Kultur

Jonas Bonnier ger röst åt helikopterrånarna

Han har aldrig skrivit deckare och brukar inte läsa thrillers. Men i "Helikopterrånet" skildrar Jonas Bonnier ett av de mest spektakulära brotten i Sveriges historia. Och steget från företagsledare till spänningsförfattare kändes inte så stort.

"Jag har valt rånarnas vinkel, inte för att jag har velat glorifiera eller förminska någon annans vinkel. Men den vinkel jag valde fanns inte sedan innan", säger författaren Jonas Bonnier som har skrivit boken "Helikopterrånet".Bild: Jonas Ekströmer/TT
När Jonas Bonnier erbjöds att skriva om det så kallade helikopterrånet kände han inte ens till händelsen. Hans agent Niclas Salomonsson hade just påpekat att hans nyss avslutade roman inte var kommersiellt gångbar. I stället frågade han om Jonas Bonnier ville träffa rånarna bakom ett av Sveriges mest uppmärksammade brott.
Han nickade intresserat – och läste på i smyg över helgen.
– Varför ställde han frågan till mig? Jag har inte riktigt vågat fråga. Det finns inte mycket i mitt tidigare författarskap som visade på en sådan möjlighet, säger han i Bonniers intervjurum, dit han just har anlänt med en språngtur genom korridoren: han har glömt tiden.
Här var han vd mellan åren 2008 och 2014. Därför skickades manuset in till förlaget utan hans namn, och antogs anonymt.
Ramberättelsen är välkänd. Tidigt på morgonen i september 2009 gick larmet i Västberga i Stockholm. Rånarna anlände via taket i en helikopter, och tros fräckt ha flugit iväg med 39 miljoner kronor, framför polisens ögon. Brottet involverade en lång kedja av människor, bombattrapper vid polisens helikopter, väganglar som stoppade polisbilarna och inställda JAS-plan.
– Det här är ju en Hollywoodfilm i sig. Dramaturgin är fantastisk, de planerar ett rån men polisen får ett tips om det. De inser att polisen vet men genomför rånet i alla fall, sammanfattar Jonas Bonnier men utan märkbar entusiasm.
Kriminalböcker har aldrig "triggat" honom. Ändå var agentens idé inte helt långsökt: Jonas Bonnier har länge velat skriva för film. Och nu har filmrättigheterna sålts till Netflix och skådespelaren Jake Gyllenhaal.
Men varför detta romantiska skimmer över ett rån? En förklaring är medierna, tror Jonas Bonnier.
– Samma morgon rapporterade världens medier om det här som ett Hollywood– eller James Bond-drama. En amerikansk tidning lyfte upp det som ett av historiens tio mest spektakulära brott.
Är han då själv rädd för att förhärliga brottet? Nej, han vill berätta om rånarnas mänskliga sidor. Han skriver semidokumentärt, om Michel Maloof, som försöker sälja säkerhetsväskor. Småbarnspappan Sami blir blåst när han försöker tjäna pengar lagligt, på att sälja räkor.
– Jag blev väldigt intresserad av personerna, det var min drivkraft. De är rånare men har också ett vardagsliv där de försöker få sina relationer att fungera, säger Jonas Bonnier, som ser mellanmänskliga relationer som en röd tråd i sina böcker.
I ett femtiotal timmar intervjuade han rånarna om allt från deras favoritdrinkar till hur gul sprängdeg fungerar, men utan att ställa frågan på allas läppar: var pengarna är. Alla fyra var olika men samtidigt välformulerade och med god självdistans. Rånarna är tackade med sina riktiga namn – men de är ändå romangestalter, understryker författaren. Han valde deras perspektiv eftersom det saknades, vilket rånarna antagligen också tyckte.
– Percy Barnevik väljer en spökskrivare till sin biografi, för att han vill ha koll på sitt eftermäle. Man vill att historien om en själv ska bli rätt. Så var det nu också, säger Jonas Bonnier och stannar förläget upp: "det finns antagligen bättre exempel än Barnevik".
Företagsreferenser och litterära funderingar om vartannat. Steget mellan de två världarna var aldrig särskilt långt för Jonas Bonnier, som skriver "365 dagar om året". Kanske låter det konstigt, funderar han. Men pressen och arbetsbördan är lika stor.
– Folk frågar varför jag hoppade av som vd. Men jag har slutat många jobb för att få skriva.
För en person som säger sig vara "manisk" räckte fem år som chef. Av samma anledning passar det honom att varje bok är en nystart. Han brukar säga att "skuld" driver honom att arbeta hårt – hans namn förpliktigar. Men egentligen är motivationen snarare en "evig spiral av hybris och besvikelse", tror han, där övertygelsen om att vara ett geni förbyts i en känsla av misslyckande när boken är klar.
– Min förra roman "Fäder" var inte en kioskvältare, då är det viktigt att själv tycka att man har gjort något viktigt. Då var mina förväntningar mer kalibrerade med verkligheten. Men på den här boken har jag stora förhoppningar.
Fakta

Jonas Bonnier

Född: 1963

Bor: Miami och Stockholm.

Familj: "Gift, två barn och en golden retriever."

Inspireras av: "Jag läser väldigt mycket och är en svår konsument av tv, film och musik."

Läser gärna: "Samtida romaner, det finns enormt många bra. Mitt tips just nu är Colson Whiteheads 'The underground railroad', den är fantastisk."

Bakgrund: Son till Lukas och Gun Bonnier. Han växte upp i en sekelskiftesvilla på Djurgården i Stockholm. Pappan var bland annat styrelseordförande i Bonniers Tidskriftsförlag och styrelseordförande i Bonnierföretagen.

Jonas Bonnier har tidigare varit styrelseordförande för Dagens Industri och styrelseledamot i Bonnierbolaget Toca Boca. Han var vd för Bonnier AB mellan 2008 och 2014. Han har studerat bland annat litteraturvetenskap, pedagogik och teatervetenskap.

1988 debuterade han med "Prinsessan och halva kungariket" och han har bland annat skrivit "Saffranshjärtan", "Eva Lauri & jag" samt "Fäder".

Fakta

Jonas Bonnier om...

... att växa upp med ett så litterärt namn:

"Jag växte upp utan litterära förebilder, jag läste bara 'Asterix', 'Lucky Luke' och seriemagasinet 'Fantomen X9' och så. Som min pappa. Vi läste inte så mycket böcker i min familj. Eller vi läste inga böcker. Alla har vi väl något arv som vi släpar på, ofrånkomligen. Det är väl alltid så att om man frågar 'hur var din familj egentligen' så konstaterar vi att alla i den är galna."

Gå till toppen