Vellinge

Här varar sommaren året runt

Sommarboden är en av Höllvikens äldsta butiker. För snart 90 år sedan insåg Thure Mårtensson, manufakturhandlare i Vellinge, att det gick att tjäna pengar på den växande sommarturismen på Falsterbonäset.

Madeleine och Robert Hornbeck.
1929 öppande han Sommarboden i en nyuppförd träbyggnad vid nuvarande Falsterbovägen. Inför säsongen fraktades varor med anknytning till sommar och strandliv till Höllviken. När hösten kom stängde butiken och varorna fördes tillbaka till Vellinge för vinterförvaring i väntan på nästa säsong.
Sommarboden i början av 1930-talet. Bebyggelsen var var glesare och bilarna på den grusade vägen betydligt färre än idag.
1956 togs butiken över av familjen Müller som drev och fortfarande driver möbelaffär i Vellinge. 2002 var det dags för ett nytt ägarskifte när makarna Madeleine och Robert Hornbeck köpte Sommarboden.
De var redan från början på det klara med att de tog över något av en institution med stark känslomässig förankring på orten. För många är butiken starkt förknippad med semester, sommarlov och strandliv.
Sommarbodens sortiment har alltid varit riktat mot sommar och strandliv. Bilden är tagen vid Kämpingestranden.
– Det finns en förväntan från omgivningen och en tradition att förvalta, säger Robert Hornbeck.
– Vi märkte det tydligt när vi tog över. Många önskade oss lycka till. Men de undrade också vilka vi var och vad vi hade för planer. Ofta fanns det ett underförstått budskap om att Sommarboden alltid stått för något speciellt som man ville ha kvar, berättar Madeleine Hornbeck.
Ändå vågade de sig på att förändra. Butiken har byggts till med nya ytor bakom den ursprungliga byggnaden. Efter att under några år ha öppnat allt tidigare på våren och stängt allt senare på hösten gick makarna över till att ha öppet året runt.
Sommarboden en sommardag under tidigt 1940-tal.
Det gick inte oförmärkt förbi. För en del innebar vinterluckornas borttagande från fönstren på Sommarboden en symblisk inledning på att den varma årstiden kommit. Och när butiken stängde var den över.
– Så fort vi har gjort något med huset kommer folk in och undrar vad som är på gång. Så var det exempelvis när vi bytte tegelpannorna på taket mot svart papp som funnits där från början, säger Robert Hornbeck.
En Höllviksbo, som tyckte att ortens traditionella karaktär förändrades för mycket när äldre byggnader försvann, skrev till och med till länsstyrelsen och föreslog kulturminnesmärkning. "Den sista klassikern" kallades Sommarboden i skrivelsen till länsstyrelsen.
Själv berättade Höllviksboni en intervju med Sydsvenskan 2002 att det var med besöket där som han inledde sommarvistelserna i Höllviken på 1950-talet.
"Det var dit man gick med morsan för att köpa badbyxor och tofflor. Eller för att lämna in filmen som man tagit med lådkameran", mindes han.
1950-talet har kommit, bilarna har blivit fler och vägen utanför butiken har fått asfaltsbeläggning.
Länsstyrelsen sade senare nej till kulturminnesmärning eftersom byggnaden genomgått för många förändringar sedan den först uppfördes.
Robert och Madeleine menar att det aldrig varit aktuellt att riva den nuvarande byggnaden.
Istället blev det alltså en tillbyggnad som inte syns från Falsterbovägen. Därför är mångas intryck att butiken står kvar i oförändrat skick.
– Folk vänjer sig visserligen fort. Men vi hade nog fått mycket kritik om vi hade rivit. Och mycket av den äldre charmen hade försvunnit med en ny byggnad, säger Madeleine Hornbeck.
Tillbyggnaden och det ökade öppethållandet har möjliggjort en breddning av sortimentet och bättre möjligheter för företaget att fortsätta att vara lönsamt. Omsättningen har ökat från cirka åtta miljoner kronor när makarna tog över 2002 till nästan 23 miljoner 2015.
Hur blir det då i framtiden?
– Visst går det här att utveckla ännu mer. Höllviken och kommunen som helhet växer ju och kundernas beteende förändras så att det numera finns en acceptans på öppethållande och lite mer sommar året runt. Men det måste i så fall fortsätta att gå i Sommarbodens anda, säger Robert Hornbeck.
Läs mer: Lokala nyheter och reportage från Vellinge kommun.
Madeleine och Robert Hornbeck.
Läs alla artiklar om: Så började det
Gå till toppen