Malmö

Kvinnorna från förr påverkar jämställdheten i dag

Bortglömd kvinnohistoria kan berätta att det spelar roll vad vi gör med våra liv. "Att lyfta fram vad kvinnor har gjort visar inte bara vad som har varit utan också vad som kan bli", säger chefredaktören Eva Bonde.

Eva Bonde, chefredaktör för tidskriften Historiskan, tror att det spelar roll för kvinnor som lever i dag att de har historiska personer att identifiera sig med. Hon menar att det kan ge ett mer jämställt samhälle.Bild: Julia Lindemalm
Tillsammans med sin kollega Jennie Lindholm gav hon ut första numret av den kvinnohistoriska tidskriften Historiskan för snart två år sedan.
De jobbade då båda två med andra historiska tidningar och möttes inte sällan av inställningen att det inte finns så många intressanta kvinnor i historien att berätta om.
Men det skulle visa sig att det snarare handlar om att leta reda på dem. Fem fullmatade nummer av tidningen har det blivit hittills. De hänger nu i fönstret till den lokal där redaktionen sitter på Bergsgatan i Malmö.
Nu i vår drar de också igång föreläsningar. Först ut är en fullbokad kväll om Möllevångens kvinnor.
Vi vill även visa vanliga människor. Det blir ofta mer fängslande om det går att identifiera sig med den det handlar om.
Det är viktigt för Eva Bonde och Jennie Lindholm att alla slags kvinnor får utrymme, inte bara de kända eller de som har haft goda ekonomiska förutsättningar.
– I historia syns ofta de som har ”gjort något”, som kungar och politiker. Det blir lätt samma mall även för kvinnors historia. Men vi vill även visa vanliga människor. Det blir ofta mer fängslande om det går att identifiera sig med den det handlar om, säger Eva Bonde.
Läs mer:Hon vill skapa ett systerskap över generationer
Det är också viktigt att hitta historier från olika tider, olika delar av världen och från kvinnor av olika etnicitet.
– Om inte alla olika kvinnors historia får synas så blir det lika skevt som om vi bara pratar om männens historia.
Det saknas inte intressanta kvinnor i historien, det handlar bara om att leta reda på dem, poängterar Eva Bonde.Bild: Julia Lindemalm
En av texterna i det kommande numret av tidningen handlar om de tusentals svenskar som utvandrade till Danmark i slutet av 1800-talet.
– Det går att dra paralleller till den debatt som finns i dag kring gästarbetare. På den tiden var det svenskar som åkte iväg och många här hemma som oroade sig för dem. De hade ofta usla villkor och kunde vara väldigt utsatta, inte minst kvinnorna, säger Eva Bonde.
Hon fortsätter:
– I dag finns ett så starkt ”vi och dom"-tänkande. Men om vi bara backar lite i historien var det vi som var ”Dom”. Kanske kan det ge oss en annan förståelse för dem som är det i dag.
Problemet är att det i alla tider har funnits kvinnor som har haft betydelse. Men i dag har vi ändå inte hört talas om dem.
Det finns också många berättelser om kvinnor som skaffade sig makt och oberoende, som var kända och tog plats. När Eva Bonde föreläser under temat ”Banbrytande Malmökvinnor” berättar hon bland annat om Anna Christina Cronquist, som hittade sätt att driva Malmös då största modebutik på Stortorget i mitten av 1800-talet.
– Det var i en tid då det var svårt för kvinnor att driva företag, så hon gjorde det genom bulvan.
Läs mer:Åtta Malmökvinnor som gjort historiska avtryck
Eva Bonde får ibland frågan om kvinnors historia verkligen behöver lyftas fram.
– En del säger att "kvinnor är ju med överallt nu, de är chefer, makthavare, musiker, så vad är problemet?” Jo, problemet är att det i alla tider har funnits kvinnor som har haft betydelse, men att vi idag ändå inte hört talas om dem, säger hon.
Tidskriften Historiskan har hittills kommit ut med fem nummer. Det har inte varit några problem att hitta kvinnohistoria att fylla tidningen med, säger Eva Bonde.Bild: Julia Lindemalm
Hon tar författaren Charles Dickens som exempel. Nästan 150 år efter hans död är han fortfarande välkänd. Det samma gäller inte hans samtida kollega Mary Anne Evans, som skrev under pseudonymen Georg Eliot.
– De två var under den tiden Storbritanniens främsta författare, men i dag är det knappt någon som vet vem hon var.
När historia blev ett ämne för akademisk forskning på 1800-talet rådde ett ideal där kvinnor inte skulle ta sig ton och ta plats. Kanske är det därför historieböckerna ofta bara förkunnar att ”kvinnor och barn stannade hemma” när ett lands historia inte minst berättas genom dess krig. De kvinnor som ändå finns med utmålas gärna som otypiska för sitt kön.
– Som kvinna blir det lite som att berövas historiska förebilder, menar Eva Bonde.
Att ha sådan historia ger en tillhörighet och en möjlighet att se framåt. Det visar att det spelar roll vad du gör med ditt liv.
Hon säger att det arbete som hon och andra gör inte handlar om att kvotera in kvinnor utan att skildra historien som den faktiskt var.
Hon tror också att det spelar roll för dagens kvinnor att det finns historiska kvinnor att identifiera sig med, att det kan ge ett mer jämställt samhälle i dag.
– Att ha sådan historia ger en tillhörighet och en möjlighet att se framåt. Det visar att det spelar roll vad du gör med ditt liv. Det finns ett lite klyschigt amerikanskt uttryck för det: "If she can see it, she can be it".
TIPS

Mer kvinnohistoria på 8 mars

Föreläsningar:
Eva Bonde om banbrytande Malmökvinnor. Mötesplats Tuppen, Malmö, kl 15.
Jeanette Rosengren, författare, Malmökvinnor ur historien. Malmö stadsarkiv, kl 18.30.
Kvinnokraften i Charlotte Weibulls släkt. Möllegården Kultur i Åkarp, kl 18.
Nina Björk, författare, om Rosa Luxemburg. Landskrona stadsbibliotek, kl 19.
Stadsvandringar om kvinnor i Lund. Kl 12 från Lunds stadsbibliotek och kl 17 från turistbyrån.
Vissa arrangemang kräver biljett.
Mer:
Art+Feminism, skrivstuga för att skriva in fler historiska kvinnor på Wikipedia, på Malmö museer 8 mars, kl 10-16.30.
På fredag 10 mars visas dokumentären ”Upphovsmannen var en kvinna” i SVT:s K Special.
Lästips:
Historieläraren och författaren Frida Skybäcks historiska romaner om unga kvinnors liv och villkor på 1800-talet i och kring Lund.
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Läs alla artiklar om: Kvinnodagen 8 mars
Gå till toppen