Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Frankrike – ett val för hela Europa

Ett stort val väntar för Frankrike – och minst lika stort för resten av Europa. Presidentvalet får enorma konsekvenser för EU och Nato, nästan oavsett vem som vinner.

Nationella frontens partiledare Marine Le Pen vill folkomrösta om både euron och hela EU-medlemskapet.Bild: Kamil Zihnioglu/AP/TT
Allt mellan full back och ny fart framåt väntar när väl valet är avklarat den 8 maj. De fyra toppkandidaterna i striden om presidentposten har klart olika syn på EU-samarbetet.
Den varmaste EU-anhängaren är vänsterliberale Emmanuel Macron. Fast även han vill se rejäla förändringar.
– Om vi skulle vara lite lagom EU-vänliga så skulle det redan vara kört. Jag älskar EU intensivt – men jag säger också att det inte funkar just nu, att det måste omarbetas, sade Macron i en intervju med italienska La Repubblica och belgiska Le Soir i mitten av mars.
Macron gillar tanken på ett EU i "flera hastigheter" som diskuterats allt mer sedan det blivit klart att Storbritannien lämnar unionen. Han vill se ett försvarssamarbete med åtminstone Tyskland, Italien och Spanien och ett utökat eurosamarbete med en gemensam finansminister och ett europarlament, där representanter från euroländerna beslutar om eurofrågor.
Minst "revolutionär" vad gäller EU är sannolikt högerkandidaten François Fillon. Han är inte direkt någon jättevarm unionsanhängare, men betonar behovet av EU för att kunna konkurrera med USA och Kina.
– Men vi behöver ett EU som gör sig av med en hel mängd regler och ineffektiva politikområden, sade Fillon i förra veckans stora tv-debatt.
Största chocken för EU – och även Nato – väntar med en seger för Nationella frontens Marine Le Pen eller Vänsterpartiets Jean-Luc Mélenchon.
Le Pen vill återinföra francen, lämna Schengen-samarbetet och omförhandla det mesta i EU – och sedan ändå hålla en folkomröstning om fortsatt medlemskap. En valseger för Le Pen har beskrivits som en "dödsstöt" för EU och kommer att skapa enorma svårigheter i relationerna mellan Paris och Bryssel, inte minst på asyl- och invandringssidan.
Även Mélenchon vill omförhandla och folkomrösta. I hans fall kan man dock vänta sig att konfrontationen med EU-ledarna blir något mildare och främst inriktad på kamp mot budgetregler och åtstramningar.
– Han är oerhört tydlig med att det måste reformeras. Man måste bryta med ett allt mer militariserat EU och åtstramningspolitiken. Man måste slå in på mer ekologiskt och offentliga investeringar. Det tycker jag är jättebra för debatten kring EU-politiken överlag, säger Malin Björk (V), svensk kollega med Mélenchon i EU-parlamentets vänstergrupp.
Fakta

Frankrike och EU

Frankrike är en av EU:s sex grundarstater tillsammans med Tyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg. Frankrike är EU:s största land till ytan och har den näst största folkmängden och den näst största ekonomin.

Vad gäller EU-politiken i det franska presidentvalet delar tidningen Le Monde upp de elva kandidaterna i fem kategorier. François Fillon, Emmanuel Macron och Benoït Hamon placeras under rubriken "vill stärka det nuvarande EU".

Jean Lassalle, Jacques Cheminade och Nicolas Dupont-Aignan hamnar under "vill ersätta EU med ett förbund av självständiga stater".

Jean-Luc Mélenchon, Philippe Poutou och Nathalie Arthaud kategoriseras som "vill återskapa ett mindre liberalt EU". Marine Le Pen står under "föreslår en folkomröstning om utträde" medan François Asselineau vill "lämna EU" rakt av.

Fakta

Frankrike och Nato

Frankrike är ett av Natos tolv grundarländer tillsammans med USA, Kanada, Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Storbritannien, Italien, Portugal, Norge, Danmark och Island. Landet är ett av alliansens tre kärnvapenländer och beräknas ha omkring 300 kärnvapensstridsspetsar.

Från 1966 till 2009 stod Frankrike utanför Natos gemensamma militärkommando, sedan förre presidenten Charles de Gaulle ogillat vad han ansåg vara en alltför dominerande roll för USA och Storbritannien.

Vad gäller Nato-politiken bland kandidaterna i det franska presidentvalet vill Jacques Cheminade, Jean-Luc Mélenchon och François Asselineau lämna försvarsalliansen direkt, medan Jean Lassalle, Marine Le Pen och Nicolas Dupont-Aignan vill göra som de Gaulle och lämna militärkommandot. Emmanuel Macron vill i sin tur sätta stopp för fortsatta utökningar av Nato.

Fakta

Presidentvalet i Frankrike

Frankrike håller presidentval den 23 april med totalt elva kandidater. Om ingen direkt får mer än 50 procent av rösterna hålls en avgörande andra omgång den 7 maj mellan de två kandidater som fick flest röster i första omgången.

Valet följs sedan i juni av val till nationalförsamlingen, det franska parlamentets underhus. De 577 ledamöterna väljs i enmansvalkretsar i två omgångar. Om ingen kandidat i valkretsen får mer än 50 procent i runda ett den 11 juni möts de två främsta, samt eventuellt övriga kandidater som fått över 12,5 procent av rösterna, i en andra omgång den 18 juni.

Presidenten väljer själv premiärminister, kan utlysa nyval och folkomröstningar och även styra direkt genom dekret "om nationen står under hot". Parlamentet kan dock avsätta regeringar, vilket gör att premiärministern oftast kommer från det parti som har starkast stöd i parlamentet.

Gå till toppen