Malmö

”I ortodoxa kyrkan bär ikonerna på den gudomliga kraften”

Ikonerna är inte bara symboliska bilder. För Marc Wiklund är de reella fönster till heligheten. Han konverterade till den ortodoxa kyrkan som artonåring. Sedan dess har han inlett varje morgon med att be framför hemmaaltaret med ikoner.

"Vi människor får kämpa här nere på jorden. Helgonen hjälper oss och ikonerna ger oss stöd", säger Marc Wiklund, som konverterade till den ortodoxa kyrkan vid arton års ålder.Bild: Julia Lindemalm
Rökelsedoften sprider sig i kyrkorummet där sju män och sex kvinnor gör korstecknet över bröstet innan de går ner på knä och ber med pannan mot golvet. Prästen reciterar på kyrkslaviska och den melodiska rösten blandas med klangen från ett pinglande rökelsekar som han svingar fram och tillbaka.
Det är en morgon före påsk. I den serbisk-ortodoxa kyrkan på Kulladal i Malmö pågår "de förutinvigda gåvornas liturgi", en gudstjänst som genomförs två morgnar i veckan under fastan. Marc Wiklund står framme vid altaret i en lång lila dräkt.
Jag sökte det genuina. När jag steg in i den ortodoxa kyrkan kände jag bara "Oh". Den är så vacker, också på ett andligt plan.
Som hypodiakon, en assisterande diakonitjänst, hjälper han till under den timslånga ceremonin som avslutas med att prästen delar ut nattvarden. För Marc Wiklund är det inte bröd, vin och vatten som erbjuds. Det är Kristi kropp och blod.
– Det är fantastiskt att få ta del av den, det känns i både kroppen och själen, säger han när församlingsmedlemmarna gett sig av till sina arbeten och kyrkan tömts på folk.
Läs mer:Symbolerna är viktiga för människan
– Det handlar inte om att jag tror, utan om att jag vet att det är så. Under nattvarden är vi i fullkomlig gemenskap, också med helgonen här på väggmålningarna som gått före oss.
Allt som sker under gudstjänsten har en symbolisk betydelse. Rökelsen tar med sig människans böner upp till himlen.Bild: Julia Lindemalm
Som tonåring sökte sig Marc Wiklund, 53, till svenska kyrkan, men det var först när han hittade till den ortodoxa kyrkan som han kände sig hemma. Kanske, funderar han, för att den var bekant sedan barnsben då familjen bodde ett par år i Aten, precis mitt emot en grekisk-ortodox kyrka.
– Jag sökte det genuina. När jag steg in i den ortodoxa kyrkan kände jag bara "Oh". Den är så vacker, också på ett andligt plan. Och symbolspråket är så rikt, säger han.
Läs mer:Religiösa riter hjälper människor att fånga det ogripbara
Ikonerna av Jesus, Maria med barnet och de olika helgonen är centrala.
– De är fönster till heligheten. De vidhåller alltid Guds kraft, och det gör de oavsett om den som står framför dem är troende eller inte.
Ikonerna bär den gudomliga kraften. Och vi vördar helgonen på ett särskilt sätt för det fantastiska som de har gjort för andra och för de exempel de är för oss.
Men det går inte att bara plocka en ikon från gatan hur som helst. Den måste invigas av en präst som ber en särskild bön och stänker heligt vatten på den, förklarar han. Det händer att folk runt honom undrar hur han kan känna så inför en bild. Då brukar han göra en jämförelse med ömheten många kan känna inför fotot på sitt barn eller käresta som de bär med sig i sin plånbok. Fast, säger han, med några viktiga skillnader.
– Ikonerna bär den gudomliga kraften. Och vi vördar helgonen på ett särskilt sätt för det fantastiska som de har gjort för andra och för de exempel de är för oss.
"Under fastan rensar jag i själen. Försöker ta bort dåliga tankar och handlingar", säger Marc Wiklund.Bild: Julia Lindemalm
Vissa ikoner är särskilt starka och anses ha gjort underverk, som att ha gjort den sjuke frisk. Dessa utvalda helgonbilder vandrar runt mellan ortodoxa kyrkor i världen. l Malmökyrkan, precis innanför porten, har en stor inramad Kristusikon en hedersplats.
– På 90-talet brann stora delar av byggnaden ner. Mitt där i askan låg den här ikonen, nästan helt intakt.
Vi människor är ju alla fallna. Men helgonen hjälper oss i vår vardag och i våra liv.
Också tända ljus och rökelse har viktiga symboliska funktioner för den ortodoxe. När röken slingrar sig upp genom luften tar den med sig bönerna på sin väg mot himlen, menar Marc Wiklund. Hemma har han ett litet rökelsekar i den egna ikonhörnan där han samlat dem som ligger honom närmst. På morgonen, innan han går till sitt jobb på Malmö museum, är det här han ställer sig och ber.
– Vi människor är ju alla fallna. Men helgonen hjälper oss i vår vardag och i våra liv, säger han.
Läs mer:Ägget – fyllt med både godis och religiös symbolik
Men det finns de som har klarat sig utan, menar han. Eremiter som levt ute i öknen i ett liv nära Gud.
– Men för oss vanliga människor i det moderna samhället är det viktigt att vi har de heliga symbolerna som vi kan använda i vår vardag.
Serbisk-ortodoxa församlingen i Malmö har cirka 16 000 medlemmar som bor runt om i södra och västra Skåne.Bild: Julia Lindemalm
I snart sjuttio dagar har Marc Wiklund varken ätit kött, ägg eller mejeriprodukter. Att fasta är också det en symbolisk handling, som samtidigt är konkret och får fysisk påverkan och på så sätt hjälper människan att, säger han, "rensa kropp och själ".
På skärtorsdagen iscensätts Jesus begravning i kyrkan, på den stora mässan natten mot påskdagen skrudas kyrkorummet om i vitt för att fira hans uppståndelse under påskdagen, då också fastan bryts.
– Det är det här symbolspråket och de rika gestaltningarna av evangelierna som gör den ortodoxa kyrkan så rik.
Följ Inpå livet även på Facebook och Instagram. Har du tips på ämnen och personer vi bör skriva om är du välkommen att höra av dig via mejl eller på telefon 040-281338.
Läs alla artiklar om: Påskens symboler
Gå till toppen