Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Ny tillväxtfas för skånsk medicinteknik

Skånsk medicinteknik har en stolt historia. Nu är den enligt branschföreträdare inne i en ny tillväxtfas - tack vare regiontänk, det geografiska läget och internationella affärer.

Cellavision växer, och Nordamerika är numera Lundaföretagets största marknad. "Där finns privata laboratoriekedjor som bygger på stordrift, standardisering och effektivitet. Det passar vår utrustning fantastiskt bra", säger vd Zlatko Rihter. Här med Lisa Palm, senior application specialist.Bild: Jenny Leyman
Golvmattan är fortfarande småprickig av popcornsmulor och längs en vägg står några inhyrda flippermaskiner. Under gårdagen hade Cellavision den officiella invigningen av de nya lokalerna vid vattentornet i Lund.
– Det var nödvändigt. De senaste två åren har företaget vuxit från 60 till en bit över 90, förklarar vd Zlatko Rihter medan vi går bort mot laboratoriet.
Här finns de avancerade mikroskop som gjort företaget känt. Zlatko Rihter demonstrerar hur en halv droppe blod smetas på en tunn glasskiva för att sedan genomgå digital bildanalys. På skärmen framträder alla detaljer, liksom de avvikelser som skvallrar om begynnande leukemi, lymfom eller andra komplikationer eller infektioner.
– Du ser… De traditionella mikroskopen är borta och det är no hands som gäller.
Bortåt 2400 instrument finns numera installerade på laboratorier runtom i världen, och de utför hundra miljoner prov om året.
– Det är rätt stora siffror och de ökar hela tiden. Befolkningen blir äldre och det tas allt fler blodprov, så vi sitter i en tacksam sits. Men vi är fortfarande en liten fisk i en stor hajtank, där vi måste hitta vår roll i näringskedjan.
Zlatko Rihter talar om medicinteknikens heliga Graal; att få fram en produkt som ger en förbättring för patienterna samtidigt som det blir billigare för sjukvården.
– Alla medtechbolag måste hitta den. De som missar detta är rökta.
Själv har Zlatko Rihter en bakgrund inom storföretag som Gambro och Getinge.
– I mina tidigare yrkesroller har jag ibland fått trycka på bromsen, men här har det istället varit full gas. Förra året öppnade vi upp fyra nya marknader.
Sverige är numera en liten spelplan. De stora intäkterna kommer främst från Nordamerika. Ändå betonar han att Cellavision alltjämt är djupt rotat i den skånska myllan.
Vi behöver ju ett antal hjärnor, och de flesta av våra medarbetare är handplockade från LTH. Så vi är extremt Skåneorienterade. I Skåne finns både våra rötter och vår framtid.
Cellavision och vd Zlatko Rihter har nyligen flyttat till nya större lokaler i en av Ericssons tidigare byggnader i Lund.Bild: Jenny Leyman
Den skånska medicintekniken är inne i en stark tillväxtfas. Det menar Tomas Jansson, föreståndare för Medicon Bridge, en ny centrumbildning mellan Lunds universitet och Region Skåne. Som exempel ger han de första studenter som gick ut från det nystartade civilingenjörsprogrammet Medicin och teknik vid LTH i höstas – majoriteten har redan fått jobb i regionen.
Han konstaterar att arbetstillfällena främst är koncentrerade till de sydvästra delarna.
Visst rör det sig på andra ställen i Skåne också, men framför allt i Malmö och Lund. Det handlar mycket om att universitetet och LTH länge legat nära vården, både fysiskt och administrativt.
Samtidigt finns det en del utmaningar – i synnerhet för mindre medicinteknikföretag med nya innovationer.
– Det räcker inte med att ha en elegant teknisk idé, utan den måste också passa in i flödet. Det finns många hinder längs vägen; psykologiska, ekonomiska, administrativa. Det är som att ta sig över en skranglig gångbro. Det behövs någon som står på andra sidan och varnar för murkna bräder i form av regelverksfrågor, patentansökningar, upphandlingar.
Bild: Jenny Leyman
Ibland får Anna Lefevre Skjöldebrand, vd på branschorganisationen Swedish Medtech, samtal från frustrerade företagare.
– De kan ha en jättebra produkt, men för att testa den i verkligheten måste man ofta samarbeta med kliniker ute i vården. De senaste åren har vi sett hur minskade resurser gör att klinikerna inte har möjlighet att ta till sig nya saker. I stället väljer de det gamla och beprövade. Det är sorgligt och inte särskilt innovationsfrämjande.
Hon beskriver hur upphandlingarna förvandlas till en svårgenomtränglig flaskhals för mindre företag. Även de som siktar på betydligt större marknader i exempelvis USA eller Asien, behöver ofta gå via svensk vård för att kunna hänvisa till referenskliniker.
Hon tycker sig dock se positiva tendenser – inte minst från landets södra delar.
– När man arbetar som en region, i stället för ett landsting, finns ett bredare angreppssätt där man också inkluderar näringslivspolitiken. Man försöker hitta nya sätt att arbeta med upphandlingar för att skapa möjligheter även för mindre företag att utvecklas. Så ambitionen finns verkligen, även om det är en bit kvar.
Biora på Medeon i Malmö producerar proteingel och benersättningsmedel för tandvården. Pernilla Knutsson, teamledare i produktionen, avsynar sprutor innan de förpackas.Bild: Jenny Leyman
