Engström

Håkan Engström: ESC: Det ska inte vara lätt

Robin Bengtsson har tuff konkurrens

FOTO: Thomas Hanses
Lindita från Albanien skryter i det officiella programbladet med att hon kan sjunga på tio språk.
Jag kan avslöja att engelska inte är ett av dem.
"Wossi al la-foh" hade jag hört några gånger när jag plötsligt snappade upp ett par engelska ord, hann tänka "tvåspråkig", letade rätt på textbladet och upptäckte att det antagligen inte på ett enda av dessa tio språk finns något som heter "Wossi al la-foh". Däremot "What's the fight all for".
Jag vet. Man ska inte göra östeuropéer till åtlöje genom att påpeka att de talar engelska med kraftig brytning. Det är dumt. Men det är också dumt att göra sig till åtlöje genom att skryta, särskilt om man inte har täckning för det.
Nu har vi ändå hamnat på ett stickspår. Problemet med Lindita i Eurovision Song Contest är inte att hon inte kan sjunga på engelska, trots att hon vill. Problmet är att hon knappt kan sjunga alls, trots att hon verkligen verkligen vill.
Det börjar harmlöst och helt oklanderligt, som en traditionell ballad som hon dessvärre snart tröttnar på och gör vad hon kan för att bryta sig ur. Halvvägs in ter rösten sig som ett sånt där färggrant och mångfaldigt spiralformat snöre som proffsen slår in sina fyrkantiga julklappspaket med. Snart tröttnar hon också på det där – att förhålla sig till själva biten – och ylar och gastar på ett elfte språk.
Det är vokalakrobatik på hög nivå –låt säga en Turning Torso-formad byggnadsställning ovanför Grand Canyon.
(Videon här nedan är från den albanska uttagningen.)
Så annorlunda är då den vokalakrobat som heter Isaiah och tävlar för det nya Eurovisionlandet vi hittar bortom Indonesien. Han är Australiens tredje tävlande i ESC. Låten heter "Don't come easy" och är en ballad också den. Isaiah är cool nog för att låta den förbli en ballad, men gör ändå sitt bästa för att sjunga den över scenkanten och –på tisdag – in i ditt vardagsrum. Titt och tätt är han uppe i falsetten och rotar, men han verkar hela tiden veta varför. Är han lite övernitisk? Ytterst lite i så fall. Han verkar vara medveten om att låten riskerar att bli lite stökig för den sångare som inte då och då också håller igen.
Film från repetitonerna:
Bland konkurrenterna har jag idag också hört Tamara Gachechiladze från Georgien framföra sin låt. Den är bäst. Och så har jag hört Slavko Kalezić och sett honom svinga sin fläta – en lång tingest, som är lika mycket fallos som lasso –i ett framträdande som kanske gör alla landsmännen i de montenegrinska byarna ytterligt stolta. Vad vad jag.
Läs alla artiklar om: Eurovision Song Contest 2017
Gå till toppen