Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Macrons reformer kan bli fransk vändning

Avregleringar och reformer har utlovats och det finns förutsättningar för succé, enligt ekonomer. Avgörande blir det politiska utrymme som Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron får efter parlamentsvalen i juni.

Thierry Forestier, hotellanställd i Paris, tror att han skulle få svårt att hitta ett nytt jobb om han blev av med det han har.Bild: Lars Larsson/TT
Som många andra franska väljare ser den drygt 50-årige hotellanställde Thierry Forestier problemen att få den egna ekonomin att gå ihop och den stora arbetslösheten som avgörande politiska frågor. Den största mardrömmen är att bli en av landets nästan tre miljoner arbetslösa.
– Efter 45-årsdagen börjar arbetsgivarna se en som svår att anställa, efter 50 blir det ännu mer så, säger han till TT:s utsände i Paris.
Den nyvalde presidenten Emmanuel Macron kan dock sätta punkt för ett franskt årtionde präglat av just hög arbetslöshet, trög tillväxt och svag konkurrenskraft. Åtminstone om man lyssnar till experterna och följer ekonomiska indikatorer.
Framtidstron bland franska konsumenter och företag är på den högsta nivån på länge. Nya arbetstillfällen skapas just nu i den snabbaste takten på nästan tio år. Och på den fackliga fronten har ett mer reformsinnat förbund, CFDT, tagit över stafettpinnen som största förbund i den privata sektorn från det traditionellt mer militanta förbundet CGT.
– Macron har en öppning. Han har lånat från vänster och höger och har progressiva förslag på miljöområdet. Han kan bryta sig loss från de gamla bojorna, som har fjättrat tidigare presidenter, säger Andreas Hatzigeorgiou, chefsekonom på Stockholms handelskammare.
Fast risken för bakslag är stor. Den typ av reformer av arbetsmarknad, skatter och pensionssystem som Macron gått till val på är erkänt svåra att driva igenom i alla politiska system.
– Det berör väldigt många. Det är frågor som ger långsiktiga effekter på individnivå. Det är frågor som politiker drar sig för in i det sista, säger Daniel Bergvall, ekonom på storbanken SEB.
Trots den stora utmaningen är avreglering A och O för att Macron ska kunna blåsa liv i den franska ekonomin, enligt Daniel Waldenström, gästprofessor på universitetet École d'économie de Paris. Han beskriver Frankrike som ett samhälle fyllt av rigida regelverk, som söndagsstängt, och krångliga procedurer vid uppsägningar av anställda.
– Macron måste hitta en linje där han kan justera regelverken och skapa dynamiska effekter utan att skapa för många konflikter, säger han.
Waldenström ser stor potential, med en välutbildad och öppensinnad befolkning där intresset för ny teknologi och forskning är stort.
– Allt går lite på sparlåga och just där finns Macrons möjlighet.
Fakta

Macronomics i punktform

Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron har utlovat en rad reformer och avregleringar på vägen till helgens valseger i ett program som av investmentbanken Morgan Stanley döpts till Macronomics. Programmet har satts ihop av Jean-Pisany Ferry, före detta chef för tankesmedjan Bruegel och ett viktigt mål är att få ned arbetslösheten från dagens dryga 10 till 7 procent.

Här är några viktiga punkter i programmet:

– avregleringar på arbetsmarknaden, med minskat anställningsskydd

– öppna a-kassan för egenföretagare, entreprenörer och bönder

– sänkt bolagsskatt, från 33 till 25 procent

– justera förmögenhetsskatten så att bara egendom beskattas

– permanenta tillfälliga skatteavdrag för arbetsgivare på 40 miljarder euro

– reformera pensionssystemet, med bevarad pensionsålder på 62 år, men där utbetalningar kopplas mer till hur mycket som en individ betalat in

– offentliga åtstramningar på 60 miljarder euro

– privatiseringar av statliga tillgångar

– personalnedskärningar i offentlig sektor med 120000 genom att inte tillsätta vakanser som uppstår

– på EU-nivå vill han införa regler som tvingar fram mer europeiska produkter och tjänster i offentliga upphandlingar

Fakta

Fransk ekonomi i korthet

Frankrike, världens sjätte största och eurozonens näst största ekonomi, har sedan ett årtionde tillbaka präglats av trög tillväxt. Under årets första kvartal låg tillväxten i årstakt på 0,8 procent, den lägsta nivån sedan 2014. Det kan jämföras med fjolårets beräknade tillväxt på 1,1 procent.

Bakom inbromsningen låg främst en nedgång för exporten samtidigt som den inhemska konsumtionen bromsade in.

Arbetslösheten ligger sedan finanskrisen och pendlar kring 10 procent och bland ungdomar är den omkring 25 procent.

Budgetunderskottet minskade i fjol till 3,4 procent av BNP, vilket är över taket i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Statsskulden lyfte till rekordhöga 96 procent av BNP, vilket kan jämföras med nivåer på drygt 60 procent före finanskrisen 2008.

Ur ett svenskt perspektiv är Frankrike den nionde största exportmarknaden i världen, med 400 svenska företag på plats i landet.

Källor: Insee, Stockholms handelskammare, Trading Economics

Gå till toppen