Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Malmö

Sakernas internet på skånska ska ge nya tillväxtmöjligheter

Kylskåp som beställer mat, maskiner som går när elen är billig och soptunnor som meddelar att de är fulla – om tre år ska tjugo miljarder enheter vara uppkopplade. Men först måste säkerhetsutmaningar lösas och företag våga söka branschöverskridande lösningar.

En av de IOT-hubbar som har fått stöd från Vinnova är Helsingborgs stadsutvecklingsprojekt H+ där Bo Lindberg, Kajsa Lilius och Magnus Gunnarsson från Öresundskraft arbetar med nya IOT-lösningar.Bild: Jenny Leyman
– Det är spännande och nödvändigt med ökat fokus på IOT, säger Johanna Olesen.
Hon är affärsutvecklare på Öresundskraft i Helsingborg, som med stöd av Vinnova har varit med och etablerat en IOT-hubb i staden. Med hjälp av sensorteknik ska data kunna samlas in om temperaturer i luft och vatten, rapporter komma om trafikskyltar som vält, hyrcyklar som saknas spåras och diskmaskiner sättas igång när solen är framme – allt som en del i stadsutvecklingsprojektet H+.
Internet of things, förkortat IOT eller på svenska “sakernas internet”, innebär att nya saker digitaliseras. Med hjälp av små inbyggda sensorer och datorer kan allt från maskiner, fordon, gods och hushållsapparater till kläder kopplas upp mot internet.
Totalt har åtta IOT-hubbar i Sverige, finansierade av Vinnova, blivit plattformar för kunskapsutbyte, test och utvärdering av tekniska lösningar. Utöver Helsingborgs stad, där fokus ligger på IOT i och mellan byggnader och energifrågor, har också Lunds kommun och Region Skåne fått stöd.
I Lund är fokus arbetsplatser och lösningar kring flöden i staden som förbättrar stadsplanering. I regionens fall ska projektet utveckla de deltagande företagens förmåga att leverera till hälso- och sjukvården.
Tanken är att hubbarnas lösningar ska spridas i Sverige och användas för att konkurrera internationellt.
– Det är smart med hubbarna. I stället för att vi ska uppfinna hjulet åtta gånger så delar vi på resurser och kunskap, och gör en bit var, säger Magnus Gunnarsson, energisystemarkitekt för H+.
”Förhoppningen är att det som funkar i en kommun ska kunna sippra över till andra och skapa många 'smart cities'. Sedan hoppas vi att våra IOT-projekt blir så bra att resten av världen vill köpa våra lösningar”, säger Lisa Kaati på programmet IOT Sverige, en del av Vinnovas satsning på strategiska innovationsområden. I H+-projektet är Magnus Gunnarsson, Kajsa Lilius och Bo Lindberg från Öresundskraft involverade.Bild: Jenny Leyman
Just nu är den första etappen av H+-projektet, Oceanpiren som ska bli bostadskvarter och kontorshus, inte mycket mer än högar av grus och rör som ska grävas ner. Men det har inte hindrat Öresundskraft från att påbörja IOT-infrastrukturarbetet.
I Helsingborg är kärnan ett öppet så kallat Lora-nätverk. Det ger både privata och offentliga aktörer möjlighet att med sensorer koppla upp nästan vilka saker som helst och utveckla nya lösningar. Infrastrukturen består av ett antal sändare och mottagare, och en digital plattform som bland annat hanterar säkerheten.
De uppkopplade sensorerna ska bland annat ge de boende möjlighet att styra maskiner i hemmen baserat på när det är billigast och effektivast.
– Vi går allt mer mot en cirkulär ekonomi, där man vill styra själv och vara mer aktiv i hållbarhetsarbetet, säger Magnus Gunnarsson.
Men att koppla upp hela bostadsområden kräver planering.
– Det måste fortfarande bygga på valfrihet, men det betyder inte att du själv ska behöva trycka på knappen. Du kan i förväg ha valt att maskinerna ska gå igång när det är sol på solcellerna, säger Bo Lindberg, chef för kommunikationslösningar hos Öresundskraft.
För Öresundskraft handlar det om att i ett tidigt skede kunna hitta sin framtida affärsmodell.
