Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.

Väljare ger Macron diger agenda

Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron får inte njuta länge av segern. På söndag flyttar han in i Elysée-palatset, på måndag presenterar han sin regering och sedan vill väljarna se resultat och förändring.

Madeleine Mazas röstade snarare mot Le Pen än för Macron.Bild: Lars Larsson/TT
För Brahim Oubahmad, som har en frukt- och grönsakshandel i västra Paris, var Macron ett andrahandsalternativ. I första omgången röstade han på yttervänsterns Jean-Luc Mélenchon, och i andra rundan gällde det bara att blockera Nationella frontens kandidat Marine Le Pen.
– Misslyckas han med reformer och att hitta lösningar på problemen så kommer vi alla att hamna på gatan, säger Oubahmad som ser Macron som en bankernas och storföretagens man.
Enligt Brahim Oubahamad har Macron en stor och svår uppgift framför sig.
– Frankrike mår inte bra, särskilt inte vad gäller ekonomin, säger han och menar att det är grunden till de flesta andra problem.
Det gäller allt från integration, till islamofobi och arbetslöshet.
Mittenliberale Macron med sitt bara ett år gamla parti En marche samlade 66,1 procent av rösterna, mot 33,9 för högernationalisten Le Pen, enligt det slutgiltiga valresultatet från inrikesdepartementet.
Hela 25,4 procent av de röstberättigade avstod från att rösta, vilket var den högsta andelen i ett presidentvals andra omgång sedan 1969. Dessutom gav 11,5 procent ytterligare blanka eller ogiltiga röster.
Uttryckt i miljoner personer gav 20,7 miljoner Macron sitt stöd, 10,7 röstade på Le Pen och över 16 miljoner avstod eller röstade blankt eller ogiltigt.
Fransmännens känslor för Macron är ambivalenta. Väljaren Madeleine Mazas, som arbetar som fristående sjuksköterska, säger till TT:s utsände i Paris att hon snarare röstade mot Le Pen än för Macron.
– Macron var inte den kandidat jag hade från början, men det skrämde mig att vi skulle kunna få Marine Le Pen som president, säger hon.
– Jag har inte särskilt stor tilltro till hans program, han vill införa budgetrestriktioner och skära bort tusentals anställda i den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn här är verkligen ineffektiv och kostar enormt mycket pengar, men att skära ned med så många tjänster, jag vet inte.
Mazas talar om Macron som någon som talar ekonomi, ekonomi och ekonomi.
– Det tror jag kommer att påverka livskvalitén här i fel riktning.
För att Emmanuel Macron alls ska kunna göra skillnad måste han skaffa sig en majoritet i parlamentsvalen som sker i juni, där 577 ledamöter ska väljas. Nu har hans parti noll (0) platser, eftersom det är så nytt.
Macron och den avgående, djupt impopuläre presidenten Francois Hollande var ute i offentligheten tillsammans för första gången på länge på måndagen när de lade ned en krans vid Triumfbågen för att markera Paris befrielse från nazisterna samma dag 1945. Macron var ekonomiminister i Hollandes regering under några år, men lämnade och blev en utmanare.
Ett av Macrons första utlandsbesök blir det stora Nato-mötet i Bryssel den 25 maj, enligt franska medier.
Fakta

Emmanuel Macron

Emmanuel Macron är född i Amiens den 21 december 1977. Han är sedan 2007 gift med Brigitte, född Trogneux 1953. Paret har inga egna barn, men Brigitte har från tidigare äktenskap sonen Sébastien (född 1975) och döttrarna Laurence (född 1977) och Tiphaine (född 1984) samt genom dem sju barnbarn. Paret bor i Le Touquet-Paris-Plage vid Engelska kanalen.

Macron grundade i april 2016 mittenrörelsen En marche, men har före årets presidentval aldrig tidigare kandiderat politiskt i något val. Ändå ingick han som ekonomisk rådgivare i administrationen hos president François Hollande 2012–2014 och satt som ekonomiminister i premiärminister Manuel Valls regering 2014–16.

Fakta

Parlamentsval

Franska parlamentsvalet hålls i två omgångar, den 11 och 18 juni, där 577 parlamentsledamöter ska väljas. Ledamöterna väljs i majoritetsval i enmansvalkretsar.

Om en kandidat får absolut majoritet i en valkrets i första omgången hålls ingen andra omgång. I den andra omgången vinner den som fått flest röster, det vill säga en relativ majoritet.

Till skillnad från presidentvalet räcker det med mer än 12,5 procent i första valomgången för att få delta i andra valomgången.

Gå till toppen