Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Anna Thulin: Nu har det franska folket sagt sitt

Emmanuel Macron blir Frankrikes nästa president – Marine Le Pen har erkänt sig besegrad. Macrons största utmaning blir att ena landet.

Emmanuel Macron.Bild: Christophe Ena
I ett duggigt Paris öppnade vallokalerna under en historisk söndag. På kvällen stod det klart att den socialliberala mittkandidaten Emmanuel Macron blir Frankrikes nya president.
Macron fick omkring 66 procent av rösterna och Le Pen 34 procent. Inga oväntade siffror, men ett rekordlågt valdeltagande gjorde utgången osäker.
Den sista, intensiva veckan kantades av dataintrång mot Macrons kampanj, demonstrationer mot extremhögerns framfart, blommor på Champs-Élysées för polisen Xavier Jugelé som sköts ihjäl i samband med första valomgången – och ett kreativt klottrade på kandidaternas affischer i metron.
Och samtidigt har det varit en vanlig helg, en vanlig söndag, med matmarknader och städning efter den föregående kvällens fester. Om än med stärkt bevakning på gator och torg.
Det råder fortfarande undantagstillstånd i Frankrike efter terrordåden, och 50 000 poliser övervakade att valdagen gick lugnt till. En misstänkt väska ledde till att torget framför Louvren evakuerades på eftermiddagen, men snart släpptes människor på igen.
Vid Louvren höll Emmanuel Macron sitt segertal på söndagskvällen. En välvald plats, mellan vänsterns traditionella samlingspunkt vid République och högerns vid Concorde. Jublet reste sig i vågor och tusentals flaggor vajade i majkvällen.
Spänningen höll i sig in i sista stund. 47 miljoner röstberättigade fransmän fick möjlighet att lägga det bruna kuvertet med röstsedeln i urnan, varpå valkontrollören bekräftar genom att säga: ”A voté!” Röstat!
Vi återkommer strax till valresultatet, men först en kort historisk återblick:
På måndag firas ”Victoire 1945” i Frankrike. 8 maj är den helgdag som markerar det formella slutet på andra världskriget i Europa.
Paris befriades från nazisterna 1944, och Charles de Gaulle utsågs till Frankrikes ledare. Ett decennium senare, mitt under algeriska kriget, kom Charles de Gaulle tillbaka till makten. Det var en orolig tid och presidenten ville ha ett större mandat.
För att få mer makt utropade Charles de Gaulle femte republiken. Nu skulle presidenten väljas direkt av fransmännen och därmed få en närmare relation till folket.
På många sätt har 2017 års valkampanj återigen satt fokus på frågan om politikernas legitimitet och mandat. Varken Emmanuel Macron (med sin ”En marche”-kampanj) eller Marine Le Pen (med högerextrema Front National i ryggen) representerar traditionella partier.
Det är en historisk svängning i fransk politik, som kan ge eko i Europa.
Macrons valkampanj har varit en snabbt uppblossande rörelse, som slagit rot i det missnöje många fransmän upplevt som en låst höger-vänster-skala i fransk politik.
Le Pens populistiska rörelse är ingen tillfällig låga, men visar också på ett missnöje som pyrt och samlat kraft under åratal.
Nu blir Macrons uppgift att ena landet, överbrygga klyftan mellan landsbygd och storstad, och övertyga EU-skeptiska väljare om behovet av en större gemenskap. För under de kommande fem åren kommer Le Pen troligen göra allt för att fördjupa sprickan och utmåla Front National som främsta oppositionsparti.
Störst identitetskris har kanske vänstern upplevt den senaste veckan, då debatten kretsat kring om det är försvarbart att blankrösta eller inte rösta alls.
Den vänsterorienterade nyhetstidningen Libération tog tydlig ställning med sin förstasida: ”Gör vad ni vill – men rösta på Macron”.
I sociala medier bildades initiativ för väljare som ville markera sin ståndpunkt, trots att de inte kunde rösta med hjärtat. Ett var att ”hacka valdeltagandet”: att rösta sent på dagen, så att de första siffrorna på valdeltagandet skulle bli historiskt låga. Det skulle i sin tur visa på en protest mot kandidaterna och det politiska systemet.
Så, hur blev valdeltagandet? Omkring var fjärde fransman tros ha stannat hemma, vilket tyder på det lägsta valdeltagandet sedan 1969.
Vilken makt Frankrikes nya president får i praktiken återstår att se efter valet till nationalförsamlingen i juni.
”Tillsammans!” har Macrons huvudbudskap varit. ”I folkets namn”, har Le Pen upprepat i sin valrörelse.
Och nu har det franska folket sagt sitt: Tillsammans.
Gå till toppen