– För oss är det här morgondagens affärer. Även om vi går mer mot självförsörjning så vill inte alla göra allt själv, kanske inte heller att saker styrs för långt bort. Ett mellanting blir att kunna koppla upp hela bostadshus på ett och samma sätt, säger Johanna Olesen.
Bo Lindberg, chef för kommunikationslösningar på Öresundskraft.Bild: Jenny Leyman
En allt mer uppkopplad värld har öppnat dörren för nya tjänster och produkter. Tjugo miljarder enheter beräknas vara uppkopplade i världen år 2020, förutspår analysföretaget Gartner.
Hur många uppkopplade saker det finns i dag är svårt att säga. Enligt Ericsson skulle 400 miljoner saker vid slutet av förra året vara mobilt uppkopplade och 2018 spår företaget att det finns fler IOT-prylar än mobiltelefoner i världen.
Gartner spådde i början av 2016 att det i dag skulle vara 6,4 miljarder uppkopplade enheter totalt och att den totala omsättningen i världen då skulle landa på 235 miljarder dollar.
Klart står att smarta byggnader, självrapporterande vägar och uppkopplad hälsa innebär många nya affärer – för konsultfirmor som bygger plattformar, för startups som tar fram ny hård- och mjukvara, och för storbolagen som utökar sina tjänster.
– Det här är nästa steg och alla branscher är beroende av det här. Man kan inte ”bara hoppa över”, det är som att säga att internet bara var en fluga, säger Lisa Kaati, biträdande chef på forskningsprogrammet Internet of things Sverige.
Programmet är en del av Vinnovas satsning på strategiska innovationsområden. Visionen är att svensk industri ska vara bäst i världen på att utnyttja IOT och att Sverige ska bli ledande inom bland annat hälsa.
– Tidigare har IOT varit “åh nu finns billiga sensorer så vi kopplar upp allt vi kommer på”. Man har kopplat upp vinflaskor, termometrar, blommor – man har velat veta vad mat väger och kopplat upp en gaffel. Det har varit ganska oviktiga saker. Nu börjar vi använda IOT till att lösa samhällsutmaningar.
När tekniken finns kommer kraven från konsumenter och kunder att bli större, menar Lisa Kaati.
IOT innebär att vi förändrar vårt sätt att vara, det gör att traditionella företag måste utveckla sig själva och bli mer tjänsteföretag för att möta kunderna.
Hon tar Electrolux som exempel.
– De kommer inte längre kunna bara leverera en tvättmaskin. Med IOT kan de förstå när den måste servas, hur den används och få information om hur den kan utvecklas. Relationen med kunden kommer att kräva mer, men också ge möjlighet att utveckla bättre produkter.
De företag som vågar kan lära sig mycket. Det menar forskare vid Umeå universitet som har tagit fram en guide för företag med fokus på hur man utvecklar produkter och tjänster inom IOT.
– När man pratar om IOT pratar man ofta om de tekniska lösningarna, och de är självklart jätteviktiga, men en förutsättning för kunna växa är att man skapar affärsnytta, säger Ulrika H. Westergren, universitetslektor vid Institutionen för informatik och projektledare för IOTguiden.
I guiden har ett tjugotal svenska företag i olika storlekar och inom olika branscher granskats, bland annat Combitech, Husqvarna, Nobina, Nordic Game Keeper, Scania och Telia.
De som lyckats bäst med IOT har arbetat över branschgränserna, enligt Ulrika H. Westergren.
– Ofta gör man väldigt specifika saker för sin bransch, men det intressanta med IOT är att det går att skapa nya affärer utanför branschvertikalen. Ett traditionellt företag som kanske varit specialister på sin produkt blir väldigt bra på att analysera data. Då har de byggt en ny kompetens som de i sin tur kan erbjuda andra. Många olika branscher har ofta behov av samma typ av information och skalbarhet är en stor del av IOT.
Enligt Gartners analys kommer 65 procent av alla uppkopplade prylar 2020 att rikta sig mot konsumenter. Det innebär att 35 procent, alltså sju miljarder saker, är företagsprylar.
– Det finns många möjligheter. Ta en städfirma – genom att sätta ut sensorer i stora byggnader kan man se var det behövs påfyllning av tvål och papper eller vilken toalett som används oftast. Den infon kan man använda för att förbättra sina tjänster.
Malmöföretaget Modcam har utvecklat en sensor för bildanalys som exempelvis kan räkna människor i en folkmassa och analysera hur de rör sig.Bild: Jenny Leyman
Men balansen mellan integritet och delad data är utmanande, tycker Ulrika H. Westergren.
– Många har aktivitetsarmband i dag och det kan vara jätteroligt så länge du får information om dig själv. Det kan vara mindre roligt om den här informationen skickas till försäkringsbolag som bedömer att du rör dig för lite, säger hon och fortsätter:
Tomma parkeringsplatser som kommunicerar med din bil och visar vägen kan vara kanon för tid och miljö, men vill vi alltid att andra ska veta var vi är, hur länge vi har kört, var vi stannar?
Hon får medhåll från Lisa Kaati, IOT Sverige.
– Att dela med sig av sin personliga data kan leda till något jättepositivt - som att farlig sjukdom kan upptäckas och botas om man samkör system - men det handlar om att ta ett helhetsgrepp och hitta riktlinjer. Man får helt enkelt låta integritet och säkerhetsfrågor styra utvecklingen av tekniken.
Smarta, uppkopplade lösningar ger också säkerhetsproblem. En till synes oskyldig pryl som en glödlampa kan ge andra tillgång till det trådlösa nätverket i ett hem, en babymonitor kan dela med sig av bilder och bromsarna på bilen kan tas över och styras externt.
Varje år hittas tusentals säkerhetshål i de öppna kodbibliotek som används i många IOT-projekt.
På Lunds tekniska högskola skapar det Vinnova-finansierade forskningsprojektet Seconds ett verktyg som gör det möjligt för företag att hålla koll på vilka hål som påverkar produkterna. Från näringslivet deltar bland annat Axis, Sony och Ericsson.
– Stora företag har resurser att klara det på egen hand. Vi vill hjälpa de små som inte har samma förutsättningar. Med tanke på att enheterna kommer att finnas precis överallt så kommer säkerheten vara en av de största utmaningarna, säger projektledare Martin Hell.
När det gäller IOT-mjukvara för exempelvis kontohantering, inloggningsfunktioner och lagring av användaruppgifter finns det färdiga kodpaket att bygga vidare på, så kallad öppen källkod. Det gör att utvecklingen går snabbare.
Men samma kod i många olika enheter innebär en stor risk. Webbverktyget Seconds hämtar in information om de säkerhetshål som rapporteras via befintliga databaser och matchar dem mot information om projekten där de används.
– Om alla använder samma är det jättemånga olika enheter som får samma svagheter, det behöver alla företag ha koll på.
EU-kommissionen arbetar med ett förslag till säkerhetsmärkning för IOT-prylar, liknande den säkerhetsmärkning som finns för elektriska apparater. Men den räcker inte, menar Martin Hell.
– En certifiering kan ge metoder och riktlinjer, men detaljnivån kan man inte reglera. I slutändan är det här något företagen måste ha en plan för själva.
”Det är väldigt viktigt att ta hänsyn till integritet, annars får man ingens förtroende", säger Bogdan Tudosoiu (t h) som tillsammans med Karl-Anders Johansson är en del av Malmöbolaget Modcam som har utvecklat en sensor för avancerad bildanalys.Bild: Jenny Leyman
– I år är fokus sälj, sälj, sälj, säger Bogdan Tudosoiu, en av Modcams grundare.
Det som ska säljas är en sensor för avancerad bildanalys, som kan räkna människor i en folkmassa och analysera hur de rör sig.
I The Grounds lokaler på Bredgatan i Malmö, där Modcam sitter, testas sensorn i tak, på väggar och dörrar.
Bilderna analyseras lokalt och behöver därför inte skickas utanför den aktuella enheten. Den information som skickas iväg är krypterad.
– Det är väldigt viktigt att ta hänsyn till integritet, annars får man ingens förtroende, säger Bogdan Tudosoiu.
Sensorn lanserades 2015. I dag finns drygt 1 500 sensorer ute hos kunder i Europa, Asien och USA. Modcam har gått från fyra till tolv anställda, i slutet av året hoppas de vara femton.
Och under 2016 fick bolaget in 14,9 miljoner i riskkapital som ska användas för att slå i USA och blev antaget till IBM:s globala entreprenörsprogram.
Nu gäller det att fokusera.
– Någon vill att vi ska räkna zebror, någon annan att vi ska se hur casinobesökare rör sig och så pushas vi att titta på hälsa – IOT börjar bli stort, men vi måste fokusera, säger Bogdan Tudosoiu och får medhåll från Magnus Karlberg, affärsutvecklare:
– Det är i köpcentrum och kontorsbyggnader vi ska börja.
Sensorn kan till exempel analysera vilka vägar kunder tar i en butik, om kunden är en man eller en kvinna och hur gammal personen är. Datan kan användas för att bygga om butiksmiljön för att öka försäljningen. Sensorn kan också se vilka delar av en byggnad som används - för att anpassa service och underhåll.
Bogdan Tudosoiu, en av Modcams grundare.Bild: Jenny Leyman
För en vecka sedan blev Modcam antaget till Silicon Valley-acceleratorn Plug and play, som pågår under tolv veckor i vår och årligen tar in 175 bolag. Bland tidigare antagna finns bolag som Dropbox och Paypal.
– Acceleratorn handlar framför allt om viktiga kontakter, de har ett enormt nätverk och det är lärorikt med ”Silicon Valley-spiriten”. Vi vill också få vår affärsmodell verifierad, säger Bogdan Tudosoiu.
Den amerikanska marknaden är viktig för bolaget, tror han.
– Svenska bolag funderar mycket. I USA är det mer ”coolt, vi testar”. Det riskerar skada Sverige om vi inte blir bättre på att våga testa nya lösningar, som IOT.
Fakta: Internet of things (IOT)
IOT är ett samlingsbegrepp för den utveckling som innebär att maskiner, fordon och andra saker får sensorer. Det gör att de kan kommunicera med varandra, dela data och uppfatta omvärlden omkring sig.
IOT spås bli nästa stora utvecklingsområde inom teknik och ett område som har stor marknadspotential.
Källa: Forskningsprogrammet Internet of things Sverige
Fakta: Modcam AB
Omsättning: 93 000 kronor 2015 (55 000 kronor 2014)
Resultat före skatt: -8,4 miljoner kronor 2015 (-866 000 kronor 2014)
Modcam grundades i slutet av 2013 av Bogdan Tudosoiu, Jan Erik Solem, Tord Wingren och Karl-Anders Johansson. 2015 gick Bert Nordberg, styrelseordförande för Vestas, och Johan Lenander, tidigare ordförande för TAT, in i företaget.
Bolaget har i dag tolv anställda.
Fakta: Öresundskraft AB
Miljoner kronor 2015 (2014):
Omsättning: 2 476 (2 555)
Resultat före skatt: 105,8 (244,8)
Öresundskraft är ett av Helsingborgs kommun helägt aktiebolag och del av kommunkoncernen.
Bolaget har 354 anställda.
Fakta: Ytterligare några skånska IOT-aktörer
Mistbase har utvecklat en delkomponent i kommunikationen mellan uppkopplade prylar. Idén kom till under en entreprenörskurs på Lunds universitet och blev till ett inkubatorbolag hos Ideon. Köptes tidigare i år upp av brittiska hårdvarujätten Arm för över hundra miljoner kronor.
Verisure prisades för sin verksamhet inom IOT på årets mobilgala. Företaget utvecklar larmsystem och har sitt internationella huvudkontor i Malmö.
Malmöbolaget Minut har utvecklat sensorn Point för hemövervakning. Sensorn känner av rök samt tryck- och temperaturskiftningar. Bolaget har fått in 2,5 miljoner kronor i riskkapital och 1,8 miljoner kronor genom crowdfunding.
Malmöbolaget Anima har utvecklat den smarta klockan Kronaby som släpptes tidigare i år. Sommaren 2015 investerade kinesiska Goertek hela 95 miljoner kronor i bolaget.
Sonys Lundakontor har fått ett samlat ansvar för hela företagets IOT-lösningar i Europa. Det nya affärsområdet, IOT Business Group, ska ta inkubatorprojekten vidare för lansering.
Konsultbolaget Sigma har profilerat sig inom IOT och uppmärksammades i våras då de sålde sin IOT-plattform Sensation till Ericsson. Nu har bolaget startat ett e-hälsocenter som bygger IOT-lösningar för vården.
Gå till toppen