Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Vill du veta mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies - läs mer här.
Nyheter

Falska årsredovisningar blåser upp bedrägeriföretag – ingen kontrollerar siffrorna

Med hjälp av ett aktiebolag, förfalskade årsredovisningar och några knapptryck kan en bedragare på kort tid lura till sig mycket pengar. Ekobrottsmyndigheten vill att Bolagsverket ska ta ett större ansvar för att bekämpa ekonomisk brottslighet.

Som HD och Sydsvenskan har kunnat visa tar det bara några få minuter för vem som helst att ta sig in i en styrelse i ett aktiebolag, och få kontroll.
Läs mer: Så enkelt kapade vi ett bolag
Att bolag används som verktyg för brott är ett problem som bland annat Ekobrottsmyndigheten lyft fram på senare tid. Kriminella kan antingen kapa ett bolag, starta ett nytt eller köpa ett färdigt på Blocket för några tusenlappar – och snabbt ställa till med stora problem.
Det spelar ingen roll om bolaget inte har någon verksamhet. Den som vill kan ändå få det att se ut som att omsättningen är hög och vinsten god. Detta genom att helt enkelt fabricera en till synes korrekt årsredovisning och skicka in den till Bolagsverket, där den registreras efter några dagar.
Ingen kontrollerar siffrorna.
Bolagsverket säljer sedan vidare årsredovisningen till bland annat kreditvärderingsföretag, som utifrån den bedömer företagets ekonomi. Ett bra kreditbetyg är en signal till omgivningen: det här företaget är stabilt. Nu börjar inköpen av datorer, mobiltelefoner, bilar.
– Som leverantör tar man en kreditupplysning på företaget som ska köpa varorna. Den visar att man har ett företag som redovisar en vinst och som har stora tillgångar, men i själva verket är uppgifterna helt osanna, säger Henrik Lundin på Ekobrottsmyndigheten.
Han är strategisk ekorevisor på rättsenheten och har jobbat i tjugo år med ekobrottsutredningar. Henrik Lundin anser att problemet med att bolag används i kriminella syften är stort, och tolkar signaler från åklagare som att förfalskade årsredovisningar kan ha blivit vanligare.
I den skånska ekobrottshärva som HD och Sydsvenskan berättade om på onsdagen använde tre bolag en och samma årsredovisning som hade kopierats från ett Helsingborgsföretag med betryggande omsättning och vinst. På så sätt kunde bolagen som i verkligheten var tomma och utan verksamhet få krediter och företrädarna plocka ut både lyxbilar och lån.
Fyra årsredovisningar med exakt samma siffror i resultaträkningen. Bara en är äkta. De andra användes i bedrägerihärvan som HD och Sydsvenskan berättade om i onsdags.Bild: Lars Brundin
Läs mer: Så styrde hackarna om miljoner till Skåne
I vår granskning har vi också hittat ett fall i Stockholm där inte mindre än nio olika nystartade bolag nyligen lämnade in identiska årsredovisningar, med exakt samma siffror rakt igenom.
Tomas Nylander är analytiker på ett av de största kreditvärderingsbolagen i Sverige, Bisnode. Han berättar att de varje vecka stöter på årsredovisningar som verkar misstänkt konstruerade. Men det är svårt att bevisa fejk och det ska mycket till innan Bisnode avstår från att kreditbedöma ett företag.
Nio nystartade bolag i Stockholm lämnade under våren in identiska årsredovisningar. Alla nio bolag redovisade en omsättning på exakt 14 774 420 kronor och en vinst på 2 566 983 kronor.Bild: Lars Brundin
– Det är ingen officiell myndighet eller kontrollinstans som tagit tag i den här frågan. Bolagsverket kontrollerar inte riktigheten i ett bokslut, säger Tomas Nylander.
Han tycker det är angeläget att komma åt problemet, även om det i dagsläget handlar om få fall. Risken är att problemet blir större när de kriminella märker att det kan fungera.
Sedan 2010 behöver mindre aktiebolag inte längre ha en revisor.
– Förutsättningarna för att begå ekonomisk brottslighet har blivit större i och med att man kan upprätta en årsredovisning utan att det finns någon som helst kontrollmekanism, säger Henrik Lundin på Ekobrottsmyndigheten.
Nyligen gick generaldirektören på Ekobrottsmyndigheten och generalsekreteraren på FAR, branschorganisationen för revisorer, ut i en debattartikel och uttryckte oro över att riksdagen vill att ännu fler bolag ska slippa kravet på revision. Alla förenklingar förenklar även för kriminella, menar de. "Vi anser att enkelheten måste kombineras med kontrollstationer för att förtroendet för aktiebolaget ska kunna upprätthållas".
Henrik Lundin anser – liksom Ekobrottsmyndigheten i stort – att Bolagsverket borde få ett utökat uppdrag där det ingår att både granska bolagen och anmäla sådana som de misstänker används för ekonomisk brottslighet.
– De sitter ju inne på jättemycket information som de skulle kunna analysera för att hissa varningsflagg, precis som Skatteverket gör. Till exempel att det är många styrelsebyten i ett litet bolag, indikationer på att bolagen används i ekonomisk brottslighet.
– Sen kan man fundera på i vilka lägen Bolagsverket ska anmäla. Men det får man väl titta på då. Precis som konkursförvaltare och Skatteverket har en skyldighet att anmäla brott till oss skulle man kunna titta på den biten tycker vi, säger Henrik Lundin.
I dagsläget lämnas årsredovisningar bara in på papper. Men nu förbereder Bolagsverket för digital inlämning. Henrik Lundin ser då en möjlighet att lättare upptäcka och avstyra brott.
– Då kan man göra samkörningar och se de uppenbara förfalskningarna.
Många bedrägerier upptäcks först efter att bolaget gått i konkurs och konkursförvaltaren slår larm. Då kan skulderna vara stora och de ansvariga ha gått upp i rök.
– Det går väldigt snabbt att skapa stora ekonomiska skador naturligtvis och det är ju en av utmaningarna vi har. Ju längre tid det tar innan vi får en anmälan desto kallare blir spåren, säger Henrik Lundin.
Efter att HD och Sydsvenskan avslöjat hur enkelt det är att kapa bolag har Bolagsverkets generaldirektör Inga Otman föreslagit flera skärpningar. Hon öppnar också för att tätare samarbete med brottsbekämpande myndigheter.
Läs alla artiklar om: Affärsidé: brott
Gå till toppen