Den första april brukar skämten dugga tätt i tidningarna. Men i år blir det mindre av den varan. Flera medier har slutat med aprilskämt mot bakgrund av spridningen av falska nyheter.
Begreppet "fake news", falska nyheter, har varit i fokus sedan det amerikanska valet. Det handlar om allt från rykten till konspirationsteorier och medvetna lögner som sprids i stor skala på nätet, ofta i politiskt syfte.
Som en följd väljer flera tidningar att stå över aprilskämten i år.
– I dessa tider är det så väldigt lätt att få snabb spridning på direkta felaktigheter och dumheter. Vi står för riktiga nyheter, sådant som är faktakontrollerat och granskat. Jag vill inte sätta mig i samma båt som dem som pysslar med fejkade nyheter, så vi låter bli, säger Magnus Karlsson, chefredaktör på Smålandsposten.
Tror du inte att era läsare kan se skillnad mellan ett harmlöst aprilskämt och fake news?
– Jag tror att majoriteten av våra läsare självklart ser skillnaden. Samtidigt finns många exempel på oerhört korkade texter som är uppenbart felaktiga men som folk tar på allvar ändå, säger Magnus Karlsson.
Även bland andra Dalarnas Tidningar, Hallpressen och Västerbottens-Kuriren avstår från aprilskämt.
– Vi har haft superlyckade aprilskämt historiskt, bland annat ett om en man som efter en märklig utekväll blev pappa till fyra barn. Men nu kände vi med tanke på den debatt och diskussion som är kring mediernas trovärdighet kopplat till falska nyheter att vi inte ville göra något sådant i år, säger Ingvar Näslund, chefredaktör på Västerbottens-Kuriren.
I stället gör tidningen ett större arbete om falska nyheter i tidningen på första april. Ingvar Näslund tror inte att läsarna blir besvikna.
– Jag tycker att det är viktigt för en tidning att ha glimten i ögat och det kommer vi att ha även fortsättningsvis, säger Ingvar Näslund.
Många tidningar står samtidigt fast vid traditionen.
– Det gäller att vara extremt tydlig med vad det är man har gjort, så att det inte ligger kvar och skvalpar därute. Att utveckla publiceringen, berätta om själva skämtet och också tydligt markera det i exempelvis ingressen, säger Anna Gullberg, chefredaktör på Gefle Dagblad.
Sydsvenskans chefredaktör Pia Rehnquist tycker inte att kopplingen mellan aprilskämt och fake news är självklar.
– För oss som publicister är det viktigt att ha lite olika tonlägen gentemot vår publik och då måste humor få finnas kvar som en ingrediens. Jag tror att risken när det gäller vår trovärdighet på sikt är minimal när det gäller just aprilskämt, säger hon.
FaktaAprilskämt genom tiderna
I Sverige vet man att det fanns aprilskämt redan i mitten av 1600-talet. Seden hör samman med traditionella upptåg vid vårens ankomst, enligt Nationalencyklopedin.
Här är ett axplock av klassiska aprilskämt genom tiderna:
1950 skrev Göteborgs-Posten att Öland lossnat från havsbottnen och flutit in mot den svenska kusten.
1962 – innan färg-tv fanns i Sverige – berättade SVT att det skulle vara möjligt att se tv-bilden i färg om man trädde en nylonstrumpa över apparaten.
1980 rapporterade Dagens Nyheter att sommartid införts i smyg utan att ha föregåtts av information. Sommartid infördes dock inte förrän fem dagar senare, då för första gången i Sverige sedan 1916.
2005 gick TV4 ut med att deras videoband till tv-serien Lost blivit stulna, därför skulle tv-kanalen inte kunna fortsätta sända serien.
2008 publicerade Dagens Nyheter en nyhet om att Hammarbybacken i Stockholm skulle inglasas.
Stockholms lokaltrafik (SL) lanserade 2008 nyheten att de skulle förbjuda "foppatofflor" för att de alstrade statisk elektricitet och hotade att slå ut biljettsystemet.
Klassiska aprilskämt utanför Sverige är bland annat den specialgjorda hamburgaren för vänsterhänta som Burger King gick ut med 1998. Samma år meddelade även delstaten Alabama att den lagstiftat om att ändra Pi till värdet 3.0.
