Sverige

När mannen lagar mat blir köket en arena

Bara varannan måltid i svenska hem lagas av en kvinna. Vad hände när Sveriges män drog in i hemmets kvinnligaste rum? Köket blev en plats för äventyr, experiment, tävling och dyra verktyg, visar forskning.

Matlagning som drama: Sven Melander och Åke Cato som Werner och Werner i SVT:s Nöjesmaskinen 1985Bild: Bertil Haskel
I alla tider och nästan alla mänskliga kulturer har kvinnan haft ansvaret för matlagningen i hemmet. Män som försökte laga mat hemma framställdes länge som löjliga.
Så är det fortfarande i många länder. Men inte i Sverige. Här lagas nu tre av tio måltider av en man, ytterligare ett par i sällskap och endast fem av tio av en kvinna ensam.
Något hände i de svenska hemmen i slutet av 1990-talet, säger Marcus Klasson, konsumentforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Och det handlar inte enbart om jämställdhet:
– Maten blev viktigare för vår identitet. Matkultur blev en statusbärare. Och den vardagliga matlagningens anseende höjdes.
Därmed kunde männen ställa sig vid spisen hemma utan att verka löjliga. Med sig ut i köket hade de tv-kockarnas kokböcker, hembryggt öl, surdegskultur och slipade knivar av högsta kvalitet.
Vi befinner oss i en hörsal på Lunds universitet. Marcus Klasson berättar om hur de svenska männen intog köket. Tillsammans med kollegan Sofia Ulver har han intervjuat matlagande svenska män och kartlagt deras förhållande till spisen.
Forskaren Marcus Klasson tog reda på vad som hände i keöket när männen drog in.
1. Män dramatiserar sin matlagning
– De gör hela processen till något mer, en bedrift. ”Titta vad jag gör” signalerar de, säger Marcus Klasson.
2. Mannen i köket är experimentell och kunnig
– Han förkovrar sig och blir expert. Tillåts experimentera i frihet, utmana med nya smaker och kombinationer.
3. Mannen går in för en process i taget
– Efter att exempelvis ha lärt sig fermentera så fermenterar han allt: från mat och dryck till alla tillbehör. Sedan kan han gå in för något annat.
Bild: Janerik Henriksson/TT
4. Mannen i köket är bekymmerslös
– Han tar matlagningen med ro, för det ses fortfarande som något unikt och väldigt positivt att mannen lagar mat hemma.
5. Mannen är utforskare
– Han går hårt in för att lära sig allt om främmande kulturer och deras matlagningskonst.
6. Mannen skapar ett autentiskt hantverk
– Det kan handla om att han plötsligt bestämmer sig för att göra allt från grunden, till och med göra sin egen ost. Eller brygga sitt eget öl i garderoben.
Bild: Leif R Jansson / TT
7. Mannen skaffar de bästa verktygen
– Alla män vi intervjuade (vita, heterosexuella medelklassmän) hade samma sorts gjutjärnsgryta och de allra bästa och dyraste knivarna.
8. Mannen tävlar i köket
– Han tävlar mot hustrun, flickvännen och mot sina vänner. Det är viktigt för honom att vara lite bättre än de andra.
9. Mannen tar hand om sin familj
– Han ser sig inte driven av egoistiska motiv, utan gör detta av kärlek och solidaritet, säger Marcus Klasson.
På tjugo år har en revolution inträffat hemma i de svenska köken. Samtidigt har väldigt lite hänt i stjärnkrogarnas kök, säger forskaren Nicklas Neuman som nyss blivit doktor i kostvetenskap. ”Den kulinariska jämställdhetsparadoxen”, kallar han fenomenet.
– Könsfördelningen bland Sveriges kockar är jämn. Och lika många tjejer som killar pluggar måltidskunskap på högskolenivå. Men kockeliten består nästan uteslutande av män.
Johan Backeus blir Årets kock 2017Bild: Emil Langvad/TT
Mästerskapet Årets kock har arrangerats sedan 1983. En gång av 33 har titeln tilldelats en kvinna (Kristina Pettersson 1988). Alla de högst rankade krogarna i White Guide drivs av män. Ytterst få kvinnor får plats i en gastronomisk tävlingsjury.
– När Sverige marknadsförs som ett matland med spjutspetsgastronomi lyfts männen fram. De kallas mathjältar, säger Nicklas Neuman.
Summa: Det är lättare för en man att ta sig in på kvinnans domäner än tvärtom.
Ingen i hörsalen verkar det minsta överraskad av detta.
Läs alla artiklar om: Forskning
Gå till toppen