Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Näringsliv

Thomas Frostberg: Thomas Frostberg: Vad händer när Facebook också äger nätet?

Facebooks dominerade ställning bland sociala medier har knappast gått någon förbi. Men bolagets ansträngningar för att bygga ut internet i världen har inte väckt samma uppmärksamhet eller debatt. Det är märkligt, eftersom det kan ändra spelreglerna på mer än ett sätt.

Efter Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet har Facebook hamnat i skottgluggen och anklagats för att ha bäddat för valresultatet, bland annat genom mängden falska nyheter som fick ohämmad spridning på bolagets plattformar.
Kritiken har tvingat Facebooks ledning att tänka om i frågan om ansvar för innehållet i deras kanaler. Det leder till en rad intressanta följdfrågor, oavsett om åtgärderna bygger på en önskan att ta samhällsansvar eller en krass ekonomisk kalkyl om en stor del av publiken skulle vända Facebook ryggen och förvandla den till en sämre kopia av Flashback.
Vad händer till exempel när Facebookgrundaren Mark Zuckerberg blir en slags global ansvarig utgivare? I praktiken styr algoritmerna på bolagets plattformar – som även inkluderar Instagram, Messenger och Whatsapp – redan mycket av vårt dagliga informationsflöde och är starkt bidragande till att vi anses leva i filterbubblor.
När Facebook dessutom aktivt ska börja faktagranska och sålla bort felaktigt innehåll tar de på sig ett gigantiskt ansvar, vilket de självklart är medvetna om eftersom de i stor utsträckning vill samarbeta med oberoende aktörer som får sköta faktakontrollerna åt dem.
Själva tänker Facebook främst slå till mot de ekonomiska incitamenten hos dem som sprider falska nyheter. Det vill säga de uppmärksammade nätverk som tjänar stora pengar på annonser på sajter som lever på lika uppseendeväckande som falska nyheter, där en stor del av trafiken kommer via sociala medier.
Det är oerhört intressant – och samtidigt skrämmande. Hur tänker Facebook definiera sajter som uppenbart finns till enbart för att tjäna pengar på att sprida falska nyheter? Var drar bolaget gränsen?
Hur kommer en intresseorganisations eller lobbygrupps ensidiga och hårdvinklade, men kanske inte uttalat falska, nyhetsförmedling att bedömas? Facebook har inte bara makten att strypa trafiken till dem, utan ska nu också ta sikte på det ekonomiska fundamentet för verksamheten. För ett bolag som godtyckligt censurerar bilder med naken hud finns här en ocean av fallgropar.
Men det stannar inte där. Facebook håller i rask takt på att skaffa sig kontroll även över kanalerna kommunikationen går igenom. Sedan tidigare försöker bolaget bygga ut internet i svårtillgängliga områden med hjälp av flygplan och drönare, ett på ytan mer filantropiskt initiativ där även Ericsson är med och utvecklar tekniken.
På utvecklarkonferensen F8 i Kalifornien häromveckan presenterade Facebook dessutom en teknik för att förse stadsmiljöer med trådlöst internet som komplement till traditionella wifi-punkter på kaféer (något Facebook för övrigt också erbjuder) och internet via mobilnätet.
Exakt hur den här tekniken kommer förhålla sig till 5G och andra lösningar som just nu är på väg att rullas ut på marknaden är för tidigt att säga, men det är i alla fall uppenbart att Facebook är på väg att skaffa sig ett betydligt större inflytande än ”bara” som världsledande plattform inom sociala medier.
Förklaringen är förstås att Facebook har nått en punkt där det är billigare att bygga ut internet på egen hand för att kunna värva nya användare och därmed öka sina annonsintäkter, än att vänta på att teknikleverantörer som Ericsson och deras kunder bland mobiloperatörer gör det på egen hand.
Vad det innebär för kommande valrörelser kan vi bara gissa, men spekulationerna är redan igång om att Mark Zuckerberg siktar på att ställa upp i ett kommande amerikanskt presidentval. För inte så länge sedan hade vi alla skrattat åt det, men det senaste halvåret har bevisat att allt är möjligt.
Tre saker att fundera på i takt med att Facebook stärker sitt grepp om nätet:
1. Affärslogiken. Även om Ericsson idag jobbar med Facebook för att utveckla teknik kring bland annat internetuppkopplingar från flygplan i svårtillgängliga områden är frågan hur affärslogiken ändras för nätverksleverantörerna och deras kunder mobiloperatörerna när innehållsbolag som Facebook plötsligt börjar leverera internet direkt till användarna.
2. Nätneutraliteten. Debatten om att internetleverantörer inte får prioritera visst innehåll i sina kanaler tar en ny vändning när Facebook plötsligt även kommer att äga nätet. Går det då att förbjuda dem att ge bolagets användare snabbare access till de egna tjänsterna jämfört med konkurrenternas?
3. Integriteten. Facebook är med raska steg på väg att ta en stark position inom e-handel, när företag går över till att sköta både kundkommunikation och betalningar via till exempel Messenger. Det ger Facebook helt nya kunskaper om användarnas inköpsmönster, vilket öppnar för en ny annonsmarknad.
Gå till toppen