Sydsvenskan avslöjade i slutet av förra året hur gränspolisen börjat begära ut uppgifter om papperslösa barnfamiljer ur Malmö stads socialregister med hjälp av en paragraf i Utlänningslagen som upphäver den hårda sekretess som normalt råder inom socialtjänsten.

Totalt har gränspolisen skickat 520 förfrågningar till socialtjänsten som i sin tur skickat tillbaka adressuppgifter om 59 gömda personer. 29 av dem (8 familjer) har hittats med hjälp av uppgifterna och utvisats. Gränspolisen beskriver metoden som framgångsrik och har redan börjat använda den i andra delar av landet.

Men strategin har också fått hård kritik för att inte ta hänsyn till principen om barnets bästa. Myndigheterna borde göra en individuell prövning inför varje enskilt beslut, anser människorättsorganisationer och forskare från Malmö högskola i en gemensam JO-anmälan. De ifrågasatte också Malmö stads beslut om att socialtjänsten inte får varna papperslösa eftersom det skulle bryta mot efterforskningsförbudet.

Nu har JO granskat fallet och kommit fram till att den aktuella lagen som polisen och socialtjänsten hänvisat till är "tydligt formulerad" och "inte lämnar utrymme för att socialtjänsten att göra egna bedömningar av barnets bästa i det enskilda fallet."

På en punkt får kritikerna dock rätt. JO konstaterar att det inte finns några formella hinder mot att socialtjänsten berättar för "enskild om att uppgifter som rör honom eller henne har lämnats ut".

JO poängterar dock att det "kan uppstå en orimlig situation om en myndighet motarbetar en annan myndighets uppdrag".