Ekonomi

Nya energimål gynnar vind- och kärnkraft

Vind- och kärnkraftsproducenter blir de stora vinnarna i den blocköverskridande energiöverenskommelsens nya riktning. Det hävdar branschföreträdare och partierna bakom överenskommelsen.

Arkivfoto.Bild: TT
Energiminister Ibrahim Baylan (S) kallar den proposition som nu lämnas till riksdagen om en förlängning av elcertifikatsystemet till 2045, och ett nytt mål för förnybar el om 18 terawattimmar till 2030, för en "utbyggnad som saknar motstycke".
– Det är den största utbyggnad som regering och riksdag någonsin har haft att ta ställning till, säger energiministern.
I juni förra året gjorde regeringspartierna och de tre borgerliga partierna Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna upp om ramarna för en bred överenskommelse om energi och villkoren för produktion av energi på sikt. I samband med dagens proposition sågs de första konkreta effekterna av det samarbetet.
Ibrahim Baylan, energiminister, (S). Arkivbild.Bild: Fredrik Sandberg/TT
Centerpartiets energiansvarige, Rickard Nordin, anser att det viktigaste är att producenterna av förnybart får mer stabila förutsättningar. De vet att systemet med elcertifikat blir kvar och att det ska byggas ut i jämn takt efter 2020.
– Nu vet man vad som kommer. Det finns ett stort överskott av elcertifikat, vilket har sänkt priserna. Men en stor del av överskottet ska nu betas av på rätt kort tid, säger han.
I branschorganisationen Energiföretagen är man också positiv till att överenskommelsen har lett till mer konkreta förslag inom elcertifikatsystemet.
– De nya justeringarna i elcertifikatsystemet kommer att visa efterfrågan på ett mer transparent sätt. Det skapar tydlighet för aktörer inom förnybart, som vindkraft, att veta vad marknaden förväntar sig, säger Pernilla Winnhed, vd för Energiföretagen.
Senare i vår väntas ytterligare en proposition lämnas om kärnavfallsfonden, dess placeringsregler och avgifter till fonden, som en del av överenskommelsen.
Moderaternas energipolitiske talesperson Lars Hjälmered lyfter fram att kärnavfallsfonden framöver ska få placera upp till 40 procent av sina medel i aktier och företagsobligationer. För närvarande är det bara statsobligationer som tillåts. Avgifterna till fonden ska betalas in i 50 år, i stället för som nu 40 år, eftersom den beräknade drifttiden för kärnkraften har ändrats.
– Det förbättrar kärnkraftsägarnas ekonomi väsentligt samtidigt som det ger en sund hantering av avfallet, säger Hjälmered.
Han framhåller att det är av stor betydelse inte minst för beslut om uppgraderingar i Oskarshamn och Ringhals.
Även Penilla Gunther, KD:s energiansvariga, anser att förlängningen av antagen drifttid är viktig, liksom möjligheterna för fonden att placera i papper som kan ge mer avkastning.
– Det är tydligt att reaktorerna kan drivas längre än tidigare, då är det rimligt att räkna med det, säger Gunther.
Pernilla Winnhed på Energiföretagen tycker att det är viktigt fonden öppnar upp för aktieplaceringar.
– Det möjliggör att kärnkraftsägarna kan få en bättre avkastning i andra placeringar än räntebärande papper, speciellt med tanke på det rådande ränteläget, säger hon.
Om fondens placeringar kan ge mer avkastning så innebär det också att avgiftsbördan för ägarna till de kvarvarande reaktorerna kan bli något lättare, tillägger Penilla Gunther.
Fakta

Energiöverenskommelsen 2016

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Målet är att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion år 2040. Det innebär dock inte ett stoppdatum för kärnkraft.

Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram.

Inom ramen för max tio kärnkraftsreaktorer ska nybyggnation tillåtas på befintliga platser.

Den så kallade effektskatten avvecklas under en tvåårsperiod med start 2017.

Nationalälvarna och övriga i lagen angivna älvsträckor ska fortsatt skyddas från vattenkraftsutbyggnad.

Fastighetskatten på vattenkraft ska sänkas stegvis under en fyraårsperiod till samma nivå som de flesta övriga elproduktionsanläggningar.

Anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas.

Elcertifikatsystemet ska förlängas och utökas med 18 TWh nya elcertifikat till 2030.

Ett särskilt energieffektiviseringsprogram för den elintensiva svenska industrin bör införas.

Överföringskapaciteten för el inom Sverige och mellan Sverige och grannländerna ska öka.

Källa: Energiöverenskommelsen mellan S, M MP, C och KD, juni 2016

Fakta

Svensk kärnkraft

Statliga Vattenfall har sju reaktorer i drift. Två ska stängas 2020, Ringhals 1 och 2, enligt beslut förra året. Kvar är fem, två reaktorer i Ringhals och tre i Forsmark, som behöver nyinvesteringar för att klara skärpta säkerhetskrav.

Oskarshamnsverkets Kraftgrupp äger de tre reaktorerna i Oskarshamn. En av reaktorerna är redan avstängd, ytterligare en är planerad att stängas.

Källa: Vattenfall, OKG

Gå till toppen