Nöje

"Ljudböcker får en starkare ställning"

Lyssnare i stället för läsare? Efter ljudbokens framgångar specialskriver allt fler författare direkt för ljudboksförlagen. Ett uppsving för berättandet, tycker somliga. Men författarna och den smalare litteraturen får betala priset

Ljudboksföretaget Storytel presenterar den ena satsningen efter den andra. Förra året köpte Storytel Norstedts, vilket var en fingervisning om en bokbransch i förändring. Arkivbild.Bild: Vilhelm Stokstad/TT
Ett helt bibliotek i mobilen, det verkar passa samtidsmänniskan. Pendlare, Spanienresenärer, eller trädgårdspåtare – numera lyssnar folk på berättelser i alla möjliga situationer.
Försäljningen av antalet lyssnade digitala ljudböcker hos digitala abonnemangstjänster ökade med hela 116,8 procent förra året, enligt en rapport från Svenska Bokhandlarföreningen och Svenska Förläggareföreningen. De prenumererade strömningstjänsterna Storytel, Bookbeat och Nextory omsatte tillsammans 353 miljoner kronor i Sverige under 2016.
– Det vi har sett som läsning är under omförhandling och så har det varit under hela läsningens historia, i takt med att våra behov och tekniken förändras. Jag tror att ljudboken kommer att få en mycket starkare ställning än i dag och vad den tidigare har haft, säger Alexandra Borg, litteraturvetare vid Uppsala universitet.
Att satsa på eget innehåll är det senaste i ljudboksförlagens närmast explosionsartade tillväxt. För ett år sedan startade Storytel Original egen utgivning, med Spotify och Netflix som inspiration. I sommar kommer nästa steg: tre ljudböcker blir pocket. I höst ges ytterligare sex pappersböcker ut.
– Alla tycker ju inte att ljudböcker är grejen så det här är ett sätt att sprida dem till fler, säger Anna Öqvist Ragnar, förläggare och gruppchef på Storytel original.
Men hur påverkas litteraturen av att branschens motor plötsligt är ljudböckerna? Efter sex år på Storytel har Anna Öqvist Ragnar märkt vad som fungerar bäst för lyssnarna: historier som är "fokuserade och framåtlutade". Alla är uppdelade i tio tydliga kapitel. Att lyssna sig igenom persongalleriet i Elena Ferrantes Neapeltrilogi låter sig till exempel inte göras.
– Vi vill ge ut underhållningslitteratur – jag vill inte ens använda ordet litteratur, det låter så pretentiöst. Det är underhållningsböcker. Vi flirtar med tv-serier och det gamla hederliga följetongsformatet och det påverkar berättandet. I varje kapitel är det en cliffhanger.
Att formatet gynnar en viss typ av böcker tycker Författarförbundets ordförande Gunnar Ardelius kan vara problematiskt. I grunden är han positiv till att litteratur når läsarna på olika sätt.
– Men ju större dessa aktörer blir desto viktigare blir det att de tar ansvar för hela litteraturens kretslopp, så det finns både en bredd och kvalitet, säger han.
Författarförbundet har kritiserat ljudboksförlagens avtal på flera punkter. Enligt förbundets jurist Malin Koch är det snårigt att reda ut hur mycket och när en författare ska få betalt. Hur länge man lyssnar på en bok, hur ofta, prissättningar – många skiftande faktorer spelar in. Varje kapitel i originalböckerna får också en egen plats på topplistorna, vilket konkurrerar ut andra böcker.
– Om man jämför med den fysiska bokbranschen så har ersättningarna sjunkit. Å andra sidan har vissa teorier om att böckerna kan leva en längre tid så här. Men det håller inte i längden med tanke på att de andra formaten påverkas. Färre köper inbundna böcker och det kommer att bli svårare att etablera ett helt författarskap, säger Malin Koch.
Skräckscenariot är att fler och fler anpassar sig utifrån vad läsarna kan tänkas vilja ha, menar Malin Koch. Men först om ett par år tror hon att vi har tillräckligt bra rapporter från de nya förlagen för att analysera bokbranschens förvandling.
Anna Öqvist Ragnar tror dock att det finns utrymme för alla format och att de berikar varandra.
– Folk har sagt att de har börjat läsa mer nu, att de blivit beroende av berättelser efter att de har börjat lyssna, säger hon och lägger till att ljudboksförlagen är mer snabbfotade än vanliga förlag.
– Vi har lyxen att prova mer. Vi behöver inte ha en superhit varje gång och vara så ängsliga.
I och med att Storytel expanderar till fler marknader kommer man också att börja översätta "Original"-berättelser från fler länder. I sommar ges till exempel den första holländska specialskrivna boken ut.
– Det blir som en kommersiell demokrati av underhållningsböcker, säger Anna Öqvist Ragnar.
Fakta

Ljudböcker

Den totala försäljningen i bokbranschen ökade förra året med 1,6 procent under 2016 jämfört med 2015. Bland de ordinarie återförsäljarna minskade försäljningen med 2,0 procent. De digitala abonnemangstjänsterna ökade med 61,4 procent. Totalt såldes 48 000 färre skönlitterära böcker 2016 jämfört med 2015. En motsvarande utveckling skedde för facklitteraturen.

Under det fjärde kvartalet 2016 rapporterade Storytel att man hade 360 220 abonnenter. Intäkterna ökade med 61 procent jämfört med samma period förra året, till 148 miljoner kronor.

Att jämföra sålda fysiska bokexemplar med lyssningar är svårt. Men när det rör digitala abonnemang tänker man i femtedelar. Har fem personer lyssnat på en femtedels bok räknas det exempelvis som ett exemplar. Om en person lyssnar på samma bok två gånger räknas det dock som två exemplar. Det gynnar barnboksförfattare – eftersom barn gärna lyssnar på samma bok många gånger.

Betalningsviljan verkar god för digitala ljudböcker. 169 kronor, som Storytel kostar per månad, gånger 12 är en ganska hög siffra på bokkonsumtion, jämfört med hur många böcker folk i allmänhet konsumerar, enligt Erik Wikberg, författare till rapporten "Boken 2017". Det kan hänga samman med en ny typ av mediekonsumtion och att folk är vana att betala för abonnemang som Netflix, HBO och Storytel.

Storytel Original har i dagsläget 24 titlar. De tre titlar som blir pocket i sommar är: "Virus", "Svart stjärna" och "Byvalla".

Källa: "Boken 2017", Alexandra Borg, Storytel

Gå till toppen