Ekonomi

EU-avgiftssmäll hotar efter Brexit

Den svenska EU-avgiften riskerar att skjuta i höjden med flera miljarder när britterna lämnar unionen. – Det blir svåra och tuffa förhandlingar, varnar statsminister Stefan Löfven (S).

Statsminister Stefan Löfven och finansminister Magdalena Andersson presenterar regeringens övergripande prioriteringar inför förhandlingarna om EU:s långtidsbudget, vid en pressträff i Rosenbad.Bild: Anders Wiklund/TT
Storbritannien lämnar in sin ansökan om EU-utträde på onsdag, vilket innebär att landet kan komma att lämna unionen 2019. Då lämnar britterna också efter sig ett stort hål i EU:s budget. De står för omkring 15 procent, eller drygt 200 miljarder kronor, av medlemsländernas inbetalningar till EU.
I höst väntas de kvarvarande 27 EU-länderna starta förhandlingarna om hur det hålet ska täckas. Regeringen presenterade på måndagen sina utgångspunkter. Linjen är att EU ska skära ned sina utgifter lika mycket som inkomsterna minskar.
– EU behöver rätta mun efter matsäck, säger statsminister Stefan Löfven.
Om inte EU minskar sina utgifter, så kan det "i allra värsta fall" innebära att Sveriges EU-avgift blir tio miljarder kronor dyrare årligen, enligt finansminister Magdalena Andersson (S).
Men när Storbritannien lämnar EU så behöver EU inte betala ut stöd till britterna. Därför kommer hålet i EU:s budget sannolikt att vara mindre än 200 miljarder. Delorsinstitutet i Berlin har i sina beräkningar utgått från att britternas nettoinbetalning till EU i snitt är knappt hundra miljarder kronor.
Att ersätta den summan med enbart höjda EU-avgifter, skulle för svensk del innebära att Sveriges avgift höjs med drygt 15 procent enligt Delorsinstitutets beräkningar. Det skulle innebära årets beräknade avgift på knappt 30 miljarder, blir 4,5 miljarder dyrare.
Löfven hoppas få stöd från EU:s andra nettobetalare för linjen att utgifterna ska minska lika mycket som inkomstbortfallet från Storbritannien. Åtta länder är i dag nettobetalare till EU:s budget. Där finns bland andra Nederländerna, Sverige, Tyskland och Österrike.
Men om utgifterna ska skäras ned riskerar även Sverige att få mindre jordbruks- och regionalstöd.
– Att tro att allt blir som förut om man minskar budgeten, det är naivt, säger Löfven.
Regeringen vill även omfördela EU:s utgifter. Finansministern uppger att hon vill se mindre pengar till exempelvis jordbruks- och regionalstöd och mer till vad hon beskriver som "genuint gemensamma problem och utmaningar".
Hon nämner bland annat migration, konkurrensfrämjande åtgärder och finansiering till klimatomställningar.
Ytterligare en ambition i de kommande budgetförhandlingarna är att få till en mekanism som gör att EU-länder som inte står upp för unionens grundläggande värderingar eller bryter mot överenskommelser ska få minskat EU-stöd. Till exempel har vissa länder struntat i att leva upp till överenskommelser om flyktingmottagning.
– Det går inte bara att fortsätta att ta emot stöd utan att också uppfylla det som finns på ansvarssidan, säger Löfven.

Fakta: Fem svenska positioner i nästa EU-budget

Sveriges regering har listat fem "ingångsvärden", eller punkter, för de kommande förhandlingarna om EU:s flerårsbudget efter 2021.
1. Utgiftstaket ska sättas till högst 1 procent av den samlade bruttonationalinkomsten, BNI, hos de 27 medlemsländer som återstår när Storbritannien har lämnat.
2. Den svenska medlemsavgiften måste hållas nere, genom att hålla igen på budgeten och arbeta för att bevara återflöde.
3. Budgeten ska bli modernare, mer ska läggas på säkerhet, migration, klimatomställning och konkurrenskraft, mindre på jordbruks- och regional- och strukturstöd.
4. Det ska kosta att inte ta ansvar. Länder som inte följer fattade beslut eller sviker värderingar ska känna av det ekonomiskt.
5. Kontrollen över pengarna måste bli bättre.
Källa: Regeringen
Gå till toppen