Medicintekniken är ett signum för Skåne. Det menar Hannie Lundgren, forskningschef på Region Skåne, som arbetat med hälsofrågor sedan 1990-talets mitt.
Hon lyfter fram den åldrande befolkningen och den avgörande roll medicintekniken kommer spela för framtidens vård.
– Men den tiden är nog förbi, när en läkare eller sjuksköterska kunde slå sig samman med en glad entreprenör och tillsammans uppfinna en dialysapparat. Det fungerar inte så längre. Idag har hälso- och sjukvården mer ansträngd budget, och många resurser går åt att lösa akuta problem.
Därför krävs det nya samarbetsvägar. Själv är hon ordförande i tidigare nämnda Medicon Bridge, vars syfte är att skapa mötesplatser och lyfta fram inspirerande exempel.
– Men jag tror också att det skett en omsvängning, där våra politiker nu förstår att hälso- och sjukvården faktiskt utgör viktiga tekniska plattformar för utvecklingen av vårt näringsliv.
Forskningsparken Medeon i södra Malmö säger sig vilja erbjuda en av Öresundsregionens bästa tillväxtmiljöer inom Life Science. Företaget Biora har funnits här i 20 år, och har på senare tid byggt upp en steril produktionsmiljö för att kunna framställa och förpacka proteingel och benersättningsmedel för tandvården.
– Från att bara ha tillverkat själva gelen, kan vi nu vara med i hela ledet. Det kan tyckas vara en tuff investering, men har många fördelar; vi kan säkra kvalitén och bli mer kostnadseffektiva, säger vd Åsa Manelius.
Planen är att låta andra företag utnyttja den avancerade anläggningen. Bioras trettio anställda kan därför behöva bli fler. Men vem som helst kan knappast kliva in och börja arbeta i den sterila miljön. I den innersta zonen, med högsta renhetsklass, får bara certifierade processtekniker vistas. Åsa Manelius beskriver de utstuderade rutinerna, där medarbetarna måste byta kläder i flera omgångar och röra sig på ett visst sätt för att inte störa processen.
– Utmaningen är att hitta processtekniker med rätt kunskap och inställning som kan arbeta i denna speciella miljö. Det pratas ofta om att närheten till forskningen är avgörande för medicintekniken. Men för vår del är det framför allt angeläget att hitta rätt kompetens till operatörssidan.
Hon beskriver samspelet mellan produktion och forskning som en av sina käpphästar. Därför känns det extra bra att ha tagit tillbaka hela produktionskedjan till Malmö.
Mer energi, större internationellt samarbete. Det utmärker skånsk medicinteknik, menar Bioras vd Åsa Manelius.Bild: Jenny Leyman
Själv har hon också återvänt till Skåne, efter flera år med chefsbefattningar på Pharmacia och Pfizer i Mälardalen.
När jag kom tillbaka hit upplevde jag en annan energi än i Stockholmsområdet. Man ser fler möjligheter till samarbete mellan olika aktörer, och också mellan länderna. Det märks att det är nära till Europa och världen.
För Bioras egen del är den korta vägen till Kastrup en förutsättning. Resorna till koncernen Straumanns huvudkontor i Schweiz är täta, liksom kyltransporterna med bil och flyg ut i Europa och till USA och Asien.
– Våra produkter säljs i ett femtiotal länder över hela världen, och då är det viktigt att det finns en smidig logistikkedja.
Åsa Manelius ser ljust på framtiden och på sin egen roll i företaget.
– Det vi gör har stor betydelse för andra människor. Att de återigen kan använda och visa upp sina tänder, att de kan skratta. Det känns bra att få bidra till detta, varje dag.
Fakta: Svensk medicinteknik i siffror
700 000 medicintekniska produkter finns på den svenska marknaden. Det rör sig om allt från kanyler och rullstolar till avancerade mikroskop och röntgenapparater.
I Sverige arbetar drygt 20 000 personer i medicintekniska företag. Dessa exporterar produkter till ett värde av cirka 20 miljarder kronor per år.
Den bransch som täcker in läkemedel, medicinteknik och bioteknik kallas life science. De tre dominerande Life science-klustren i Sverige är Stockholm/Uppsala/Södermanland (51 procent av de anställda), Västra Götaland och Halland (20 procent) och Skåne (16 procent).
Fakta: Tre skånska medicintekniska landvinningar
Konstgjord njure (1964, Nils Alwall, Lennart Östergren)
Tvådimensionell ultraljudsbild (1967, Arne Åsberg, Helmuth Hertz)
Magnetresonanstomografi (MR) (1983, Bertil Persson)
Fakta: Sex av de stora i Skåne
Gambro - dialysbehandling. Ägs av amerikanska Baxter. Tillverkning i Lund.
Nolato - plastteknik. Svensk börsnoterad koncern. Baserad i Torekov. Medicintekniska hjälpmedel är ett av tre affärsområden.
Hemocue - blodtester. Bas i Ängelholm, del av danska Radiometer-koncernen.
Tepe - munhygienprodukter. familjeägt. Huvudkontor och produktion i Malmö.
Atos Medical - öron-näsa-halsteknologi. Huvudkontor i Malmö, tillverkning i Hörby. Ägs av franska riskkapitalbolaget PAI Partners.
Arjo Huntleigh - sjukvårdsutrustning. Huvudkontor i Malmö. Ägs av börsnoterade Getingekoncernen.

Konferens i Malmö

8till5 arrangerar konferensen HealthTech den 9 maj i Malmö. Läs mer och anmäl dig här.
Gå till toppen