Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Skåne

Vindtunnel väckte stort intresse på Biologins dag

Aerodynamisk forskning väckte så stort intresse under lördagens biologidag i Lund, att det bildades köer utanför vindtunneln. Inomhus var det fullpackat när forskaren Anders Hedenström berättade hur tunneln fungerar.

Många besökare ställde många frågor om forskningen kring aerodynamik under lördagens öppna hus på Biologiska institutionen i Lund.Bild: Patrik Renmark
Vingspetsvirvlar och glidflygning. Luftmotstånd och höjd. Täckvingar och flygvingar. Avstånd och lyftkraft. Det är många parametrar att ta hänsyn till när man vill räkna ut hur mycket energi det kostar för en fågel att flyga. Eller ett flygplan. Eller en dyngbagge.
I en 18 ton tung vindtunnel forskar Anders Hedenström och hans kolleger på fåglar, fladdermöss och dyngbaggar för att förstå aerodynamiken bakom all sorts flygning.
– I den här vindtunneln skapar vi en stabil luftström som till exempel en fågel får flyga mot. Eftersom det ser ut som om fågeln stannar upp, kan vi studera dess vingrörelser med höghastighetskamera trots att den flyger i en viss hastighet hela tiden. Fågeln måste kontinuerligt få luftströmmen att vika ner snett bakåt. Det bildas vingspetsvirvlar precis som runt flygplansvingar, berättar Anders Hedenström.
Han visar hur man med höghastighetskamera kan se hur luftströmmarna rör sig runt en flygande fågel. Det går till så att man fyller tunneln med en tunn rök, så att man ser hur luften virvlar och vilken rotationshastighet den får. Det smattrar av frågor från besökarna under visningen:
Kan man simulera glidflygning också?
– Ja, hela tunneln hänger i en vagga som vi kan tilta så att luften kommer snett underifrån. När fågeln får glidflyga i uppåtströmmande luft, innebär det betydligt mindre ansträngning. En energimässigt mera ekonomisk flygning helt enkelt.
Hur snabb luftström kan ni använda?
– Vi kan komma upp i 40 meter per sekund, det vill säga orkanstyrka. Men vi brukar använda högst 20 meter per sekund. Då får fågeln jobba ordentligt.
Hur ser luftströmmarna ut runt ett flygplan?
– Vingspetsarna på ett flygplan är uppåtvikta. Större rovfåglars vingspetsar har en liknande funktion. Detta kallas inducerat motstånd. Man sprider ut virvelmassan för att flyga mera ekonomiskt, svarar Anders Hedenström.
Aerodynamisk forskning ligger i gränslandet mellan fysik och biologi och forskningsgruppen i Lund samarbetar kontinuerligt med institutioner över hela världen.
– Vi vill ta reda på så mycket vi kan om aerodynamik, säger Anders Hedenström.
Genom att kommentera på Sydsvenskan.se godkänner du våra regler

Regler för kommentarer

Välkommen att kommentera artiklar på Sydsvenskan.se!

Tänk på att:

  • Visa respekt för de personer eller företeelser som nämns i artiklarna.
  • Visa respekt för övriga debattörer.
  • Håll er till saken.
  • Spamma inte.
  • Inte skriva för långt. Över 500 tecken är det.
  • Dina kommentarer kan komma att användas på andra ställen på Sydsvenskan.se och Sydsvenskan papperstidning.

Det här är inte ok:

  • Kommentarer om etnisk tillhörighet, kön, sexuell läggning, politisk eller religiös tillhörighet om de saknar relevans i sammanhanget.
  • Rasistiska, homofobiska eller sexistiska yttranden eller budskap och sådana som hetsar mot eller uttrycker hat mot troende.
  • Kommersiella budskap eller marknadsföring, erbjudanden om pengar eller gåvor.
  • Upphovsrättsligt skyddat material som du själv inte har skapat eller har rättigheterna till.
  • Uppmaningar till brott eller agerande som strider mot svensk lag.
  • Hot, trakasserier och skvaller.
  • Att du utger dig för att vara någon annan existerande person.

Redaktionen följer debatten på sajten och förbehåller sig rätten att ta bort olämpliga inlägg. Användare som inte respekterar debattreglerna stängs av från möjligheten att kommentera artiklar.

Gå till toppen