Lund

Påskägget – fyllt med både godis och religiös symbolik

Ägget och riset, korset och den långa långfredagen. Det svenska påskfirandet är fullt av symboler. För en del står de för tradition. För andra är de laddade med kristen symbolik, på vilket sätt får skolklasser lära sig under en påskvisning i kyrkan.

Äggen och de gula kycklingarna har alltid varit en del av påskdagsfirandet, berättar prästen Josefin Andersson och domkyrkoguiden Melissa Isla Venegas för barnen från Vegalyckans skola som är på påskvisning i Domkyrkan.Bild: Julia Lindemalm
– Nu fram till påsk tänker man lite extra på en person. Har ni någon aning om vem?
Prästen Josefin Andersson ställer frågan till eleverna i Vegalyckans förskoleklass i Lund, som samlats för visningen "Påskens röda tråd" i Domkyrkan.
– Jesus, svarar flera av barnen unisont.
Påskens traditioner kommer inte bara från kristendomen. De har också sin upprinnelse i judisk tro, där pesach firas till minne av det judiska folkets uttåg ur Egypten, och i folktro.
Läs mer:Religiösa riter hjälper människor att fånga det ogripbara
Påskkärringen som flyger till Blåkulla för att träffa Djävulen, är ett exempel på en gammal folklig föreställning om skärtorsdagen som häxornas och trollpackornas natt. Påskriset kan spåras långt tillbaka som en livsbejakande symbol och ett sätt att skynda på våren. Och påskharen, det är en tysk tradition som kom till Sverige först under 1800-talet.
Påskfirandet är ju en del av vårt kulturarv och vår tradition. Men vi säger också till barnen att vissa människor tror på Gud eller Allah, exempelvis, och betonar att det är helt frivilligt att tro eller inte tro.
Men påsken är och förblir kristendomens största högtid, där traditionerna och symbolerna anspelar på bibelns berättelse om Jesus sista dagar, korsfästelse och uppståndelse.
– Påskfirandet är ju en del av vårt kulturarv och vår tradition, säger klassläraren Theodora Karabelas och berättar att skolan alltid firar sina avslutningar här i Domkyrkan.
– Men vi säger också till barnen att vissa människor tror på Gud eller Allah, exempelvis, och betonar att det är helt frivilligt att tro eller inte tro.
Olivia Lindén och Clara Torstensson Segerbäck tycker att det är spännande att höra om Jesus sista dagar, men korsfästelsen är ”lite läskig”. I bakgrunden läraren Theodora Karabelas.Bild: Julia Lindemalm
Ett långt rep med fastsatta lappar slingrar sig fram längs en del av kyrkan, en tidslinje som börjar med fastlagen och fastan.
– Efter att man fått äta jättemånga fastlagsbullar, eller semlor, kommer fastan. Då brukade man undvika att äta kött och ägg och mjölk och tänka på Jesus och på dem som har mindre än en själv, säger Josefin Andersson.
Läs mer:"I ortodoxa kyrkan bär ikonerna på den gudomliga kraften"
Hon berättar om palmsöndagen, då Jesus kom till Jerusalem ridande på en åsna, och om skärtorsdagen, då han åt sin sista måltid tillsammans med sina lärjungar.
Därför skulle man vara allvarlig och tänka på det sorgliga hela den dagen. Förr fick man inte springa, leka eller titta på tv. Man skulle kunna kalla den för tråkfredagen istället.
Men varför heter den ”skär-”?
– För att skär betyder rosa och renhet. Innan man lade sig till bords skulle händer och fötter tvättas rena, för på den tiden låg man faktiskt ned när man åt, säger Josefin Andersson.
– Om det var fest, åt de hamburgare då? frågar en pojke.
– Nej, bröd och lite vin, säger Josefin Andersson. Och vet ni en konstig sak, att när vi äter och dricker här i kyrkan, i det som kallas nattvarden, så är det som att Jesus är här och äter tillsammans med oss.
”På ett av korsen hängde Jesus”, säger ett av barnen i förskoleklassen som är på besök i Domkyrkan.Bild: Julia Lindemalm
I dag är långfredagen den första röda dagen, en ledig dag när vårsolen förhoppningsvis lyser. Men i kyrkan är den sorglig och lite läskig, förklarar Josefin Andersson, och berättar om hur Jesus fängslades och spikades upp på korset.
– Därför skulle man vara allvarlig och tänka på det sorgliga hela den dagen. Förr fick man inte springa, leka eller titta på tv. Man skulle kunna kalla den för tråkfredagen istället.
Jag visste inte att han spikades i händerna och fötterna.
Påskdagen är den viktigaste dagen på hela året i kyrkan. Det var då som Bibeln berättar att Jesus återuppstod. Men i Sverige tjuvstartas festen redan på påskafton.
– Jag brukar få påskägg fulla med godis, säger en flicka och klasskompisarna bekräftar genast detsamma.
Läs mer:Symbolspråk viktigt för att tolka världen
Godisöverflödet är en ny tradition, även om sötsaker alltid förknippats med fest. Äggen däremot, är en gammal symbol för liv. Ägget kläcks, naturen föds på nytt, Jesus återuppstår. Dessutom fanns en praktisk anledning till äggfesten. Hönorna hade börjat värpa igen efter vintern och äggen fått samlas på hög eftersom det var fasta.
”När Jesus kom till Jerusalem viftade de som gillade honom med palmblad, ungefär som när vi i dag viftar med halsdukar på en fotbollsmatch”, säger prästen Josefin Andersson (till höger), här tillsammans med Melissa Isla Venegas.Bild: Julia Lindemalm
Kycklingarna då?
– Tja, det kan ju komma kycklingar ur några av alla de sparade äggen, tänker jag, säger Josefin Andersson.
Två lappar på tidslinjen längs Domkyrkans golv återstår. Kristi himmelsfärds dag, som firas till minne av att Jesus, fyrtio dagar efter uppståndelsen, upptogs i himlen. Och pingst, tio dagar senare, då den helige anden ska ha visat sig för lärjungarna och gett dem mod att sprida kristendomen vidare.
Läs mer:Symbolerna är viktiga för människan
Eleverna i förskoleklass Blå drar på sig jackorna för att lämna plats åt nästa klass. Under tiden diskuterar två pojkar bästa påskäggsblandningen. Tre flickor pratar om hur läskigt det måste vara att hänga på ett kors.
– Jag visste inte att han spikades i händerna och fötterna, säger Clara Torstensson Segerbäck.
När Maria Magdalena och några andra kvinnor hittar Jesus grav tom visar sig en ängel som säger att Jesus blivit återuppväckt, enligt berättelsen i Bibeln.Bild: Julia Lindemalm
Fakta

Då firas påsken

Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret. Men exakt när den infaller är en krånglig historia. Datumen skiftar både mellan kyrkorna i väst och i öst, och från år till år.

I Sverige och i de protestantiska och katolska kyrkorna i väst, är regeln att påskdagen ska infalla första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen (detta är inte den astronomiska fullmånen utan en som beräknas enligt ett speciellt tabellsystem), och som infaller tidigast den 21 mars och senast den 25 april.

I den ortodoxa kyrkan infaller istället påsken mellan den 4 april och 8 maj, eftersom den beräknas efter den julianska kalendern och inte den gregorianska.

Pesach eller det osyrade brödets högtid, kallas ibland för den judiska påsken och firas till minne av uttåget ur Egypten. Pesach infaller efter den första fullmånen efter vårdagjämningen, vilket oftast är i april.

Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Läs alla artiklar om: Påskens symboler
Gå till toppen