Våra Liv läggs ner i april efter att på ett år lyckats identifiera en enda påstått radikaliserad person – målsättningen var att hitta femtio radikaliserade ungdomar under samma tid.
Innan det hade Malmö stad sparkat ut projektets initiativtagare, kulturföreningen Spiritus Mundi, efter ekonomiska oklarheter.
Nu går Flamman Ungdomarnas Hus, Islamakademin, konflikthanteringsspecialisten och Malmö stad – samtliga drivande aktörer i Våra Liv – vidare och drar igång en ny satsning mot våldsbejakande extremism i Malmö. Den här gången har de även med sig Rädda Barnen.
Även om aktörerna känns igen från Våra Liv, är de noga med att poängtera att Safe Space Malmö är ett nytt projekt med nya metoder.
– Det här projektet är annorlunda uppbyggt. Framförallt ska det nå mycket bredare, säger Arash Zinat Bakhsh, enhetschef för Sociala resursförvaltningen i Malmö stad.
– Vi ska arbeta på samhällsnivå och på individuell nivå. Det handlar om att tackla utanförskap. Utanförskap är vår största oro, det är en grogrund för extremism, säger Rafi Farouq från Flamman ungdomarnas hus.
Safe Space Malmö ska fungera som ett nätverk med organisationer, föreningar och myndigheter, som skolor och socialtjänsten. De ska erbjudas utbildning och hjälp från specialister.
Resurscentret kommer även vara en mötesplats och erbjuda direkt hjälp till ungdomar i riskzonen, med Flamman ungdomarnas hus i Kroksbäck som utgångspunkt. Satsningen beviljades förra veckan 12,5 miljoner kronor från Allmänna Arvsfonden.
Läs också 12,5 miljoner kronor från dödsbon satsas mot extremism i Malmö
Projektet fokuserar på ungdomar mellan 13 och 25 år. Men hur många ungdomar i Malmö som är radikaliserade eller befinner sig i riskzonen kan inte Rafi Farouq svara på.
– Ingen vet hur många i Sverige som sympatiserar med extremister. Vi vill inte prata i siffror – vi vill arbeta förebyggande.
Efter fiaskot med Våra Liv har Malmö stad fått kritik för sitt arbete med att identifiera radikaliserade individer. Dessutom sitter förre Malmöbon Osama Krayem häktad i Bryssel för medverkan i terrordåden i Paris och Bryssel.
– Säpo ger oss ingen direktinformation, men de har kontakt med polisen och vi har ett tajt samarbete med polisen. Socialtjänsten informerar oss om de har något vi behöver ta del av, säger Arash Zinat Bakhsh.
Arash Zinat Bakhsh förklarar att resurscentret kommer vara ett komplement till Malmö stads befintliga arbete mot radikalisering.
– Vi har redan ett samordningsteam mot radikalisering – där ingår representanter från polisen, sjukvården, psykiatrin, socialtjänsten och kriminalvården. Och vi har en stödtelefon. Med det här projektet når vi ut i civilsamhället på ett annat sätt.
En aktuell fråga är hur Sveriges myndigheter hanterar återvändare från IS. Arash Zinat Bakhsh påpekar att Malmö stad och polisen har en befintlig plan för återvändare, men att den inte påverkas av det nya projektet.
Styrkan med Safe Space Malmö är satsningens spännvidd och att den ska nå alla delar av samhället, menar dess initiativtagare.
– Vi har tittat på hur de gör i USA och England. De program som fungerar bäst jobbar brett och förebyggande, säger Rafi Farouq.