Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Martin Severinson: För hvarje själ

Frida Stéenhoff, omkring 1900.Bild: TT
Feminism - ordet som väcker starkare känslor än "krig" och "marknadsekonomi". Kanske för att varken krig eller marknadsekonomi hotar världens maktbalanser nämnvärt. Men det gör feminismen. Ordet som på svenska myntades av Frida Stéenhoff 1903 som ett upprop för en ny moral grundad på en för tiden annorlunda syn på kvinnor och män. Stéenhoffs utopi kastade gamla begränsande livsmönster åt sidan. I första hand såg hon den stundande kampen utspela sig mellan dem som trodde på "hvarje personlighets utveckling till ett fullständigt väsen för sig" och dem som inte gjorde det.
Feminismen har samma utgångspunkt idag. Hur kan någon i ett civiliserat land bära motstånd mot en sådan hållning? Jag finner två svar på frågan efter mina drygt femton år av undervisning i svensk gymnasieskola, däribland i feministisk teoribildning.
1. Kunskap om vad feminism är behövs för att kunna göra välgrundade uttalanden om feminism. (De allra flesta har ingen aning om vad det handlar om)
2. Tiden till att diskutera utifrån kunskap och att lyssna till varandras erfarenheter är avgörande för en vidare och mer nyanserad bild av feminism och det egna livet. (De allra flesta har inte ägnat tid åt att varken diskutera eller lyssna utifrån något annat än hörsägen)
Så om nu någon hetsar upp sig över ordet feminism - eller internationella kvinnodagen - läs på, begrunda och lyssna. Då lovar jag att det kommer att kännas bättre. Möjligen. Om inget annat bör själen verka för hvarje persons fullständiga utveckling.
Gå till toppen