i strejk för att visa sitt arbetes oumbärlighet för isländska företag och samhället. De krävde större jämlikhet på både arbetsplatserna och i hemmen. Fem år senare valde Island Vigdis Finnbogadottir till president och blev landets första kvinnliga överhuvud.
För fjorton år sedan sexstrejkade liberiska kvinnor för att få ett slut på inbördeskriget. Sexstrejker har skett många gånger sedan dess förekomst i Aristofanes komedi ”Lysistrate”. På senare år finns exempel från Colombia där en sexstrejk var del i att få igenom en reparation av en allmän väg och i Filippinerna där ett sexstrejkande sykollektiv lyckades få männen att lägga ned vapnen i landsorten Dado. Kvinnostrejker belyser frågor som annars hade trängts undan och de har fått igenom förändringar i annars stillastående eller eskalerade konflikter.
En av strejkens verkningar, redan innan den ägt rum, är att benämna våldet för vad det är. Vare sig det syns genom utbrända kvinnor eller förslitningsskador, genom blåtiror och ihjälslagna kroppar eller livsfarliga aborter. Det är våld svart på vitt, när bläcket på pappret informerar om sparkraven. När nedskärningarna av välfärden sker i skenet av landets bästa. Samma länder som häller pengar över dem som redan har och stänger gränserna för dem utan.
Som Rosa Luxemburg skrev 1906 kan ”masstrejken inte förverkligas på konstgjord väg, inte ’beslutas’ i det blå eller ’propageras’ fram, utan är en historisk företeelse som på en viss tidpunkt med historisk nödvändighet uppkommer ur de sociala förhållandena”.
Det sägs att strejkens tid är förbi. Men tvärtom har antalet strejker ökat på sina håll: ”Även om fackföreningar förlorar makt och medlemmar i Västeuropa har antalet generalstrejker ökat markant de senaste trettio åren”, som statsvetarna Kerstin Hamann, Alison Johnston och John Kelly skriver i The Washington Post. Bara under 2012 gick miljontals ut i generalstrejk i bland annat Spanien och Grekland till följd av de omfattande sparkraven. Ju mer sällsynt och omfattande strejkfenomenet i ett land är, desto mer effektivt. Oförutsägbarhet och massmobilisering är några av arbetarrörelsens största styrkor. En omfattande strejk som den kommande kvinnostrejken på 8 mars är bara en i raden av det som komma skall om inte förbättringarna av kvinnors och migranters livsvillkor radikalt ökar.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen