Himma

Så maxar du ljuset för att må bättre – kolla hur experten lyser upp sitt eget hem

Det blir allt ljusare utomhus. Men glöm inte ljuset inomhus. Ljuset hemma kan göra stor skillnad för hur du mår. Kiran M Gerhardsson på Lunds tekniska högskola arbetar med ett projekt för att ta fram ett individuellt anpassat belysningssystem i bostäder som ska få de boende att må bättre.
–Tanken är att man ska kunna anpassa ljuset helt efter sina egna behov, säger Kiran M Gerhardsson. Läs hennes råd här.

Kiran M Gerhardsson forskar på Lunds tekniska högskola om ljusets koppling till hälsan och har även inrett sitt eget hem för att använda ljuset så mycket som möjligt. Tunna och ljusa gardiner är ett sätt att göra det, både på dagen och på kvällen. Läs mer om hennes tips i artikeln härnedan.Bild: Patrik Renmark
Det naturliga dagsljuset sätter fart på produktionen av kortisol, som också kallas aktivitetshormon.
– Produktionen av kortisol ökar när det blir ljusare. Det brukar börja i februari, säger Kiran M Gerhardsson, arkitekt och doktorand i miljöpsykologi på LTH som forskar om ljusets betydelse för hälsan.
Dagsljuset blockerar dessutom produktionen av mörkerhormonet melatonin som talar om för kroppen att det är natt.
– Naturligt ljus innehåller mer av det kortvågiga blå spektrumet jämfört med artificiellt ljus. När det blå ljuset träffar ögat blockeras melatoninproduktionen.
"Den så kallade postlunchdippen beror inte på att man ätit utan på att man börjar bli trött. Dagsljus kan motverka det."
Naturligt dagsljus är den viktigaste faktorn för att synkronisera kroppens biologiska klocka med 24-timmarsdygnet. Men den biologiska klockan varierar mellan individer.
– Ungefär tre av fyra har ett längre biologiskt dygn än 24 timmar och de mår bra om de får dagsljus tidigare på dagen. Är man morgonmänniska och tillhör dem som har ett kortare biologiskt dygn än 24 timmar behöver man ljuset senare på dagen så att man inte blir sömnig för tidigt.
Att ta en promenad utomhus är ett bra sätt att ta in dagsljus och bli piggare, även om det är molnigt.
– Den så kallade postlunchdippen beror inte på att man ätit utan på att man börjar bli trött – sömntrycket har ökat. Dagsljus kan motverka det, säger Kiran M Gerhardsson.
Så kallade dagsljuslampor, eller ljusterapilampor, har ett starkt ljus som till viss del liknar naturligt dagsljus. Ju närmare ett fönster man sitter, desto mer kan man även ta till sig av det riktiga dagsljuset.Bild: Patrik Renmark
Men det finns också en del man kan tänka på för att tillvarata dagsljuset när man är inomhus. Det gäller till exempel närheten till fönster.
– Sitter man nära ett fönster kan man få in åtta procent av utomhusljuset. Längre in i rummet sjunker det till en procent.
Fakta

12 tips för att må bättre av ljus – och mörker

1. Ta gärna en promenad utomhus mitt på dagen för att tillgodogöra dig mer av dagsljuset. Tänk på att solglasögon kan minska effekten.

2. Utnyttja dagsljuset inomhus genom att till exempel undvika att dra ner persienner.

3. Håll fönsterrutorna rena eftersom smuts minskar ljuset som passerar glasen.

4. Tänk på hur du riktar belysningen. Ljusa och matta ytor reflekterar ljuset mer.

5. Tänk på att ju äldre man blir, desto mer ljus behöver man.

6. Ljusa tunna gardiner är att bra sätt att minska störande reflexer från dagsljuset samtidigt som de tillåter att en del av ljuset kommer in i rummet.

7. Ljusa gardiner är också bra på kvällen när det blivit mörkt. Är de fördragna slipper man svarta glasytor som ”äter ljus”. I stället hjälper gardinerna då till att reflektera ljuset från lampor och sprida det i rummet.

8. Ha två ljuskällor i badrummet för att variera efter dina behov, till exempel starkt vitt ljus på morgonen och dämpat varmt ljus på kvällen. Då kan du få en bättre dygnsrytm och sömnkvalitet.

9. Använd dämpat varmt ljus på kvällarna för att inte minska frisättningen av mörkerhormon som sätter igång för att hjälpa dig att somna.

10. Undvik digitala skärmar med blåaktigt ljus nära ansiktet innan du ska lägga dig eftersom det kan göra dig piggare. Tv har inte samma effekt eftersom avståndet från ögonen är större.

11. Sätt gärna upp måttanpassade rullgardiner i fönsteröppningen för att stänga ute ljuset när du ska sova. Persienner är ett alternativ, men de blockerar inte sommarljus och gatljus lika effektivt.

