Ekonomi

Regeringen sätter hårt mot hårt mot Nordea

Finansminister Magdalena Andersson står fast vid sitt förslag om höjd så kallad resolutionsavgift för Nordea. Om storbanken förverkligar hotet att flytta huvudkontoret utomlands kan det i slutändan medföra fördelar för Sverige, anser hon.

Nordeas vd Casper von Koskull överväger att flytta storbankens huvudkontor ur landet om regeringen höjer resolutionsavgiften som planerat. Arkivbild.Bild: Janerik Henriksson/TT
– Risken för svensk ekonomi skulle naturligtvis minska, säger hon till Dagens industri om den utlandsflytt som Nordeachefen Casper von Koskull säger sig överväga om bankens resolutionsavgifter höjs i linje med regeringens förslag.
Motivet till den föreslagna avgiftshöjningen är enligt Andersson att Nordea gör stora vinster samtidigt som verksamheten medför stora risker för svenska skattebetalare.
– Man ska inte glömma bort att Nordea gjorde vinster på över 40 miljarder förra året, säger hon.
Höjningen av resolutionsavgiften, som ska skydda skattebetalarna från kostnader om en systemviktig bank hamnar i kris, motiveras enligt finansministern även av en mer orolig omvärld.
En stor del av den ökning av resolutionsavgifterna som nu har fått Nordea att hota med att flytta huvudkontoret utomlands är dessutom självförvållad av banken, enligt Andersson. Den hänger samman med bankens omorganisation, där dotterbolagen i Norden gjorts om till filialer tillhörande ett svenskt moderbolag.
– Det innebär ju också att riskerna för Sverige ökar, svenska skattebetalare står ju då för risken för Nordeas danska och norska kunder, säger hon.
Men det tillbakavisar Nordea:
"Regeringens senaste förslag som medför kraftigt ökade kostnader kom efter att filialiseringen var genomförd. De gör att de redan skeva spelreglerna blev än mer skeva", skriver Nordea i ett skriftligt svar på TT:s frågor.
Enligt banken kostar det nya förslaget, som banken anser vara klart sämre än den först föreslagna bankskatten, Nordea 5,5–6 miljarder kronor, jämfört med fjolårets 545 miljoner kronor.
Magdalena Andersson hävdar att bankens uppgifter bör tas med en nypa salt. Enligt promemorian där höjningen av avgiften läggs fram räknar finansdepartementet med att Nordeas avgift, på grund av omorganisationen, ökar med cirka 2 miljarder per år från 2019 även med den nuvarande nivån på avgiften. Med regeringens förslag skulle, enligt Nordea, avgiften öka med ytterligare 3 miljarder per år.
Resolutionsavgifterna går rakt in i statsbudgeten och minskar statens nettolånebehov. Pengarna sätts inte in i någon specifik fond. Det handlar snarare om att skapa ett utrymme för Riksgälden att i ett framtida krisläge ta nya lån för att använda till åtgärder, enligt Pär Holmbäck, tillförordnad avdelningschef på Riksgälden – ett upplägg som Nordea kritiserar starkt.
– I slutändan betalar våra danska, norska och finska kunder för svensk välfärd, säger von Koskull till Dagens industri.
Regeringen avser att i framtiden återkomma med ett omarbetat förslag om en ny bankskatt och i samband med det se över det samlade avgifts- och skattetrycket på banker i Sverige.

Fakta: Reserv för att skydda skattebetalare

Bankernas så kallade resolutionsavgifter ersatte i fjol avgifterna till den så kallade stabilitetsfonden, som bildades under finanskrisen 2008. Den reserv resolutionsavgifterna ska bygga upp syftar till att skydda skattebetalarna från kostnader i bankkriser.
Tanken är att pengarna ska användas till tillfälliga lån till banker som inte kan få finansiering på den privata marknaden. I extremfall kan de även användas till att återkapitalisera krisbanker, under förutsättning att privata ägare och långivare tagit en väsentlig del av kostnaderna till följd av en rekonstruktion.
Avgifterna som betalas in påverkar statens nettolånebehov och pengarna behöver inte fonderas av Riksgälden, så som gäller för de pengar bankerna betalar in till den så kallade insättningsgarantin, som ska skydda bankkunder från att deras besparingar går upp i rök i en bankkris
Källa: Riksgälden

Fakta: Avgifterna fördubblas i år

Resolutionsavgifterna uppgick första året den togs ut (2016) till 3,4 miljarder kronor totalt. I år beräknas de drygt fördubblas till cirka 7 miljarder kronor.
Nivån på avgifterna beräknas enligt en lag som säger att 0,09 procent av bankernas så kallade avgiftsunderlag ska betalas in. Regeringen har föreslagit en höjning av avgiftsnivån till 0,125 procent av avgiftsunderlaget. I praktiken beräknas det innebära att det totala uttaget av resolutionsavgifter höjs till cirka 10 miljarder 2018 och 12 miljarder 2019.
Till resolutionsreserven, som vid utgången av 2016 uppgick till cirka 23 miljarder, har även skjutits pengar från den så kallade stabilitetsfonden.
Källa: Riksgälden
Gå till toppen