Malmö

Olle Lönnaeus: Säpo behöver inga bevis om terrorbrott för att utvisa syriern

Den syriske flyktingen sympatiserade med terrorsekten Islamiska staten. Därmed hade han motiv att kasta brandbomber mot den shiamuslimska lokalen i Malmö.
Men i avsaknad av teknisk bevisning friar Malmö tingsrätt honom från åtalet för terroristbrott alternativt mordbrand.
Ändå hävdar Säpo att mannen är en säkerhetsrisk – och bör utvisas ur Sverige.
Den 30-årige syriern med sin advokat Lars Edman under rättegången i säkerhetssalen på Rättscentrum.Bild: Hussein El-Alawi
Domen i målet om brandbombsattacken i Malmö i höstas är unik.
Inte bara för att den gäller det första attentatet på svensk mark som IS har tagit på sig. Utan också för att den så tydligt belyser hur det svenska rättsmaskineriet fungerar i kampen mot terrorismen.
Hur kan Säpo fortsätta jaga en man som friats av domstol?
Fakta i målet är följande: Natten mot den 11 oktober kastade en ensam man in två bensinbomber – molotovcocktails – i den shiamuslimska fest- och bönelokalen vid Norra Grängesbergsgatan. Ingen människa skadades. Kvällens fest var slut. Men lokalen blev utbränd.
Kort därefter greps en 30-årig syrisk flykting, boende på en förläggning i Vittsjö. Mannen kom till Sverige hösten 2015 med hustru och ett litet barn, som dog i en trafikolycka.
Syriern åtalades för terroristbrott alternativt mordbrand. I rättegången presenterade åklagaren Agneta Hilding Qvarnström och Säpo bevisning av två slag.
Genom att positionsbestämma 30-åringens mobiltelefon kunde man visa att han befunnit sig i området runt Norra Grängesbergsgatan den aktuella natten. Plasthandskar som hittats i hans väska och kvitto från en bensinstation på att någon samma natt köpt 2,7 liter bensin kontant åberopades också.
Den andra typen av bevisning var utskrifter av konversationer som 30-åringen haft på Facebook och andra kanaler, dels med sin mamma, dels med företrädare för Islamiska staten.
Läs mer:Åklagaren: Brandattentat mot shiamuslimsk lokal var en ”del av IS kamp”
I domen konstaterar chefsrådmannen Lennart Strinäs att själva gärningen inte var tillräckligt allvarlig för att utgöra ett "terroristbrott". För att något ska bedömas som terror ska det finnas ett politiskt motiv. Handlingen ska ha kunnat "skada Sverige" och vara ägnat att injaga fruktan hos en folkgrupp.
För att uppfylla rekvisiten krävs ett attentat av "mycket allvarligare beskaffenhet", slår tingsrätten fast.
Därefter smulas den tekniska bevisningen sönder. Plasthandskarna bevisar inget. Bensinen kan ha köpts av vem som helst. Positionsbestämningen av mobilen binder inte syriern till brottsplatsen, utan bara till ett ganska stort område i Malmö.
Sen går domstolen in 30-åringens konversationer på Facebook. Påfallande ofta byter mannen och hans samtalspartners till forum som är svårare att avlyssna, noterar tingsrätten.
Syriern förmedlar, via en mellanhand, information om brandattacken till IS-propagandakanal Amaq, som en vecka efter dådet går ut med "nyheten" att IS tar på sig dådet.
Han diskuterar hur man tillverkar bomber, han lägger upp en svart IS-fana som skrivbordsunderlägg på datorn och han drömmer om att bli martyr.
I en chatt med sin mamma skriver han: "Vi ska döda hela världen tills Gud blir dyrkad till 100 %".
Tingsrätten kommer vid en samlad bedömning fram till att bevisningen inte räcker. Syriern frias.
Men som Sydsvenskan-HD avslöjade tidigare i veckan har Säpo tagit mannen i förvar och öppnat ett ärenden enligt Lagen om särskild utlänningskontroll. Säkerhetspolisen hävdar att syriern utgör en säkerhetsrisk – och ska utvisas.
Läs mer:Säpo vill utvisa terroranklagad syrier – trots att domstol underkänt bevisningen
Rättsligt är detta inte så konstigt. För att en person ska dömas i brottmål ska det vara "ställt utom allt rimligt tvivel" att han är skyldig. Det är ett högt beviskrav.
Säpos uppgift är emellertid inte bara att utreda brott, utan framförallt att förebygga hot mot rikets säkerhet.
Som svensk medborgare kan en person bli föremål för registrering och övervakning enligt ganska strikta kriterier. För en utlänning är skyddet mycket svagare.
Den 30-årige syriern har beviljats asyl och fått ett treårigt uppehållstillstånd. Men han är inte medborgare.
Därmed kan Säpo öppna ett ärende enligt den särskilda lagen i syfte att Migrationsverket och i sista instans regeringen ska besluta om utvisning. I den processen krävs inte alls lika stark bevisning som i ett brottmål.
I Malmö tingsrätts dom finns en nyckelmening som Säpo säkert tar fasta på: "Det framstår som uppenbart att NN sympatiserar med IS, något som talar för att han kan ha motiv att anlägga branden, men inte bevisar att han gjorde det."
För att få 30-åringen utvisad behöver Säpo inte bevisa att han begått något brott. Bara att det finns risk att han gör det i framtiden.
Läs alla artiklar om: Brandattentatet på Norra Grängesbergsgatan
Gå till toppen