Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Kultur

Maria Küchen: När Gud blir en vara

När kapitalismen blir en religion blir allt varor. Maria Küchen lyssnar på ett prövande samtal hos dominikanerbröderna i Lund.
Något att tro på?Bild: Fredrik Sandberg/TT
Mitt i Lund finns en katolsk klostergemenskap vars medlemmar tillhör en åttahundraett år gammal orden, dominikanerbröderna. Att besöka dem innebär en stunds frid. Ofta sätts dessutom ett rannsakande ljus på samtiden.
När jag steg in hos munkarna förra onsdagen hördes sång och bön. En gudstjänst höll just på att avslutas. Sedan vidtog ett kvalificerat och angeläget filosofiskt samtal om kapitalism och religion.
Ekonomiska transaktioner är kanske nästan lika gamla som den mänskliga arten, men idag håller något revolutionerande på att hända. Förr förväntades ett mynt vara värt sin vikt i guld. Idag är ekonomiska värden immateriella, virtuella, spekulativa.
Detta enligt Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor i filosofi vid Södertörns högskola, som genomlyste filosofen och författaren Walter Benjamins text ”Kapitalism som religion” från 1921.
Benjamin definierade kapitalismen som en kultreligion där kulten är permanent. Den pågår oavbrutet och till skillnad från kristendomens kult renar den inte människan från skuld. I stället skapas skuld och frustrerat begär och ett förtvivlat världsstillstånd som vi tror på.
Redan Adam Smith, nationalekonomins och laissez faire-liberalismens grundare på 1700-talet, trodde på kapitalismen. Hans reflektioner kring de fria marknadskrafterna påminner om ett credo: om bara dessa krafter inte hämmas så kommer en ”osynlig hand” att ordna allt till det bästa.
Drygt tvåhundra år senare, efter flera decenniers nyliberal politik globalt, inser alltfler att Smith hade fel. Under finanskrisen 2008 förklarade en chef hos Deutsche bank att han inte längre trodde på marknadens självläkande kraft. Nyliberalismens barnatro, att rikedom i samhällstoppen kommer att sippra ner även till oss andra, avfärdas numera av i princip alla seriösa aktörer i ekonomierna.
OECD, ekonomisk samarbets- och utvecklingsorganisation med trettiofem medlemsstater världen över, fruktar att ökande klyftor mellan fattiga och rika tvärtom är på väg att skapa ett farligt läge.
”Farligt” var ett ord som även Marcia Sá Cavalcante Schuback använde. Kapitalismen är en tom kult, en form utan innehåll som kan fyllas med vad som helst. Ting, människor, Gud, allt blir varor. Alla värden reduceras till ekonomiskt värde som manifesteras i brand marketing, image, status.
Samma vokabulär används antingen vi talar om etik, andlighet eller ekonomi. Kyrkan diskuterar vikten av att marknadsföra sitt varumärke och Jesus presenterades häromåret av en from ledarskribent som svenska kyrkans USP, ”unique selling proposition”.
Det håller förstås inte. I detta immateriella, där allt och alla är utbytbara, finns inget fundament att bygga en mänsklig gemenskap på. Kapitalismen som religion är bokstavligen grundlös. Drivet att skapa mening genom att göra pengar ger upphov till relationer utan relation, nätverk i stället för kärlek. Att kapitalism är bad religion råder det kort sagt knappast någon tvekan om, men finns det hållbara alternativ?
Tvärsäkra svar på den frågan hade vi inte, vi som samlades hos dominikanerbröderna. Några förslag dröjde dock kvar i mig: Avförtrolla varufetischismen. För tingen tillbaka till gåtans värde. Ta dem i kärleksfullt bruk.
Gå till toppen