12. Gå över till LED-lampor när gamla glödlampor, halogenlampor och lågenergilampor tjänat ut. Fördelar med led är att ljuset tänds direkt, man kan välja färgtemperatur och det finns dimbara alternativ.

(Källa: Kiran M Gerhardsson, LTH)

Artificiellt ljus från lampor har svårt att få samma jämna spektrum eller styrka som dagsljus. Men det finns några lampor som kan komma ganska nära.
– Ledlampor har en större del blått ljus än andra lampor. Så kallade ljusterapilampor ger också ett mycket starkt ljus, säger Kiran M Gerhardsson.
En grundprincip för god belysningsdesign är att jobba med olika lager – ett allmänljus som lyser upp omgivningen, accentljus på utvalda föremål eller platser samt arbetsljus där man ska utföra olika aktiviteter.
Men hur inomhusbelysningen placeras och riktas kan göra stor skillnad.
– Många missar att det inte bara är själva ljuskällan som är viktig, utan även hela armaturen eller designen och det som ljuset belyser. Effekten kan variera beroende på exempelvis färg och material på det ljuset träffar.
Det gäller att tänka på både ljuskällan och lampans design när man ljussätter. En skärm hjälper till att rikta ljuset till rätt plats så att ljusupplevelsen förbättras.Bild: Patrik Renmark
Ljusa och matta ytor gör till exempel att mer av det diffusa ljuset reflekteras. Individuella preferenser är en annan faktor man bör ta hänsyn till.
– Vissa föredrar ett mer varmvitt ljus, andra vill ha kallvitt beroende på aktivitet, stämning och så vidare, säger Kiran M Gerhardsson.
Åldern påverkar också hur mycket ljus vi behöver för att få en bra ljusupplevelse och ett större välbefinnande.
– När man blir äldre minskar ögats elasticitet och man får in mindre ljus genom pupillen. Man behöver mer ljus i ögonen redan från 45 års ålder, eller om man till exempel får starr.
"Tanken är att familjer i Lund ska testa det i några veckor i sina egna hem för att kunna anpassa ljuset efter sina egna behov."
Kiran M Gerhardsson har gjort en enkät med drygt 500 Lundabor och sedan intervjuer med tolv personer om hur de tänker när det gäller belysningen i hemmet. En slutsats är att personerna generellt vet vad som krävs för att ljussätta hemma på ett bra sätt, men att olika faktorer gör att det inte alltid blir så i praktiken.
– Det kan handla om att man inte orkar sätta upp nya lampor, att det saknas eluttag eller att man inte är överens med de andra i familjen.
Kiran Gerhardsson har valt mestadels ljusa ytor i sitt vardagsrum för att ljuset ska kunna reflektera så mycket som möjligt. Den mörkare väggen till höger har hon valt för att också skapa en lite varmare känsla.Bild: Patrik Renmark
I sin forskning arbetar hon nu vidare med att undersöka om det går att ta fram ett smart sensorstyrt belysningssystem. Syftet är att prova om det går att anpassa belysningen i en bostad efter olika individer så att de får en bättre hälsa samtidigt som man kan spara energi. Forskningen är ett samarbete mellan Miljöpsykologigruppen på Lunds universitet, Stressforskningsinstitutet i Stockholm och Lighting Research Center i New York.
Tekniken som ska testas innebär att man bär en ljussensor på kragen under dagen för att mäta hur mycket ljus man utsätts för, en aktivitetsklocka som mäter när man är vaken eller sover, en app där man lägger in uppgifter om sin önskade dygnsrytm samt en liten server som är kopplad till hembelysningen.
– Tanken är att familjer i Lund ska testa det i några veckor i sina egna hem för att kunna anpassa ljuset efter sina egna behov, säger Kiran M Gerhardsson.
Nu väntar hon på besked om finansiering från Energimyndigheten för att kunna genomföra testerna.
Fakta

Ljuset och kroppen

Människors ljusreceptorer kallas retinala ganglieceller, finns i ögats näthinna och påverkar kroppens inre biologiska klocka.

Huvudklockan i hjärnan styr andra kemiska klockor i kroppens celler. Tillsammans reglerar de till exempel kroppstemperatur, sömn, aptit och ämnesomsättning.

Människans biologiska klocka är sällan helt inställd efter solens dygn. De flesta har en dygnsrytm som är längre än 24 timmar. Solljuset behövs för att synkronisera den biologiska klockan med dygnet.

Naturligt ljus innehåller mer av det kortvågiga blå spektrumet jämfört med artificiellt ljus. När det blå ljuset träffar ögats ganglieceller blockeras produktionen av mörkerhormonet melatonin.

(Källa: Kiran M Gerhardsson, LTH)

Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen